Alla klarar inte certifikat till elektriker direkt efter gymnasiet

Det kan beskrivas som en genväg förbi första lärlingsåret. Men alla som går ETG-gymnasium blir inte förstaårsmontörer. På Tegelbruksskolan i Klippan har antalet ökat för varje år. Hur gör ni Andreas Kihlström?

Först skola, sedan lärlingstid. För många har det här varit vägen ut i arbetslivet som elektriker. Men på ETG-skolorna har detta bakats ihop för att se till att snabbare få ut elever i arbete. På Tegelbruksskolan i Klippan har lärarteamet nyligen prisats som årets arbetslag av ETG och där har man sett stor skillnad sedan de anammade konceptet.

Läs också:
”Ibland känns det som att man gått en utbildning som inte är värd något”

Läs också:
Tufft att få praktikplats: ”Lär dig ta lite skit”

– Vi har jobbat väldigt mycket med att utveckla vår utbildning, inte bara utifrån ETG-aspekten utan även lite efter hur branschen vill att vi ska jobba. Även om vi är knutna till Skolverkets examensmål så vill vi även vara lyhörda på branschens önskemål, säger Andreas Kihlström, lärare på skolan.

Att ta in synpunkter från branschen är en viktig del enligt Andreas Kihlström eftersom det krävs en växelverkan mellan dem och skolan för att omvandla elever till elektriker.
– Vi har jobbat på flera sätt. Dels har vi aktiva ETG-råd där det viktiga är att få in de små aspekterna från branschen. Vad är det de vill att eleverna ska vara förberedda för. Jag tycker det varit lätt att få med oss branschen, de är intresserade av skolan och vårt goda rykte har såklart hjälpt till att kunna få ut eleverna på praktik.
– Sedan har vi utvecklat våra lokaler för att försöka få till spännande övningar. Att eleverna ska känna att det här är lite verklighetsförankrat. Vi måste ju säga att skolan är något helt annat mot verkligheten, men vi kan ju få uppgifter att efterlikna de verkliga förhållandena.
– Vi jobbar med också med de små men viktiga förberedelserna för framtiden. Som att de alltid tidsregistrerar allt arbete, gör riskanalyser inför varje övning – så att de redan har rutin på sånt när de sen ska arbeta.

Vilket resultat har då arbetet gett? Hur många elever är det som går hela vägen och går ut skolan med godkänt ECY-certifikat?

– I år blir det fjärde året som vi examinerar ETG-elever. Där kan jag säga att det har varit viss inkörstid. Första året var det bara två som gjorde proven och i år ska tio av 20 elever i klassen göra yrkesprovet.  Det handlar mycket om att eleverna ska vilja detta och vara målmedvetna för att hinna klart med sin dokumentation i tid och bygga på de praktiska kunskaperna som krävs. På sikt tror jag att andelen som tar ETG-examen ökar och förhoppningen är så klart att vi något år når att alla eleverna i klassen klarar provet och därmed får ECY-certifikat vid avslutad gymnasieutbildning här hos oss. Men med det sagt, så jobbar vi inte för någon form av elittänk och elever som inte når målen med ETG skall inte känna sig sämre än de andra. Det är viktigt att se alla individer och det faktum att utvecklingskurvorna ser olika ut, och det finns ju de som inte vill ha pressen att man måste klara ETG-provet men som ändå i slutändan kommer att bli duktiga elektriker, säger Andreas Kihlström.

Att få godkänt på provet är steg ett. Men hur blir det sedan när de ska gå vidare ut i arbetslivet? 

– Där kommer ju löneaspekten också in såklart. Företagen ska ju betala eleverna lite mer i lön och vi får ständigt frågan om det är så att de är mycket bättre att det är värt att betala lön som en förstaårsmontör. Där får vi ofta förklara för företagen att elever som tar ETG-examen och får ECY-certifikat blir på pappret 1-årsmontörer, men lönemässigt går dom in som en 720-timmars lärling och hoppar alltså över det första lönenivån och därmed inte fullt samma lönenivå som 1-årsmontör. Här är dock certifikatet en kvalitetsstämpel på att våra ETG-elever kan detta. De kan ta ansvar, göra alla ritningar och underlag samt förstå hur de ska arbeta efter dem. De kan också självständigt driftsätta anläggningen och göra ”Kontroll före idrifttagning” inklusive alla dokument som krävs. Det är tuffa krav.

Läs också:
”De rycker och sliter i en redan nu”

Dock erkänner Andreas Kihlström att det finns en aspekt som måste beaktas. Det är viktigt att tänka på att det är ett stort steg från skolan och ut i arbetslivet, och det finns så mycket mer än bara kunskaperna för elinstallationer som eleverna skall formas in i vid en anställning. Rutiner på företaget, de sociala bitarna gentemot kollegor och kunder osv. En ETG elev med sitt ECY certifikat i handen, behöver också handledning för fortsatt utveckling.
Under en traditionell lärlingstid är det viktigt att företagen kan matcha arbetsmomenten som skall dokumenteras, för att få en bra spridning för att utveckla lärlingen. 
– Våra ETG-elever har ju bevisat att de kan jobba under tidspress och att de kan yrket. Men om man kan jämföra ETG-examen rent av mot erfarenheten att arbeta som lärling under tio månader – nja, så enkelt är det inte och det beror såklart på vad lärlingen har fått göra under sin lärlingstid på företaget också. Där är det inte ett svart/vitt svar, men certifikatet är ett bevis på att de har rätt kompetens, säger Andreas Kihlström.