Får skyddsjordsledaren ha en mindre area än tillhörande linjeledare?

Hur är det med den saken när det gäller gruppledning på spis exempelvis? Och var är det reglerat? Elsäkerhetsexperten Mats Jonsson ger oss svaret.

Överdimensionerat i Uppsalaskolan:
”Två 240-kablar skulle kunna skippats”

Mats Jonsson:
Vanlig miss vid kabeldimensionering – tolka schablon som norm

Fråga: Får skyddsjordsledaren ha en mindre area än tillhörande linjeledare?

Svar: Ja, en gruppledning till spis kanske utförs med ledararea 2,5 mm² för de spänningssatta ledarna men skyddsjordsledaren kan i allmänhet utföras med arean 1,5 mm². Likaså kan många huvudledningar utföras med 6 mm² på för de spänningssatta ledarna och 2,5 mm² på skyddsjordsledaren, i vart fall om skyddande säkringar har en märkström om högst 25 A.

Regler om arean på skyddsjordsledare finns i kapitel 54 i Elinstallationsreglerna.

Det finns två sätt att välja area på skyddsledare. Antingen väljer man ur tabell 54.2 vilken visar på samma area för skyddsledare som tillhörande linjeledare, i vart fall upp till och med 16 mm². Eller så beräknar man enligt formel i punkt 543.1.2. Denna formel ger generellt ett eller två steg mindre area på skydddsledaren än tillhörande linjeledare.

”Det finns en betydande risk att installationen blir ifrågasatt om skyddsledaren har mindre area än tillhörande linjeledare även om utförandet följer svensk standard.”

För något 10-tal år sedan använde vi i Sverige cirka 2 500 km grön-gul FQ 2,5 mm2. Det torde vara minst lika stor mängd i dag. Min bedömning är att alla dessa ledare kan bytas ut mot 1,5 mm2. Vi använde även cirka 320 000 m grön-gul RQ 16 mm2. För dessa kan nog mer än 90 % bytas ut mot 10 mm2 eller i många fall även mot 6 mm2.

Stora pengar finns att spara på att använda mindre area på skyddsledare. En mindre ledararea skulle även spara på naturresurser och energi i tillverkning och transporter.

Det finns olika skäl till att man ändå väljer grövre area på skyddsledaren än minimiarea: Okunskap om vilka möjligheter elinstallationsreglerna ger, att det skulle vara krångligt att beräkna arean (med ett digitalt verktyg är det dock ett historiskt skäl), att branschen tjänar mer på att sälja dyrare elmateriel och okunskap hos beställarens besiktningsperson. Det finns en betydande risk att installationen blir ifrågasatt om skyddsledaren har mindre area än tillhörande linjeledare även om utförandet följer svensk standard.

Sedan finns det alltid skeptiker som påstår att det kan vara svårt att klara kravet på automatisk frånkoppling vid fel. Men installationer med enledare i rör är i allmänhet så korta att det i praktiken inte är något problem.

Mats Jonsson:
”Många tror att bara JFB ger skydd mot elchock”

En stor del av nya installationer utförs med så kallade fördragna ledare i flexrör. I detta fall är det samma area på alla ledarna, även den grön-gula. Eftersom flexrör med fördragna ledare är en produkt är det tillverkaren som bör titta på sin konstruktion och produktion. Det vore fullt rimligt att 20 mm flexrör som exempel tillverkades med 4 x 2,5 mm2 + 1,5 mm2 för användning till spis och liknande utrustningar.