Brandsäkerhet: Höga krav med 20 MW batterier i tätort

Kortslutning och brand är en risk i alla stora batteriinstallationer. Hur löses det när ett av Sveriges största batterilager installeras i centrala Landskrona?

Snart står ett av Sveriges största batterilager klart i Landskrona, med kapaciteten 20 MW/MWh. Syftet är att stötta elnätet, bland annat via balanstjänster, och se till att el från den närbelägna vindkraftparken används på bästa sätt. 

”Säkerheten har varit mycket viktig även under montering och installation, då det gäller att inte tappa eller skada batteriet. Montaget utfördes med vårt batterihanteringsverktyg BS3 som utesluter risker vid flytt och montage av batterier.”

Andreas Bingdahl, platschef el Omexom

Mer om tekniken:
Megawattbatteri: ”Väldigt mycket energi överförs på kort tid”

Läs också:
Hur bra är batterier i elnätet?

Säkerheten är viktig när 260 batterirack, i sex containrar, uppförs i en tätort.

– Vi har en gedigen riskhanteringsplan som visar vad vi ska göra om det blir kortslutning och brand i något av litiumjon-batterierna, berättar Andreas Bingdahl, platschef el hos Omexom som installerat batterier, transformatorstation och ställverk.

För att öka brandsäkerheten i batterilagret finns ett förmonterat släckningssystem. Det är inbyggt i containrarna och släcker med kvävgas.

Om en brand detekteras går också ett brandlarm omedelbart till driftcentralen. Där tar personalen beslut om brandkåren ska larmas. Vid en eventuell släckningsinsats går det att koppla in en brandslang utifrån och fylla containrarna med vatten. 

– Säkerheten har varit mycket viktig även under montering och installation, då det gäller att inte tappa eller skada batteriet. Montaget utfördes med vårt batterihanteringsverktyg BS3 som utesluter risker vid flytt och montage av batterier, säger Andreas Bingdahl.

Som arbetsledare har han också varit noga med personsäkerheten. Vid vissa moment var det krav på heltäckande visir och handskar. Inkoppling och bygling av batterierna utfördes enligt AMS 1 500 volt (Arbete Med Spänning).

Det han annars tycker har varit mest nytt vid installationen av batterilagret är att all datakommunikation sker via optisk fiber. I Sverige är det vanligast att kommunikationen är hårdtrådad, alltså sker via kopparkablar, enligt rekommendationer i elnätsstandarder.

Läs också:
Tekniken bakom Sveriges nya mikronät

Vid installationen av batterilagret var valet av kommunikationslösning mer öppen.

– I stället för sju kablar har vi en för alla signaler. Det förenklar arbetet avsevärt, det blir mindre slit och allt går snabbare, säger Andreas Bingdahl.

Landskrona Energi har på senare år haft stora utmaningar med effekttoppar, bland annat när nya verksamheter vill etablera sig. Batterilagret ska kapa topparna och förväntas kopplas in på elnätet före jul.