Trots nya skatteregler: Batterier kan löna sig ändå

Tuffare bidragsregler för investering i energilager har vållat en storm av protester, men de ändrar inte möjligheten att tjäna pengar på stödtjänster. På mindre än tre år är investeringen intjänad.

Skatteverkets besked om att det gröna teknikavdraget inte kommer att medges för investeringar i solel och batterier såvida inte dessa används enbart för att öka egenanvändningen av producerad solel har rört upp mångas känslor. Men faktum är att lönsamhetskalkylen för en investering i energilager ser ut ungefär som den gjorde för ett år sedan när Elinstallatören tittade på det här. Slutsatsen då är densamma som nu: Utan stödtjänster är det ingen vidare affär att investera i batterier till solanläggningen.

Perspektiv på energilagring:
Önsketänkande när batterier utmålas som lönsamma

Ändå är det så att ersättningen för stödtjänster fortfarande är så hög att det är lönsamt att skaffa sig ett hembatteri också utan skatteavdrag. Och för dem som har batterier sedan tidigare – och alltså kunnat utnyttja teknikavdraget – är det en alldeles lysande affär.

Så här blir ekonomin vid en batteriinvestering, med eller utan grönt teknikavdrag på 50 procent:
Med rotavdrag, enligt skatteverkets besked förra veckan:

Ett normalt villabatteri på 10 kWh kostar cirka 100 000 kr inklusive installation. Därtill behövs en hybridväxelriktare som kostar ca 10 000 kr extra, jämfört med enkelriktade växelriktare. Totalt blir det alltså 110 000 kr i kostnader eller omräknat till årskostnad vid 10 års livslängd och 6 procent ränta:

Med avdrag: 7 800 kr/år. Utan avdrag 13 300 kr.

Intäktssidan är förstås olika eftersom man med avdraget enbart får använda batteriet till att öka den egna anvädningen av producerad solel. En sådan användning inbringar 5 420 kr per år i brutto, räknat på genomsnittligt elpris förra året och 210 dagar med tillräckligt solels-överskott för att ladda batteriet. Men eftersom samma mängd överskottsel hade kunnat säljs till elhandelsbolaget måste vi dra av 2 835 kr från intäkten. Det är vad vi hade fått betalt för elen förra året, inklusive nätnytta och skattereduktion. Den här användningen av batteriet är möjlig för båda våra alternativ. Alltså:

Med avdrag: 2 585 kr. Utan avdrag 2 585 kr

För dem som har en nätägare med effekttariff finns möjligheten att tjäna på möjligheten att kapa effekttoppar. År 2027 ska alla nätägare ha infört sådan tariff så vi tar med detta i vår beräkning. Vi har kollat in tre stora nätägare som redan tillämpar sådan här prissättning och funnit att det med ett 10 kWh batteri går att sänka sina kostnader med upp emot 3 000 kr. Det förutsätter att batteriet inte behöver sin kapacitet till annat – som stödtjänster, till exempel. Så där får vi sätta noll i kalkylen:

Med avdrag: 3 000 kr. Utan avdrag: 0 kr.

Nu kommer vi till stödtjänsterna, och det är först då som intäkterna överstiger utgifterna. Under de två senaste åren har ett batteri på 10 kWh inbringat åtminstone 35 000 kr om det ställts till förfogande för stödtjänster via CheckWatt, Flower, Ntricity eller någon annan aggregator.

Med avdrag: 0 kr. Utan avdrag: 35 000 kr.

Totalt kan den som investerar i batterilager med grönt teknikavdrag alltså inte få ihop intäkter så att det täcker investeringskostnaden. Medan den som avstår från avdraget och ansluter sitt batteri till en aggregator har sin investering betald inom tre år. Det är dock viktigt att göra de rätta teknikvalen – det är inte alla batterier eller alla växelriktare som klarar Svenska Kraftnäts krav vid den förkvalificering som görs innan en anläggning godkänns att vara med i stödtjänst-sammanhang.

Hur ersättningen för stödtjänster kommer att utvecklas framöver är osäkert, men det finns enligt branschexperter vi talat med inget som tyder på att den skulle bli dramatiskt lägre, snarare tvärtom. Svenska Kraftnäts kapacitetsbehov är stort och ersättningsmodellen vid budgivning för stödtjänster har ändrats så att den blivit förmånligare för budgivarna.

Så såg ekonomin ut för ett år sedan:
Kort livslängd gör batterier olönsamma

– Men att Svenska Kraftnät nu övergått till att betala alla accepterade anbud med lika högt belopp som det högsta som inrymts i behovet har inte inneburit någon dramatisk förbättring av prisnivån, säger Dan-Eric Archer, vd på CheckWatt. Han framhåller däremot att de enorma investeringsplaner i energilager som nu ligger på bordet leder till att ersättningsnivåerna kan förväntas minska framöver.

– Kanske ska man ändå räkna med sex år för att tjäna in sin batteriinvestering, i stället för tre som det varit med de senaste årens prisnivå, konstaterar han.

En annan sida av saken är att sista ordet kanske inte är sagt om vad man får och inte får göra med batterier som erhållit grönt teknikavdrag. I dagarna har Skatteverket vänt sig till finansministern för att få ett definitivt klarläggande om vad som ska gälla i frågan.

Batterier och solceller i Elinstallapodden:
Vanlig missuppfattning: ”att batterier och solceller hör ihop”

Så här har vi räknat:

Elpriset är satt till 2,58 kr, inkl. moms, nätavgifter och energiskatt. Detta var det genomsnittliga, faktiska priset under 2023 i elområde 3.

Utbytet av solel är beräknat för en anläggning med 10kWp solpaneler och baserat på att under 2023 år var det 210 dagar som i Mellansverige gav ett överskott av solel på mer än 10 kWh, att ladda batteriet med.

Notera att vi inte har tagit med elarbitrage – att köpa el billigt, lagra i batteriet och sedan sälja tillbaka när elen är som dyrast – bland intäktskällorna. Det är ju en aktivitet som skatteverket inte heller godkänner och kombinerar man den med stödtjänster så innebär det en minskning av den tillgängliga batterikapaciteten med lägre ersättning för dem som följd. Som Elinstallatören visade förra året är den möjliga intäkten med arbitrage ändå inte mer än  i storleksordningen 7 000 kr för ett 10 kWh batteri.