6 fakta om nya utbildningen som låter vuxna bli elektriker

Vuxna som redan har gått en gymnasieutbildning har inte kunnat utbilda sig till elektriker på gymnasienivå. En ny utbildningsform ändrar på det.

1. Snabb väg till bristyrken 

Nationell yrkesutbildning heter den nya utbildningsformen som är helt ny i svenska utbildningsväsendet. Det rör sig om en pilotverksamhet mellan 2024 och 2026. Det handlar om utbildning på gymnasienivå för vuxna med start under höstterminen 2024. Syftet är att förse bristyrken med kompetens, och det snabbt. 

Läs också:
Elektriker på 35 veckor: ”Jag var själv skeptisk i början”

Läs också:
Ministern: ”Vi behöver verkligen fler som vill bli elektriker”

2. Nu kan vuxna yrkesväxla till elektriker

För sex år sedan skrev vi om Fredrik som inte fick bli elektriker. Eftersom han redan gått en gymnasieutbildning hamnade han sist i kön, efter arbetslösa och personer som inte gått klart  gymnasiet. Att han var motiverad och redan bevisat sig på arbetsmarknaden låg honom snarare i fatet. Den nya utbildningen riktar sig till sådana som honom. På Nercia i Malmö och i Gävle startar till hösten utbildningar till installationselektriker. 

– Vi har en sökande som arbetar som kock och har länge velat yrkesväxla men inte kunnat.  

Det säger Anna Belinki, utbildningschef på Nercia. Ansökningstiden går ut 5 juni och redan nu är söktrycket högt. Till de 20 platserna i Malmö har redan 26 personer ansökt.

3. Gymnasienivå men ingen gymnasieutbildning

Nationell yrkesutbildning är en vuxenutbildning. Det innebär att utbildningen inte behöver följa läroplanen för gymnasiet. Utbildningarna är kortare och leder personer snabbare till arbete. 

– Det är helt unikt att vi kan skräddarsy utbildningar efter vad företagen önskar sig.

Det säger Maria Tengner, på utbildningsbolaget Insu som anordnar två nationella yrkesutbildningar, en till industrielektriker och en till larm- och säkerhetstekniker.

För den som har velat yrkesväxla men inte kunnat gå på komvux har yrkeshögskola varit ett alternativ. Ett problem med den vägen är att yrkeshögskolan inte får utbilda på gymnasienivå. Elektriker, som ju är en gymnasieutbildning kan med andra ord inte ges på den nivån.

4. Man behöver inte ha gått gymnasiet

Den som har gått ett gymnasieprogram och vill yrkesväxla till ett bristyrke kan söka. Men man behöver inte ha gått klart ett gymnasieprogram. För den som är 20 år eller äldre räcker det med att ha gått klart grundskolan för att vara behörig.

Till Nercias utbildningar till Installationselektriker är det stor spridning i ålder på de sökande. 

– Den äldsta är född 1968 och den yngsta 2004. Den största gruppen är sådana som har valt ett annat gymnasieprogram än ett yrkesprogram och som nu vill yrkesväxla, säger Anna Belinki. 

Läs också:
Bli elektriker efter 50 det nya normala

Läs också:
Därför sadlar bokredaktören Ida, 47, om till elektriker

5. Företagen får känna på eleverna med LIA

De flesta utbildningarna inom Nationell yrkesutbildningen innehåller Lärande i arbete, LIA. Utbildningarna som ordnas av Insu är inga undantag. Både utbildningen till industrielektriker i Nyköping och  Larm- och säkerhetstekniker i Katrineholm lägger stort vikt vid praktiken. Det ger inblick i företagens verksamhet och företagen får chans att  ”känna på” eleverna. 

– Utbildningarna är ett år långa och en tredjedel är praktik. Det här innebär en unik möjlighet för företagen och de studerande, berättar Maria Tengner som hoppas att det blir 5-10 företag som deltar i utbildningarnas ledningsgrupper. Hittills har SSAB, Industriarbetsgivarna, CD Säkerhetsteknik och Avarn Security engagerat sig, säger Maria Tengner. 

6. Studiestödsberättigande

Utbildningsformen ger rätt till att söka studiestöd. Den är gratis, avgiftsfri för studerande att gå.