Här sugs fartygen fast vid kajen

Kapellskärs hamn är först i Sverige med installationer för automatisk förtöjning med vakuumteknik. Vi kollade in när M/S Finnsirius förtöjdes.  

Under en dimmig torsdagseftermiddag invigdes Sveriges första anläggning för automatisk förtöjning av fartyg med vakuumteknik ute i Kapellskär, Norrtälje kommun, som levererades och installerades av Cavotec.  

Läs mer om tekniken i förtöjningssytemet
Tekniken bakom Kapellskärs automatiska förtöjning

Läs också:
Tekniken bakom Sveriges nya mikronät

Längst kajen har tio stycken stora eldrivna förtöjningsinstrument installerats. Längst ut på instrumenten sitter hydrauliska armar med en sugplatta, som ska suga tag i skrovet. 

Ute till havs hörs en båttuta. Det är det nya fartyget M/S Finnsirius som närmar sig för att demonstrera hur förtöjningen går till. Ur dimman dyker fartyget upp i det stilla vattnet och backar in till kajen. Förtöjningsinstrumenten börjar lysa blått och när fartyget står tillräckligt nära börjar metallarmarna tryckas mot skrovet, täckt av sugmärken från tidigare anslutningar. När förtöjningen är klar och fartyget ligger på plats lyser instrumenten grönt. 

Detta skedde utan hamnpersonal vid kajen och utan tross. Traditionell förtöjning hör till ett av de mest riskfyllda momenten inom hamnarbeten, och förhoppningen med det nya styrsystemet är att minska arbetsmiljöriskerna. 

– Tamparna är tyngre än man tror. Det kan vara blött och kallt, det är ett halkmoment. Du lyfter långt nere, vilket tär på axlar och ryggar, säger Sebastian Zaar, projektledare och teknisk chef på Stockholms Hamnar. 

Även sett ur ett miljöperspektiv ska denna metod av förtöjning vara hållbar, då fartygets motorer kan stoppas tidigare och därmed dra mindre diesel.

– Ett anlöp av ett större fartyg är som att ta bort flera hundra bilar från vägen med partikelutsläpp, det är stora miljövinster, säger Per Olovsson, Cavotec.

I sista momentet ansluts fartyget till landström i hamnen, genom en landströmskran. En lucka öppnas och på insidan av fartyget tar en tekniker emot kranens plugg och anslutningen är komplett. Även detta är miljövänligt eftersom fartygets hjälpgeneratoner inte behövs vid kajen. Därefter börjar bilar åka ut från fartyget. 

Läs också:
”Kunderna skulle bli tokiga om de fick reda på det här”

Både Sebastian Zaar och Per Olovsson hoppas att fler kajer ska installera systemet i framtiden, även om det är fartygen själva som tjänar mest på systemet på kort sikt. 

– Över tid kommer hamnarna tjäna ihop sina pengar i den rena bränsle- och tidsvinsten. Vid sidan av det minskar vi miljöeffekter och riskerna för personalen, säger Sebastian Zaar. 

– Miljömässigt är detta det mest hållbara du kan göra, säger Per Olovsson.