Cecilia Axelsson: ”Strömgenomgång kan inte ske utan en sluten krets”

En skruv genom DC-kabeln från solcellerna spänningsätter plåttaket. Kan en person som står på en stege och sätter handen mot taket skadas? Nej, säger Cecilia Axelssons som har  8 argument MOT att jorda solceller.

1. Solpaneler är klass 2-produkter som inte kan bli farliga och spänningsätta ledande delar.

– Eftersom en solpanel spänningssätts så fort den träffas av ljus, och det behöver inte ens vara solsken utan kan vara ljus överhuvudtaget, får den aldrig bli farlig. Därför är solpaneler ett klass 2-materiel och därmed dubbelt eller förstärkt isolerade. Det betyder att solpanelerna inte kan spänningssätta sin egen ram av metall eller andra ledande delar. 

Läs den andra artikeln med argument för att jorda:
Richard Nyberg: ”Många upplever att de har fått ström eller spänning i sig”

Läs också:
Ska solceller jordas? ”Chocken kan göra att man ramlar”

2. Isolationsövervakningen bryter spänningen vid allvarliga fel

– Om det är skador på DC-kablaget, som att kablar kläms eller skavs mot hårda kanter, då kan stativ, fästen eller plåttak spänningssättas. Men om spänningstappet blir tillräckligt stort kommer isolationsövervakningen i exempelvis växelriktaren känna av det.

3. Strömgenomgång, att en person blir en del av strömkretsen, kan inte uppstå eftersom AC och DC är galvaniskt åtskilda i växelriktaren

Om skadan på DC-kablaget ger ett spänningstapp som är så litet att isolationsövervakningen inte känner av det kan ledande delar, som ett plåttak, spänningssättas. En person står på en stege av metall lutad mot husväggen av trä. Vad händer då om personen lägger handen mot det spänningssatta plåttaket? Blir det en strömgenomgång?

– Absolut inte. Om vi skulle haft en sluten krets då skulle strömmen från DC-kablaget som är skadat gå ut i plåttaket, ner i person, ner i backen och hela vägen till transformatorn, tillbaka till växelriktaren och genom växelriktaren tillbaka ut i DC-kablaget. Men i växelriktaren har vi exempelvis en galvanisk åtskiljning mellan AC och DC eller andra säkerhetsfunktioner som förhindrar att det kan bli en sluten krets. Det betyder att vi inte får en ström som flyter. Vi har en spänningsskillnad, ja, och den är befogad. Men det kan inte uppstå någon strömgenomgång genom en person. Personen kan inte få ström i sig eftersom vi inte har en sluten krets. Det är teoretiskt omöjligt.

4. Om det finns en potentialskillnad, finns det då inte en risk för ljusbåge?

– Den som står på stegen och närmar sig plåttaket kommer utjämna potentialskillnaden mellan tak och mark. Men vid ett spänningstapp är energimängden så pass låg att det inte kommer att uppstå en ljusbåge. Det blir en urladdning som kan ge ett obehag, men urladdningen i sig är inte farlig.

Han jordar alltid:
Ska man jorda solcellerna?

5. Behöver solcellsanläggningen funktionsjordas eller funktionsutjämnas?

Till skillnad från skyddsjord som görs bland annat för att skydda person mot elchock kan solcellsanläggningen behöva funktionsjordas eller funktionsutjämnas. Funktionsjordning görs för att utrustningen ska fungera på rätt sätt. Funktionsutjämning förhindrar spänningskillnader och säkerställer elektromagnetisk kompatibilitet.   

– Det är ytterst sällan som solcellsanläggningar behöver en referenspunkt för att fungera på rätt sätt. Jag ska inte säga att funktionsjord aldrig behövs, men det är ytterst sällan. I de fallen står det i tillverkarens anvisning. 

– Funktionsutjämning kan behövas för att skydda känslig utrustning mot spänningsskillnader. Men det är viktigt att poängtera att det inte handlar om att skydda personer, för då är vi inne på skyddsledare. Och eftersom solceller är klass 2-materiel ska de inte skyddsjordas.

6. Jordning av plåttak är svårt…

– Om vi leker med tanken att vi ändå skulle funktionsutjämna vårt plåttak. För det första är taket falsat och vi behöver då garantera att hela taket är utjämnat. Vad händer om taket är målat? Då behöver vi arbeta med taggbrickor för att få kontakt med plåten under färglagret. En annan fråga att ställa är om systemet klarar eventuella påfrestningar på taket? Vi behöver bygla varenda skarv och varenda fals. Det räcker med andra ord inte med en punkt för att vi ska vara säkra på att utjämningen är uppnådd. 

7. … och dessutom kan jordningen i sig introducera en risk

– Vi skapar en krets som inte fanns där från början, mellan ett isolerat system och ett skyddsjordat system.

Läs också:
Potentialutjämning: Hon stoppar blixtarna på bryggeriet

8. Mät strömmen!

– Om jag studsar en basketboll på ett inomhusgolv i en sporthall för att sedan ta på en annan person, då kommer en liten ljusbåge att uppstå mellan oss. Personerna kan uppleva ett obehag trots att det inte är farligt. Likadant är det för personen som står på stegen och rör vid det spänningssatta plåttaket. Personen kommer att uppleva ett obehag när potentialerna utjämnas. Om man mäter strömmen i dessa situationer kommer den att vara obefintlig. Det ofarliga obehaget är inte ett skäl att ändra i elinstallationsreglerna.

Åtta punkter puh! Är allt sagt i frågan nu?

– Jag vill skicka med att vi inte ska acceptera spänningsättning av plåttak, men den rätta vägen att få bukt med problemet är att utföra elinstallationen på rätt, att utföra egenkontroll och fortlöpande kontroll. Allt enligt vad regelverket och tillverkarens anvisningar anger. Då upptäcks de fel som kan göra att ett plåttak spänningssätts, säger Cecilia Axelsson.