Faktorer för lönsamma solceller med Bengt Stridh

Publicerad

19 jan 2024, 06:10

Vad betyder elprisområdena för investeringen i solceller? Blir det stopp för avdrag på batterier som används till stödtjänster? Och ger vertikala solceller bättre betalt för såld el?

 Varför startade du din blogg om solceller?

– Det är en lite rolig historia. Min fru red med redaktören för Vi i Villa. De ville ha några som skulle skriva en blogg. Jag visste inte var en blogg var, men jag tänkte att okej. Sen skulle man välja  ämne. Då höll vi på med att köpa solceller och installera dem på vår villa. Jag tänkte att det kunde vara nåt att skriva om. Redaktören var lite skeptisk, för det var rätt så nytt med solceller. Hon tyckte att jag kunde skriva om mina friluftsintressen. Jag tänkte att det fanns väldigt lite information om solceller. Jag tänkte att det kunde vara bra att skriva om hur det går till –och hur det går för vår solcellsanläggning.

Hur blev responsen och intresset?

– Det var ett rätt bra koncept. Det kom ett investeringsstöd 2009 som gällde för alla. Innan dess fanns det knappt nån marknad för solceller i Sverige. Det tog fart. Eftersom det inte fanns så mycket annan information hittade folk den där bloggen. Det har rullat på och blivit över tusen inlägg så här långt.

Du bloggar fortfarande än idag och har lagt ut inlägg i veckan. Vad handlar bloggen om i dag?

Till en början var det mer om hur mycket man producerar. Nu blir det kanske lite andra frågor som dyker upp. En av de senare handlar om regeringens klimathandlingsplan där det inte fanns några konkreta åtgärder för solenergi. Det var lite konstigt, så jag skrev lite om det.

Läs också:
Grattis, Sveriges äldsta solceller!

Elinstallapodden handlar om faktorer för en lönsam solcellsinvestering. Fokus kommer att ligga på privatpersoner som vill skaffa solceller. Vi kan börja med din anläggning som du skaffade till er villa i samband med att du startade bloggen 2010. Sen dess har priserna på att investera i solceller fallit dramatiskt. Jag antar att det var ganska dyrt att skaffa solceller när ni gjorde det. Men har det lönat sig?

– Vi hade ett projekt som heter Investeringskalkyl för solceller där vi gjorde beräkningar på produktionskostnader och lönsamhet. Men jag har inte räknat i detalj på vår egen anläggning. Det var mycket högre kostnader. Visst var investeringsstödet 60 % när vi köpte det. Men kostnaden var mångfaldt högre också. Jag har inte räknat i detalj på ekonomin på vår egen anläggning.

Det kanske är lika bra. 

Solceller lönar sig olika mycket beroende på var i landet man bor men kanske inte så mycket på grund av hur mycket el de producerar. 

– Då kom vi in på vad värdet av den producerade solelen var. Då är det två delar där, dels den el man använder själv man ersätter i köpt el. Då är priset på den köpta elen som sätter värdet på den använda elen. Där ingår det spotpris. Man betalar en energiskatt. Man betalar elöverföring och moms på de här sakerna. Men trenden har blivit att man bygger lite större anläggningar nu. Runt tio kilowatt så är det rätt vanligt. Det betyder att en vanlig vila får ett rätt stort överskott. Det kan vara 70 % som blir överskott som man matar in och säljer. Då blir värdet på den elen, vanligen, spotpriset.  Om man bara hade spotpriset så skulle värdet på överskotselen bli betydligt lägre än när man ersätter köpt el. Men det finns också en skattereduktion. Då får man 60 öre per kilowattimme för den el man matar in i nätet. Då jämnar det där ut och det är inte lika stor skillnad mellan såld el och köpt el. 

Läs också:
Räkna på om solceller lönar sig där du bor

Det jag fiskar litegrann efter är det här med elprisområdena. Hur spotpriset skiljer sig över landet. I en uträkning som vi på Elinstallatören gjorde för ett år sen så var återbetalningstiden –  hur snabbt investeringen hade betalat igen sig –17 år i område 1, 12 år i område 2, 6 år i område 3 och bara 4 år i elprisområde 4. Det här var ett år med extrema elpriser. Men skillnaderna är ändå väldigt stora mellan elprisområdena. 

