Fem hot mot PUS-ningen

Har du koll på inkommande rör? På om armeringen i bottenplattan är att betrakta som berörbar? Det finns flera sätt att sabba potentialutjämningen. Här går vi igenom fem av dem. 

För klena ledningar

Viktigt är att ledningarna för kompletterande skyddsutjämning har en ledningsförmåga som är minst hälften av vad den minsta motsvarande skyddsjordsledaren har. Minst 2,5 kvadrat för koppar- och 16 kvadrat för aluminiumledare är det som gäller, förutsatt att kablarna är skyddade mot mekanisk skada.

Dålig koll på inkommande rör

Ibland kan inkommande vatten- och avloppsrör vara dolt förlagda, men de finns förstås någonstans längs byggnadens ytterväggar. Därför gäller det att söka rätt på dem så att en kompletterande skyddsutjämning kan utföras där rören är berörbara. Om det inte låter sig göras kan lösningen vara att byta ut en bit av vatten- eller avloppsrören mot rör i isolermaterial så att ingen främmande potential kan föras in i byggnaden den vägen.

Bristande koll på armeringen

I normalfallet betraktas armering i betongplatta som icke-berörbar och det krävs då ingen potentialutjämning av den, så vida inte byggnaden hyser husdjur inom lantbruk, då är den ett krav. Likaså fordras skyddsutjämning i explosionsfarliga utrymmen och vissa medicinska lokaler.

Experten om hur du ska göra:
Så fungerar skyddsutjämning och funktionsutjämning

Men även i andra fall kan armeringen vara att betrakta som berörbar, om den till exempel står i elektrisk förbindelse med andra berörbara ledande delar. Det kan vara stålbalkar eller stålpelare som är en del av byggnadskonstruktionen. När sådana delar används som skyddsutjämningsledare är det viktigt att kontrollera övergångsresistansen. Det sker med kontinuitetsmätning där resistansen mellan samtidigt berörbara utsatta delar och främmande ledande delar inte får överstiga de värden som anges i kapitel 415.2.2 i Elinstallationsreglerna.

Begreppsförvirring:
”Om man frågar tio experter om PUS får man lätt tio olika svar”

Om armeringen är att betrakta som en berörbar främmande del ska den vara tillförlitligt sammankopplad när skyddsutjämning ska utföras, med skruv-, kläm- eller svetsförband. Utan en sådan sammankoppling ska man inte skyddsutjämna.

Fel dimension på kablarna

Elinstallationsreglerna föreskriver att en kabel som ska anslutas till huvudjordningsskena ska ha en ledararea som är minst hälften så stor som den största skyddsjordledaren i installationen, men minst ska den vara:

• 6 kvadrat för kopparledare
• 16 kvadrat för aluminium
• 50 kvadrat för stål.

Det finns en övre gräns också: 25 kvadrat för koppar eller motsvarande ledningsförmåga för andra metaller.

Skyddsutjämningsledare som ansluts till huvudjordningsskenan ska dimensioneras med hänsyn till skyddsjordsledararean från byggnadens huvudcentral. Man behöver inte ta hänsyn till arean på inkommande servis eller huvudledning.

Vanliga missuppfattningar:
Slösar du också tid på onödig skyddsutjämning?

Ledande delar inte resistansmätta

Ledande delar som har en högre resistans än 4 kΩ till utsatta delar kan betraktas som ”isolerade” från huvudjordningsskenan. De kan inte driva någon farlig ström genom människokroppen om ett elfel uppstår. Mät!

Om resistansen är mindre än 4 kΩ kan det bero på att den ledande delen redan är ansluten till byggnadens skyddsledarsystem. Ta reda på om den är det! Om så inte är fallet ska det åtgärdas.

Exempel på sådana här ledande delar är vatten- och avloppsrör i metall.