”Frågan är om det blir möjligt att koppla in fler solceller på ön?”

Boende på Arholma är positiva till öns nya mikronät. Vid strömavbrott kopplas det in automatiskt och ger de boende el i några timmar. Men batterierna i mikronätet laddas i huvudsak av ström från fastlandet.

Ön Arholma, i Stockholms norra skärgård, har sedan slutet av augusti ett av Sveriges få så kallade mikronät med ödrift. På promenadavstånd från ångbåtsbryggan finns ett av två nya energilager – med batterier, solceller och styrning.

”Mikronät beter sig inte exakt likadant som resten av elnätet. Därför är det viktigt att göra lärdomar, bland annat om hur det stora nätet påverkas.”

Peter Söderström, Vattenfall Eldistribution

Detta testas:
Tekniken bakom Sveriges nya mikronät

Läs också:
Mikronät: Långvarig ödrift inte det viktigaste

Hur övergången till ödrift går till får besökarna se under invigningen då de uppmanas titta noga i sina mobiler. På en sajt med en digital karta över Arholma syns gula, rullande pilar. De föreställer hur el förs in via sjökabeln från fastlandet. ”Men nu går vi över till ödrift” säger Niklas Sjöberg, projektledare hos Vattenfall Eldistribution.

De gula pilarna upphör och i stället börjar gråa punkter cirkla runt ön på den digitala kartan. Boende och företag på Arholma får då sin el från de två energilagren – om vardera 160 kilowatt – och är oberoende av el från fastlandet.

– Batterierna med kapaciteten 330 kilowattimmar bör klara strömavbrott på fastlandet i cirka två timmar, beroende på belastning, säger Peter Söderström, affärsutvecklingschef hos Vattenfall Eldistribution.

De boende på Arholma, som är mellan 50 och 60 personer året runt och uppemot 200 sommartid, har väntat ivrigt på mikronätet. Under årens lopp har det varit många strömavbrott på ön, ofta flera gånger per år. Värst var när stormen Alfrida härjade i januari 2019. Då var öborna utan el i 11 dygn.

– Nu kan vi åtminstone planera, även om det bara håller ett par timmar, och det känns jättebra. Om strömmen går plötsligt när man står i köket och lagar mat blir det stora problem. Det hände för något år sedan och då fick vi plocka fram stormkök, berättar Anna Östman Bayo som driver Österhamns pensionat.

Lars-Gunnar Tjärnquist har tillbringat somrarna på Arholma sedan 1974 och varit fastboende sedan 10 år tillbaka. Strömavbrott är en del av vardagen här, men förstärkningarna i nätet har gjort avbrotten färre efter stormen Alfrida.

– Mikronätet är välkommet och skapar medvetenhet om förändringarna i elsystemet, säger Lars-Gunnar Tjärnquist som är ordförande i Arholma intresseförening och har varit behjälplig under uppbyggnaden.

Många öbor är positiva till Vattenfalls satsning på mikronätet. Några har också satt upp solceller på sina tak och vill gärna bidra till ödriften. Men det blir kanske inte riktigt som de hoppats. Solcellerna (2,5 kilowatt) på taket till den ena teknikcentralen räcker inte för att hålla batterierna fulladdade hela tiden.

– Som vi förstått det laddas batterierna främst av el från fastlandet. Frågan är om det blir möjligt att koppla in fler solceller på ön framöver, och att deras överskottsel även laddar batterierna? undrar Siv Leth som bott på Arholma i 30 år och har 32 kvadratmeter solceller på sitt tak.

Svaret från Vattenfall i nuläget är att alla solceller på ön visserligen kommer att bidra, både i normaldrift och i ödrift (tiden för ödriften förlängs). Men de boendes solel laddar inte batterierna direkt. För att möjliggöra det skulle DC-kabel behöva dras över ön, från kundernas solceller till energilagren, vilket ger för höga förluster.

Läs också:
2 500 watt solceller hade kunnat vara patetiskt

Vattenfall motiverar satsningen med att den i första hand är ett forskning- och utvecklingsprojektet, inriktat på att lära mer. Mikronätet är inte dimensionerat för att göra Arholma självförsörjande året om, utan ska främst minska antalet elavbrott. Inför installationen av mikronätet har också en hel del kraftkabel grävts ner.

– Mikronät beter sig inte exakt likadant som resten av elnätet. Därför är det viktigt att göra lärdomar, bland annat om hur det stora nätet påverkas, säger Peter Söderström.