 – Det här är ett nytt fenomen att spotpriserna påverkar värdet, både den egna och den sålda elen. Spotpriserna skiljer mellan elområdena. Går vi tillbaka några år i tiden var det väldigt liten skillnad så då spelar det inte så stor roll var man bodde. Men vad som har hänt i vår omvärld har påverkat våra elpriser i Sverige också. De har blivit mycket högre än vad de har varit några år tillbaka. Man behöver bara gå tillbaka till år 2020 så hade vi väldigt låga spotpriser. De låg vid storleksordningen 20 öre eller drygt i alla elområden. Medan nu, 2022, där spotpriserna var en krona eller mer i de här elområdena i södra Sverige. De åren är inte riktigt representativa. Vi får hoppas att elpriserna går ner. De höga spotpriserna gör även att det blir höga elräkningar.

Om man ska göra ett investeringsbeslut, hur mycket ska man titta på elpriserna?

– Det kommer att påverka ekonomin. Men det är också lite svårt att förutsäga vad elpriserna kommer att vara i framtiden. Vi vet vad de har varit historiskt men vad de kommer att vara i framtiden är lite svårare att klura ut. 

Om man tittar på elprisområden och att det ändå skiljer sig åt mellan Norrland och Skåne – är det ändå lönt att skaffa solceller om man bor i område 1 och 2?

Ja, så länge man har den här skattereduktionen på 60 öre per kWh så får man ändå rätt bra betalt även för den sålda elen. Man kan räkna på produktionskostnaden, vad det kostar att producera 1 kWh solel. Då kan man få ett visst värde. Sen kan man jämföra det med värdet på när man ersätter köpt el och den el man säljer. Då kommer man fram till att alla elområden är lägre än vad man får för värdet på den producerade elen. På sikt kommer det att vara lönsamt i alla elområden men det är mer lönsamt i de södra områdena som spotpriserna ser ut i dag.

Du har nyligen lagt ut ett inlägg om att spotpriset skiljer sig ganska mycket över dagen framför allt i området 3 och 4. Kan du berätta lite om det?

Ja, det dök upp en fråga här. Om vi nu installerar en massa solceller mot söder, kommer det att påverka spotpriset mitt på dagen? Det har man sett i Tyskland. De har kanske 10 % solel i sin elmix. Även i Kalifornien har man sett det. Frågan är om det blir samma sak i Sverige, så jag har börjat titta på det där. Spotpriset mitt på dagen är lägre i alla månader än vad det är morgon och kväll. Det betyder att även andra faktorer påverkar spotpriset mitt på dagen. I januari och februari har vi väldigt lite solel, så det kommer inte att påverka spotpriset. Däremot var det lite överraskande att det var så stor skillnad. Om man tittar på månaderna april till augusti, då vi har så mest solel att spottpriset kunde i elområde SE4 vara bara hälften klockan två på dagen jämfört med på kvällen. Typ 6-7 på kvällen. Det var lite överraskande. Det behöver gräva vidare lite. Vilka faktorer påverkar det? 

Du var inne på att när man har en anläggning som är på ett tak så har man en produktion som är mitt på dagen. Men om man har en anläggning på mark, det kanske inte är lika aktuellt för en privatperson, men då skulle man kunna ha solceller som producerar mest på kvällen eller morgonen.

– Det har kommit de här dubbelsidiga modulerna som man tar emot solinstråning på båda sidor och bidrar till elproduktionen. Då skulle man kunna tänka sig att om man har dem på mark att man installerar dem vertikalt och vänder mot väster och öster. Då får man den högsta produktionsstopparna på förmiddagen och eftermiddagen. Om elpriset är högre, så skulle det kunna vara lönsamt. Vi är med i ett projekt där tysk företag som säljer solceller med vertikala moduler som säger att i Tyskland är det redan mer lönsamt med de vertikala modulerna. Men det beror på att man har så mycket solceller och stora parker. som gör att man får toppar mitt på dagen. När man installerar på tak som vi mest har gjort hittills i Sverige alla tak är inte mot söder, utan det kan vara mot väster och öster så blir det mer utjämnad produktion över dagen. Men om det då kommer i Sverige att vi bygger många stora parker och att alla installerar dem mot söder, så kommer vi att se den här effekten i Sverige också. Det kommer att påverkas priset.

Det är ju ganska mycket parker på gång. Tillståndsansökningar som väntar på att godkännas.

