Fyra viktiga nyheter i Handbok 446

I nybyggen kan anläggningen vara spänningslös under lång tid för att plötsligt en dag driftsättas och bli livsfarlig. Det här är en källa till elolyckor som branschen vill komma åt med den nya standarden för elsäkerhet vid arbete.

Bättre planering och värdering av risker från fall till fall. Det är några av nyheterna i den kommande uppdaterade standarden SS EN 50110-1 som beskrivs i SEK Handbok 446 – Säkerhet vid arbete, utgåva 4.

”…Den som planerar arbetet kan göra stor skillnad. I nya utgåvan blir det tydligare vad som gäller, för att få bästa tänkbara säkerhet.”

Michell Andersson Martic, ordförande i standardkommittén

Säkerhetsarbete:
Efter dödsolyckorna: Hur skulle Ellevio få alla att följa instruktioner?

Läs också:
Måste elsäkerhetsledaren vara på plats?

– Målet har varit att minska risken för strömgenomgång. Om standarden följs som den är avsedd ska det inte bli några olyckor. Vi har en nollvision, säger Michell Andersson Martic som är arbetsmiljöchef hos Bravida och ordförande i standardkommittén TK78.

Han berättar om fyra förändringar i standarden som reglerar arbetsmetoder för elektriker, elsäkerhetsledarens roll, med mera.

1 Hur man arbetar med avstånd

– Förut arbetade många med fasta avstånd som norm. Nu ska man i stället göra en värdering av riskerna från fall till fall genom beräkningar. Det kan till exempel vara att förutse vad som händer om jag ramlar in i ett område och riskerar att komma i kontakt med spänningssatta delar. Beräkningarna ska inte göras ute i fält, utan av personalen som planerar arbetet, säger Michell Andersson Martic.

2 Nya begrepp

Tidigare talade man om riskområde och närområde. I och med uppdateringen behövs nya begrepp för avstånd och område/zon. Nu heter det AMS-avstånd (Arbete Med Spänning), AUS-avstånd (Arbete Utan Spänning), ANS-avstånd (Arbete Nära Spänning) och minsta arbetsavstånd i eller utanför närområdet.

Kapitel 6.3 har bytt namn från ”arbetsmetoder” till AMS-metoder.

3 Tydligare uppdelning av underhåll och skötsel

– Kapitel 5 och 7 i handboken har fått en tydligare uppdelning. Nu handlar kapitel 5 enbart om skötselåtgärder som kopplingar, mätning, provning och inspektion. Kapitel 7 handlar om underhåll/reparation. Att byta säkring är exempel på underhåll och regleras av kapitel 7, säger Michell Andersson Martic.

4 Nytt avsnitt om arbetsmetoder

Missförstånd kring vad som är spänningssatt och inte har tidigare lett till olyckor. Vid nybyggen kan det hända att servisen från elnätsbolaget ännu inte är inkopplad, och anläggningen är spänningslös under en längre period. Plötsligt en dag driftsätts anläggningen och blir då livsfarlig att beröra. Från en dag till en annan krävs att man förhåller sig till helt olika regler för att arbeta med installationerna.

– Därför finns ett nytt avsnitt i kapitel 6 om arbetsmetoder. Indelningen görs nu i ”med spänning”, ”utan spänning”, ”nära spänning” och ”utanför närområdet”. Det sistnämnda, avsnitt 6.5, gör det tydligare vad som gäller för dem som vanligtvis inte arbetar direkt med den elektriska anläggningen. Detta är viktigt ifall det finns risk att komma för nära spänningssatta delar, och hur man säkerställer att så inte sker, säger Michell Andersson Martic.

Dessutom har alla kommentarer i handbok 446 gjorts om – det som ej används längre har tagits bort och nya begrepp har tillkommit.

Förhoppningen är att den nya standarden och handboken ska bli underlag för utveckling av kompletterande branschanvisningar, som EvA eller elnätbranschens ESA.

Läs också:
Eva skippar krånglet

– Framför allt är det här viktig läsning för personer som arbetar med planering av uppdrag och beräkningar. Den som planerar arbetet kan göra stor skillnad. I nya utgåvan blir det tydligare vad som gäller, för att få bästa tänkbara säkerhet, säger Michell Andersson Martic.

Den uppdaterade standarden börjar gälla 29 maj 2024. Befintlig standard (utgåva 3) upphör helt 29 maj 2026.