Ska solceller jordas? ”Chocken kan göra att man ramlar”

”Att ta säkerheten kring solceller på allvar är verkligen inte onödigt”, säger elektrikern som fått känna på vad en potientialskillnad kan göra. Han tycker det behövs tydligare regler kring jordning av solceller.

Riccardo Kervatin, elektriker hos Ljungskile Energiteknik, känner bokstavligt talat riskerna vid installation av solceller. En mulen kväll gjorde han ett misstag och fick spänning genom ett finger.

– Att ta säkerheten kring solceller på allvar är verkligen inte onödigt, säger han.

”En av de vanligaste olyckorna är fall från stegar. Får man en elstöt, den behöver inte vara livshotande, kan chocken ändå göra att man ramlar…”

Martin Wallström, Ljungskile Energiteknik

Så säger experterna:
Richard Nyberg: ”Många upplever att de har fått ström eller spänning i sig”

Läs också:
Cecilia Axelsson: ”Strömgenomgång kan inte ske utan en sluten krets”

Det kan hända saker med elinstallationer på tak – det tycker Riccardo Kervatin är självklart. De sitter där i många år och utsätts för väder och vind. Kablar kan lossna, och delar som inte ska komma i kontakt med varandra kan ändå råka göra det.

Klämda eller skadade ledningar från paneler som får kontakt med ojordade skenor eller metallföremål kan bli farliga om en takarbetare får tag i dem. Att ta i ett enstaka ledande föremål är inte farligt, men obehagligt, och kan få en att till exempel tappa balansen.

– I Sverige är solpaneler av skyddsklass2 och ska inte ha kontakt med aluminiumskenorna, eller jordas. Men aluminium expanderar vid värme och risken finns att skenorna börjar skava in senare. Så vi potentialutjämnar alltid våra skenor, säger Riccardo Kervatin.

Företagets vd Martin Wallström tror att bristen på tydliga regler gjort att frågan om jordning av solceller blivit polariserad i Sverige. Utomlands görs potentialutjämning mellan paneler och växelriktare rutinmässigt vid solinstallationer.

I Sverige finns inga krav på det och därför blir det upp till kunder, installatörer och olika tillverkare vad som görs. Riccardo Kervatin har ibland stött på uppfattningen att det är jobbigt att dra extra ledare, att det innebär mer tid och kostnader.

– Tydligare regler och standarder skulle vara skönt. Då slipper man diskussionen med kunder om att ”grannen gjorde ju inte det”, säger Riccardo Kervatin som gärna skulle se en harmonisering inom EU och uppdatering av Elinstallationsreglerna på det här området.

Om han ska ge några råd för säkra solinstallationer är det att:

1 Använda potenialutjämningstråden mellan skenor och växelriktare

– Det är bra att växelriktaren larmar eller slår av om det blir en potientialskillnad i anläggningen.

2 Använda överspänningsskydd

– Allt fler har börjat använda överspänningsskydd. Vi gör alltid det. Klass2-skydd är bra om det blir kraftiga spänningspikar av någon anledning. Finskyddet i växelriktaren räcker inte för den känsliga elektroniken som då skadas.

Överspänningsskydd är en extra viktig fråga i Sverige, tycker Riccardo Kervatin. Bland annat för att det är ovanligt med åskskydd. I övriga Europa är det standard. 

– Elektroniken är dyrbar, så det är dumdristigt att hoppa över skydden, säger Riccardo Kervatin.

Läs också:
Ska man jorda solcellerna?

När det gäller personskyddet har han samma uppfattning: Om det finns risker att saker går snett, till exempel att potential utjämnas genom en stege som står lutad mot ett plåttak där kablar skavts eller klämts, varför inte ta det säkra före det osäkra? Vd Martin Wallström håller med.

– En av de vanligaste olyckorna är fall från stegar. Får man en elstöt, den behöver inte vara livshotande, kan chocken ändå göra att man ramlar. Vad som är farligt i teorin och i praktiken kan skilja sig åt, säger han.