– Det kommer att innebära att det blir en väldigt kraftigt ökad solelsproduktion i Sverige. Det kommer att påverka på några års sikt. Det har blivit ett väldigt stort intresse bara de tre senaste åren att bygga solcellsparker. Sen har det gått lite trögt med tillståndsprocesserna. Det har inte gått så snabbt som man skulle kunna önska. 

Men om vi får till alla de här parkerna, så kan det på sikt påverka spotpriset mitt på dagen.

– Det påverkar också. 

Det är sånt som en privatperson inte kan förutse. Man kan inte genom att bara titta på sin egen anläggning påverka vad man kommer att tjäna på sina solceller. Det kommer att påverkas av en massa olika faktorer. Det här är en. Men om vi går vidare och pratar om vad solceller kostar i dag per installerad kilowatt. Är det så man ska räkna? 

Det är enklast att räkna per kilowatt. Då är det enklare att göra jämförelser mellan olika alternativ. Om man tar in offerter från olika leverantörer så kanske de ger offerter på lite olika storlekar. Det är enklast att man jämför kostnaden per kilowatt. 

Vad ska solceller kosta i dag per installerad kilowatt?

Det är en svår fråga. Det beror på många olika faktorer. Hur det ser ut på platsen. Hur stort bygger man? Ju större man bygger, ju lägre pris per kilowatt. Priserna har påverkats lite under pandemiåren. Det blev lite dyrare med solcellsmoduler.  Nu har priserna gått ner igen. Man kan hitta priser mellan… Vad ska vi hugga till med? Mellan 10 000 kronor per kilowatt till 20 000 kronor per kilowatt beroende på hur installationen ser ut.

Vilka faktorer är de viktigaste som påverkar det här spannet?

– Ja… Jag måste fundera. Storleken spelar en roll på anläggningen. Bygger man en 10 kW kommer den att ha ett lägre pris än om man bygger en liten på 2–3 kW. Det kanske är den största enskilda faktorn. Nu är väl konkurrensen så pass hög. Det finns så många företag som installera solceller. Det är inga stora skillnader mellan olika företag är min gissning. 

Finns det en optimal storlek på anläggningen i dag? Är det 10 kW?

– Det har hamnat runt 10 kW. Om man har 20 % verkningsgrad på modulerna blir det 50 kW. Det kanske passar på takytan som en normal villa har. Man kanske tycker att det är snyggt att fylla taket i stället för att man sätter en liten del av taket med solceller. Det är nog andra faktorer som styr, inte bara priset, utan även hur det ser ut på taket.

Men även privatpersoner kan få ner priset genom att skaffa en större anläggning.

– Man kan ta in olika offerter och jämföra. Det skiljer väl lite mellan olika installatörer. Det kan vara bra att fråga mer än en om vad kostnaden är. Om man tittar på komponenter, vad måste man ha i dag?

Vad ska man ha för komponenter? Vad rekommenderas i dag?

– Det är inte så många komponenter som ingår i en solcellsanläggning. Man har solcellsmoduler som producerar el. Solcellsmodul ger likström, så man behöver göra om det till växelström. Då behöver man en växelriktare. Det är de två huvudsakliga komponenterna. Sen behöver man lite brytare. Man behöver en anslutning i en elcentral. Men det är egentligen inte så många komponenter som behövs.

Nu har det helt nyligen kommit ett utlåtande från Skatteverket som säger att man bara får använda batterierna för att lagra egenproducerad el. Det blir negativt då, för då kan man inte delta i de här stödtjänstmarknaderna. Man kan inte ladda batteriet med el från nätet när det är billig el på nätet. Det där utlåtandet från Skatteverket som är en tolkning av den lag som finns  var inte så positivt för de som har batterier.

Jag har förstått att det är stor skillnad på olika växelriktare. Det sägs att man ska ha en hybridväxelriktare för att ha möjlighet att ha batterier, sälja stödtjänster och el till nätet. Hur stor vikt ska man lägga på skillnaderna?

– Det beror på om man ska installera ett batterilager, om man redan från början ska tänka på att växelriktaren klarar av det. Annars är det installatören som väljer växelriktaren. I dag har alla växelriktare så pass hög verkningsgrad så det är inga stora skillnader mellan olika leverantörer. 

Marknadsöversikt:
Stora skillnader mellan växelriktare som klarar batterier

Guide
Fem råd: Välj växelriktare som proffsen

Jag tänkte att vi inte ska borra för mycket i det här med stödtjänster och batterier. Men man kan ändå säga att man får ett grönt avdrag för en batterinvestering?

