Drutten: ”Förut var allt material mycket tyngre”
Jan ”Drutten” Johansson klättrar i stegar, jobbar på höjder, kryper på vindar och puttar fram tunga kranar. Han fyller 78 år nästa månad men älskar fortfarande jobbet som elektriker. Men hur länge får han fortsätta jobba?
Stående på knäna justerar 78-årige Jan ”Drutten” Johansson en hiskran under en hög belysningsstolpe i lekparken vid en förskola. När kranen är på plats hoppar han in och kör upp arbetsplattformen sex meter upp i luften mot armaturen. Under ett års tid har Granitor Electro varit med på bygget av förskolan här på landsbygden utanför Västerås. Bolagets äldsta montör har monterat vägguttag och innearmaturer, men idag jobbar han med utearmaturen på lekplatsen. Hur länge kan yrkeslivet fortsätta för en elektriker?
Drutten och två andra elektriker tipsar:
Vad gör du för att undvika förslitningsskador?
– Jag har haft ont i knäna, på 80-talet. Men då hade man inga knäskydd och då var det mycket att krypa på knäna. Sen går man väl lite sämre, och min kollega Krister går väldigt snabbt. Då får man springa efter som en liten kille, men det går ju bra.
Jan ”Drutten” Johansson är snart 78 år gammal och jobbar på Granitor Electro. En hyfsat lång man med en upprätt hållning och stora händer. Han berättar att han aldrig bär arbetshandskar, inte ens om det är minusgrader ute. Han har som vana att skriva ”Drutten”, rita in ett hjärta och skriva datumet på sina installationer.
Efter över 40 år i branschen har Drutten ett brett yrkesliv bakom sig, där han har jobbat mycket inom installation, industri, bostäder och service. Sedan en tid tillbaka har han fått gå ner i arbetstid, från fem till tre dagar i veckan. Något som Druttens hustru uppskattar.
– Min fru kommer liksom lite i kläm. Man är ju borta för mycket. Hon tycker egentligen inte att det är bra att jag fortfarande jobbar, vilket man kan förstå. Men det är så härligt att vakna upp på morgonen och hoppa upp som en puma.
Inte heller har Drutten några planer på att lägga sin spänningsprovare och skruvdragare på hyllan. Istället vill han jobba så mycket som möjligt. Hans chef Emma Wetter, avdelningschef för elinstallation på Granitor Electro i Västerås, berättar att han till en början inte var nöjd med att gå ner i arbetstid, men har funnit sig i det numera.
– Det är det enda man kan och känner till. Det är svårt när man är hemma i några dagar. Då tänker man att det säkert finns någonting att göra.
Som barn hade Drutten det tufft i skolan, där han hade det svårt med läsningen. Istället för kontorsjobb har han dragit sig till yrken där han fått arbeta med händerna. Bland annat har han jobbat som sjöman innan han började jobba inom elektrikeryrket. Genom sitt yrkesliv har han därför vant sig med tunga jobb. Förutom onda knän har Drutten aldrig drabbats av allvarliga förslitningsskador, såsom vibrationsskador.
”Jag har ju inga tips eftersom jag inte gör något aktivt själv, men det är bra att hålla sig rörlig och inte sitta och glor på TV för mycket. Man ska nog också undvika snus, cigaretter, sprit, öl och energidryck”
Jan ”Drutten” Johansson om att undvika förslitningsskador
Något som Drutten lyfter fram som en stor skillnad från hur det var förut är att materialet och verktygen har blivit bättre.
– Förut var allt material mycket tyngre. Det var mycket gjutjärn och plasten var knappt uppfunnen. Sen var det sämre arbetsmiljöer, med mycket bly och sånt. Kablar, rör, dosor och centralerna var ofta gjorda av gjutjärn och det var ju inte roligt att få på tån. Nu är det bara plast i modernt material och allting har ju blivit lättare. Nu finns det ju även många maskiner att välja på och man slipper köra för hand.
Många elektriker ägnar sig åt styrketräning, yoga eller annan fysisk aktivitet vid sidan av jobbet för att hålla kroppen frisk. Förr brukade Drutten springa, simma och cykla, men idag gör han inget sådant på fritiden. Inte heller äter han smärtlindrande mediciner.
– Jag gör inget särskilt. Det är bara att ruska av sig själv som vanligt. Men jag sover ju jättebra, vilket jag har gjort ända sedan jag var bebis. Jag somnar så fort jag lägger huvudet på kudden och vaknar tidigt. Sen får jag inte äta mediciner heller, eftersom jag är blodgivare. Under 14 dagar måste jag hålla mig undan mediciner och sjukdomar.
Drutten tror även att ens vanor påverkar kroppens förmåga att jobba och hålla sig frisk.
– Jag har ju inga tips eftersom jag inte gör något aktivt själv, men det är bra att hålla sig rörlig och inte sitta och glor på TV för mycket. Man ska nog också undvika snus, cigaretter, sprit, öl och energidryck. Även jag har druckit sprit, men nu har jag inte smakat starkt på 50 år kanske.
Vi anländer till en stor bilverkstad där en belysningsskylt bara lyser till hälften. Elcentralen ligger på vinden och ska felsökas. I sin verktygskorg lägger han skruvdragare, spänningsprovare, skruvmejsel och pannlampa. Drutten är noga med att inte bära för tungt.
– Man kan inte lyfta tyngre än vad man orkar och jag försöker ta med mig så lite som möjligt. Håller jag på med ett sorts jobb, där man behöver speciella verktyg, så tar jag med mig dem. Men jag lägger undan dem om man bara ska skruva vägguttag eller göra någon felsökning. Det är onödigt att gå och bära för mycket.
Drutten balanserar på högar av bildäck för att komma åt den löst sittande stegen till vinden. Det är varmt däruppe och det finns ingen belysning. Med pannlampa kryper vi längs det dammiga golvet under en träbalk. Han kontrollerar spänningen och installationen men kan ändå inte hitta orsaken till felet. Vi får röra oss utåt och kontrollera bakom skyltarna. Vi rullar in hisskranen längs väggen och Drutten åker upp i den på nytt. Han börjar skruva bort en av bokstäverna och kommer tillbaka till marken med den nästan tio kilo tunga bokstaven. Där bakom uppdagas ett drivdon som har brunnit. Felet är därmed hittat.
Dagen har kommit till sitt slut och hisskranen lämnas tillbaka. Drutten har hälsat på kunder, kollegor och grossisthandlare. Vid upprepade tillfällen säger han ”fan vad jag älskar det här”.
– Man har ju både lön och pension och klarar sig på pensionen. Det är glädjen i arbetet som motiverar mig, all fin kamratskap och uppskattning man får.
Läs också:
Så gamla är elinstallatörer i genomsnitt
Hur länge till Drutten får jobba? I nuläget får han fortsätta krypa på vindar och åka upp i hisskranar. Hans chef Emma Wetter berättar att han aldrig varit sjuk och aldrig klagar. Åldern är inget Drutten tänker på, eller låter sätta stopp för vilka arbetsuppgifter han vill utföra. Han medger att kroppen är mer sliten idag än tidigare, men att träffa kollegor, kunder och vara ute bland folk överväger de fysiska hindren han står inför.
– Det är också roligt med elektricitet, att man får se att det lyser. Jag kan inte minnas en tråkig dag.
Kort om Drutten
Namn: Jan Johansson
Bor: Västerås
Familj: Fru och två söner
Jobbar på: Granitor Electro Västerås
Intressen: Motorcyklar, kyrkan och familjen
Roligast att jobba med: Kraft, belysning och ljusdesign
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen