Elsäk 2022:3 – ”En bra paragraf, kort men väldigt tung”

Den stora bomben. Så kallar Installatörsföretagens expert Fredrik Byström Sjödin föreskriften som få verkar känna till. Vi hängde med honom till Södertälje Elektriska och snackade elsäkerhet. ”Egentligen är det upplagt för en aw på firman.” 

Fredrik Byström Sjödin:
”Besserwisser? – Det beror på vem du frågar”

Tre röster om experten:
Cecilia Axelsson: ”Fredrik är min i särklass största kritiker”

Det är en blåsig novemberfredag när Fredrik Byström Sjödin hoppar på pendeltåget från Stockholms innerstad för att hjälpa Södertälje Elektriska att reda ut vissa frågetecken kring serviceavtalet IN Elkontroll.

Firman, som grundades 1916 och är väletablerad i staden, har redan kommit i gång och sålt in två avtal till brf:er, men nu vill de ta steget vidare och satsa stort, bland annat genom att marknadsföra tjänsten i sociala medier – som ett extra ben.

– Vi både hör och ser konjunkturens effekter och konkurrensen om jobben har blivit mycket tuffare. Det här är viktigt för oss, säger företagets ägare Joakim Nordlund.

De behöver hjälp med att reda ut hur de ska använda mallarna och dokumenten i IN Elkontroll, som de upplever som lite trubbiga och svårhanterliga. Dessutom vill de gärna ha input i hur de ska övertyga fler brf:er att teckna serviceavtal med dem.

Fredrik Byström Sjödin slår sig ner vid bordet i mötesrummet där ägaren, Joakim Nordlund, vd:n Robert Camuset och arbetsledaren Pontus Fredén finns på plats.

Han börjar med att visa föreskriften – eller den stora bomben – som han kallar den, ELSÄK-FS 2022:3 som slår fast att varje innehavare av en elanläggning har ett tvingande ansvar att skapa rutiner för underhållet av elanläggningen, med riskbedömningen i ”baken”. Och för att rutinerna dokumenteras och efterlevs. 

Kravet gäller alla elanläggningar som är i bruk, oavsett ålder, med några få undantag, som privata villa- och fritidshusägare. En elanläggning betraktas vara i bruk så fort man slår på spänning. 

– Det är en bra paragraf. Kort och koncis, men väldigt tung, säger Fredrik Byström Sjödin.

Inte minst är den ett avgörande säljargument för Södertälje Elektriska och andra elinstallatörsföretag som vill ge sig in i den här nya affären.

– Om de inte vill köpa tjänsten av er måste de vända sig till någon annan, säger han.

” Vi har ju hört att det är ett tvingande krav men det känns mycket bra att få det bekräftat av en expert.”

Robert Camuset, Södertälje eLektriska

Fredrik Byström Sjödin berättar att Elsäkerhetsverket, där han själv har jobbat i nästan tio år, brukar ge de berörda, i detta fall innehavare av elanläggningar, ett år på sig innan de börjar granska att en ny föreskrift efterlevs. ELSÄK-FS 2022:3 trädde i kraft 1 december 2022 och är ”designad” för att vara lätt att kontrollera. förklarar han.

– Det här är ju en gigantisk marknad men många verkar inte känna till den här föreskriften. Vi har ju hört att det är ett tvingande krav men det känns mycket bra att få det bekräftat av en expert, säger Robert Camuset.

När det är klarlagt börjar Fredrik Byström Sjödin gå igenom dokumenten för kontrollrutiner och riskbedömning. Det är mängder av sidor att fylla i och Robert Camuset säger att de gärna hade sett färre kolumner och fler exempel på hur man gör olika bedömningar. Brf:erna blir lite ställda av mängden sidor i avtalen som de skickat ut, berättar han.

– Grejen är att det här alltid måste göras subjektivt, utifrån er verksamhet och era förutsättningar. Dokumenten kan inte kopieras. Det finns inga rätt och fel, det viktigaste är att ni visar att ni har tänkt, säger Fredrik Byström Sjödin. 

” Det här är ju roligt och kreativt och en möjlighet att tänka utanför lådan tillsammans.”

Fredrik Byström Sjödin, installatörsföretagen

Han nämner några exempel på vad som kan utgöra en hög risk: En elanläggning som är över 25 år gammal, en elanläggning i en fastighet på en kobbe nära saltvatten eller en brf som har en galen, dysfunktionell ordförande.

Det sistnämnda exemplet möts av ett stort garv.

– Egentligen är det upplagt för en aw på firman då ni kan bolla olika idéer med varandra. Det här är ju roligt och kreativt och en möjlighet att tänka utanför lådan tillsammans, säger Fredrik Byström Sjödin.

Men det är tveksamt om han lyckas övertyga gänget om det festliga i det hela. De ser alla fram emot den webbaserade versionen av IN Elkontroll som i bästa fall kommer till hösten, och ersätter de nuvarande mastiga wordmallarna. 

– Ta bort de kolumner som ni inte behöver använda och överjobba inte. Det gäller att hålla bedömningar och rutiner på en rätt så övergripande nivå och inte på varje enskilt sprucket eluttag, säger Fredrik Byström Sjödin och övertygar dem om att det blir betydligt enklare när de har jobbat fram ett antal avtal och satt formen för dem.

”Att låta hustomtar ta hand om detta med att skapa rutiner för kontroll och underhåll godtas inte.”

Fredrik Byström Sjödin

Men hur lyckas man alls sälja in avtalen? Många styrelser håller hårt i plånböckerna och vissa säger att de har folk i föreningen som kan hjälpa dem, elinstallatörer exempelvis.

– Att låta hustomtar ta hand om detta med att skapa rutiner för kontroll och underhåll godtas inte. Och struntar de i att ta fram dokumenten lär de få problem med försäkringsbolaget om något skulle hända. Dessutom kan de tvingas betala ett vitesbelopp på 50 000 kronor alternativt 10 000 i veckan, säger Fredrik Byström Sjödin.

När Elsäkerhetsverket gör kontroller brukar man ha runt tio dagar på sig att skicka in dokumenten. Myndigheten är både mycket kompetent och humorlös i tillsynsarbetet, förklarar han.

Han tipsar också om att passa på att sälja in energieffektiviseringstjänster, som är hett nu. Ett annat råd är att försöka få till ett långsiktigt abonnemangsavtal med brf:er och andra beställare, med ett fast pris för själva tjänsten och arbetet på löpande räkning.

Större beställare som gallerior, sjukhus och mindre industrier kan vara intresserade av att en och samma elfirma agerar elsäkerhetssamordnare, vilket innebär att man sköter allt för beställaren som har med elsäkerhet att göra.

Gänget runt bordet nickar uppskattande. De har högsta behörighet på firman och möjlighet att vidareutveckla serviceavtalen på sikt.

– En sak kan jag inte hjälpa er med och det är prissättningen, säger Fredrik Byström Sjödin.

Efter ett par timmars djupdykning i dokumenten är det dags att avsluta dragningen. 
– Tack för en skitbra och pedagogisk genomgång. Nu är det bara att börja sälja avtal, säger Robert Camuset. Kollegorna instämmer.

” Jag går i gång på att prata om sådant som är som ett rött skynke för vissa elinstallatörer.”

Fredrik Byström Sjödin

Fredrik Byström Sjödin känner sig också nöjd, säger han på pendeltåget tillbaka mot Stockholm. Det är sällan han har tid och möjlighet att hjälpa medlemsföretag på plats på det här sättet. Han önskar att han kunde göra det oftare, säger han.

IN Elkontroll är ett viktigt verktyg för Installatörsföretagens medlemsföretag för att kunna hitta en födkrok, nu och i framtiden. Dessutom visade Södertälje Elektriska att de var genuint intresserade av att bli mer insatta i ämnet när de kontaktade honom för att få hjälp.

Lista:
Ok med dubbelmatad dosa? – och fem andra favoritfrågor till experten

– Det var roligt. Jag går i gång på att prata om sådant som är som ett rött skynke för vissa elinstallatörer, att försöka få dem att se värdet i att vissa saker som bara verkar vara onödigt krångel. 

Tror du att du lyckades övertyga dem om att det är skojigt med rutindokument och riskbedömningar?

– Jag vet inte, men jag hoppas det.