– Där får man 50 % på material och arbete för själva batteriet, energilagret, men bara 20 % på solceller. Men man kan inte få det här avdraget om man bara installerar batterier. Utan man måste göra det i samband med en solcellsinvestering eller installation.

Vad tycker du? Ska man satsa på batterier i dag?

– Det  nya är att man kan bidra och sälja stödtjänster mot nätet för frekvensreglering. Man kan inte delta som enskild villaägare för det är anläggningen för liten. Däremot finns det företag som säljer aggregerade tjänster. Man samlar ihop en massa villaägare och offererar dem mot Svenska Kraftnät. 

– Nu har det helt nyligen kommit ett utlåtande från Skatteverket som säger att man bara får använda batterierna för att lagra egenproducerad el. Det blir negativt då, för då kan man inte delta i de här stödtjänstmarknaderna. Man kan inte ladda batteriet med el från nätet när det är billig el på nätet. Det där utlåtandet från Skatteverket som är en tolkning av den lag som finns  var inte så positivt för de som har batterier. Där skulle man önska att man ser över den här lagen. Det är inte Skatteverket som har format lagen, utan de har bara tolkat lagen. Man behöver gå vidare där och se över lagskrivningen. Det blir lite konstigt om det då installeras en massa batterianläggningar som inte kan användas till alla tjänster där de skulle kunna användas. Vi hoppas att vi får till en ändring där. Men just nu är läget lite osäkert för de här batterilagren när det gäller att vara med på den här stödtjänstmarknaden.

På tidningen har vi räknat på vad det går och inte går att tjäna pengar på. Ett problem med batterier är att de har en begränsad mängd cykler och en begränsad livslängd. Det gör att det blir svårt att tjäna pengar på något annat än just stödtjänster. Man hinner inte betala igen den stora kostnaden för batteriet. Stödtjänster är det som vi har kommit fram till är det enda man kan tjäna pengar på i dag. Har du någon input där?

– Så är det. Det har blivit en väldigt lönsam marknad. Det finns de som säger att man kan tjäna igen en batterieinvestering på ett år med de priser som är på stödtjänster nu. Det är en väldigt intressant marknad. Behovet av såna tjänster kommer att öka i takt med att vi får mer variabel elproduktion från vind och sol. Så det kommer att byggas såna anläggningar, och även stora anläggningar kommer att byggas med batterilager för att delta på den här marknaden. Då blir frågan hur det kommer att påverka priserna. Ju fler som ger sig in, så borde det även påverka priserna, även om behovet ökar. 

En annan faktor är installationen. Det blir ofta fel i installationen när solceller installeras. Det finns många saker som kan gå snett. Många anläggningar som besiktas innehåller en stor del av den här typen av fel. Det finns många saker som kan gå snett, och många anläggningar som besiktas –innehåller en stor andel olika fel. Det kan handla om kabeldragning, montagesystem… Men om man tar det här med kablar, att de ligger över vassa kanter och riskerar att skapa ljusbågar. Det kan vara fel i dokumentation eller att man inte räknat på hur snö och vind kommer att påverka installationen. Hur skulle du säga att den här typen av fel påverkar lönsamheten över tid?

– Det är klart att om det är fel som gör att anläggningen inte fungerar som det är tänkt. Om man missar att koppla in några moduler får man inte den elproduktion som det var tänkt från början. Det är klart om det är fel som gör att det blir risker att det skulle kunna bli brand i system, vilket är väldigt ovanligt. Det har inte hänt så många sådana än. Det är klart att det kan påverka det hela. Vi har 250 000 anläggningar och de flesta har väl ändå installerats på ett fullgott sätt, så att säga.

Över tid vet man inte exakt hur de dåliga installationerna kommer att påverka anläggningar eftersom det har skett många installationer på senare år. Man säger att solceller har en livslängd på 30 år. Det finns en degradering av material och fel kan uppdagas långt senare.

Hade du en bra installationsupplevelse i din solcellsanläggning?

– Jo, det var några år sen 2010. Då var marknaden rätt så ung. Det blev en bra installation som vi är nöjda med. 

Ska man kosta på sig en besiktning i dag som privatperson?

– Egentligen ska företagen göra en egenkontroll. Är de certifierade och har hållit på med det här tidigare så ska det fungera. Jag tror inte att det är så vanligt att man besiktar privata anläggningar i dag. 

Vilka delar av installationen påverkar lönsamheten mest?

– Det som påverkar mest är vilken riktning och lutning man har på taket på villan. Det får man ta vad man har. Det blir inte så snyggt om man tar någon annan lutning eller riktning. Det är nog det som påverkar mest. När det gäller själva installationen är det inte så mycket som kan påverka det. Det är lite om man har skuggning från omgivningen. Om det är träd eller hus eller om man har takhupar som kan påverka installationen. Då kan det påverka hur man gör själva installationen.

För några år sen var det inne med optimerare. Många skulle ha optimerare. Sedan kom säljstopp mot SolarEdge optimerare. Den tekniken har kanske blivit lite mindre populär. Ska man satsa på optimerare i dag?

– Det beror lite på sina förutsättningar. Om man har ett tak som inte har skuggning ger det inte någon direkt fördel. Tanken är att de ska kunna minska förlustningar på grund av skuggning. Där får man nästan bedöma lite från fall till fall. Om man är lite teknikintresserad och vill se produktionen på varje modul då kan man använda optimerare för det också. Det är intressant för oss som håller på att forska. Men för gemene man är det kanske inte lika intressant att titta på varje modul. 

En annan faktor som avgör hur bra installation och hur bra investering man gör är vad man ska hitta information om köpbeslutet. Vem ska man lita på när det kommer till en objektiv information om investeringen?

Man kan börja hos Energimyndigheten. De har en sida som heter Solelportalen. Där finns det mycket att läsa. Det är en bra startkälla. 

Det finns mycket Facebook-grupper. Det diskuteras mycket och alla har olika åsikter. Men i slutändan kanske det är svårt att luta sig på något en snubbe sagt på nätet. Finns det någon konsumentrådgivning på det här området? 

– Det finns energi- och klimatrådgivare på många håll i kommunerna. De kan man ju också ta kontakt med om det är nåt man undrar över. 

Har vi missat nån viktig fråga när det gäller lönsam solcellsinvestering?

– När man räknar på produktionskostnad brukar man göra nuvärdesberäkningar för att vad motsvarar en framtida intäkt och vad är värdet av den i dag. Då använder man en kalkylränta som kan vara räntan för om man lånar pengar, så blir det banklåneränta, eller om man har egna pengar på fickan. Vad vill man ha för avkastning på pengarna? Det kan ju lite påverka kalkylen också om man börjar räkna på det i detalj. Finns det nån bättre investering om man bara tittar på det rent ekonomiskt?

Om jag skulle stoppa in pengarna någon annanstans i stället för en solcellsanläggning?

Om man investerar i aktier eller å andra sidan på bankkonton har vi haft låga räntor, även om vi får lite ränta nu. Där gör de inte så mycket nytta heller. 

Är solceller den bästa energinvesteringen i dag som man kan göra som privatperson?

– Man kan fundera lite på alternativa saker. Man kan försöka minska sin elanvändning. Där kan man med enkla medel minska sin elanvändning. Det finns energieffektiviseringar som man kan jämföra med att investera i solceller för att producera mer än solel.

Man behöver räkna ganska mycket på en sån här investering för att se om den är lönsam.

– Om man ska gå in i detalj på det så kan det vara så. Å andra sidan kan man fundera på om vi köper vår bil. Vi kanske inte räknar i detalj på alla saker. Det kommer in andra saker också. Man kanske vill producera sin egen el och göra sig mindre beroende av att ha köpt el och kunna bidra till förnybar elproduktion. Sådana faktorer kan väga in i ett beslut när det gäller privatinvestering.

Varför skaffade ni solceller?

– Vi skulle bygga ett nytt hus där vi dels ville använda förnybar el och kunde producera elen själv. Så vore det bra också. Det är inte helt lätt att få ett hus som är helt självförsörjande på el. Vi försökte dra vårt stå till stacken där vi installerade solfångare först för det var så dyrt med solceller. Sen kom investeringsstödet så då investerade vi i solceller. Sen köpte vi andel av vindkraft. Även om inte all el produceras på plats så blev det förnybar el för hela slanten.

Solceller producerar inte så mycket under de månader som vi använder mest el.

– Det är svårt att bli självförsörjande i dag. Det finns batterilager, men då är det mer att man flyttar från dag till kväll och natt. Det är inte så att man flyttar över säsongen.

Det är det som är lite knepigt i Sverige med våra vintrar med lägre solinstrålning och lägre solelproduktion.