Så mycket kostar energirenovering från olika energiklasser

Bor du i ett hus med energiklass E kan du räkna med att det kostar 600 000 kronor att energirenovera ditt hus upp till klass B. ”Snart inser hushållen att de kommer att tvingas göra investeringar de kanske inte vill”, säger Erik Roman på Dryft.

En gång i tiden registrerade få vad kostnaden per kWh var … men i vintras fick många villaägare en chock när de öppnade sin elräkning. Att få ned förbrukningen har hamnat högt upp på önskelistan, men att bara släcka några lampor och dra ned värmen är ingen långsiktig lösning. 

Här kommer begreppet energirenovering in. 

Läs också:
Energislukarna – så mycket el drar prylarna i hemmet

Läs också:
6 steg som sparar energi i gamla läckande hus

På företaget Dryft vädrar man morgonluft då marknaden för energirenoveringar enligt deras beräkning ligger närmare 1 000 miljarder kronor i Sverige. I en text på sin webbplats lyfter de fram att av de drygt 2,1 miljoner småhus som finns i Sverige är 77 procent byggda före 1980. Och för att lyfta dessa till en energiklass B krävs det omfattande renovering. 

– Jag är förvånad över att det inte skrivits mer om det här. Till 2030 samt 2033 ska alla G- och F-hus vara borta och till 2050 ska småhus i stort sett vara klimatneutrala. Här finns en större medvetenhet i Danmark och Norge, men ännu så länge inte här i Sverige, säger Erik Roman, affärsutvecklare för energirenoveringar på företaget.

Men hur stora energirenoveringar behövs och vad kan det kosta den enskilde villaägaren? Utgår man från Dryfts siffror finns det exempelvis 529 000 hus med energiklass D. För att de ska ta sig till kravet B innebär det en samlad investering på 159 miljarder kronor, eller då en genomsnittlig investering på 300 000 kronor per hus. För E-klassade hus är kostnaden den dubbla och för F- och G-husen drar det iväg ännu mer där de som sitter i det senare får syna miljonnotor.

”Felet många gör är att de investerar i en värmepump först – och sen tittar på klimatskalet.”

– I Stockholm kanske det inte är några problem då värdeökningen hänger med. Men ta alla hushåll ute i landet. Där kanske en stor villa kostar 300 000–400 000 kronor. Hur ska man få dem att göra en energiinvestering på en miljon kronor som aldrig kommer betala igen sig, säger Erik Roman.

Datan Dryft lutar sig mot kommer från företagets egna underlag där man räknar på de ungefärliga kostnaderna. Men Erik Roman är noga med att säga att det inte finns någon exakt siffra att uppge för att flytta upp ett hus ett par energiklasser.

– Vi triangulerar kostnaden utifrån våra egna datapunkter som vi framförallt hämtar från våra offerter. Och självklart handlar det då om klimatskal, värmekälla samt smartare styrning av energi. EU uppger en kostnad mellan 30 000 och 100 000 euro beroende på förflyttning, det gör att vi känner oss ganska trygga i våra egna beräkningar. 

Läs också:
KNX tror på ett liv tillsammans med Apple och Google

Typexemplet för en projektering om det är ett hus med dålig energiklassning börjar med skalet. Är vinden isolerad, vad är det för fönster och dörrar? De första besluten rör tilläggsisolering och byte av exempelvis fönster. 

– Felet många gör är att de investerar i en värmepump först – och sen tittar på klimatskalet. Men det är viktigare att ordna skalet först. Många hushåll i Sverige har fortfarande direktverkande el och elradiatorer – det bör man byta till ett vattenburet system, säger Erik Roman. 

Har man kommit så här långt, är mycket vunnet. Näst på tur i klättringen uppåt på energiklass-stegen är enligt Dryft-experten att titta på ventilation. Självdragshus som tätas får ofta problem med att de inte blir av med fukten i den varma luften. Därför bör ett FTX- eller värmeväxlande system övervägas. Därefter kommer sedan smarta hem-lösningar eller annan styrning för att exempelvis använda vatten effektivare. Som grädde på moset, för de som vill hamna i absoluta toppskiktet, kommer sedan solceller och batterilagring. 

Ekonomin är en stor tröskel för många. Och där håller Erik Roman med om att det är problematiskt. Att det kommer krav som kanske tvingar husägare att sälja mot sin vilja. 

”Ta Frankrike som exempel, där är det förbjudet att hyra ut ett hus om det ligger i de sämre energiklasserna.”

– Det här är en svår fråga. Det kommer en tvingande lagstiftning, så vi ser att regering och myndigheter behöver komma med incitament för att få folk att göra energirenoveringar. Men även subventionera för de som inte har råd. 

Hur tänker ni er att man ska lösa det?

– Vissa investeringar är svåra att dela upp, men om man ger husägare möjligheten att använda sig proaktivt av rotavdrag för att ha råd. En annan är att förflyttning av energiklassning bör ses som omvärderingsgrundande, så att man kan finansiera det med högre bolån.

Men är det inte riskabelt att inteckna framtida rot samt att redan belånade hushåll ska ges utrymme att låna mer?

– Visst finns det risker. Men så länge man kan knyta de pengar som söks till den energiförflyttning man gör anser vi att det är en lösning. Folk kommer inte att ha råd, så det här hjälper. Man pratar om energifattigdom i Europa, att det inte finns ekonomi för att göra de investeringar som behövs för att man ska skydda sig mot höga energipriser. Vi behöver se till att pengarna skiftas om till de åtgärder som gör skillnad. 

Läs också:
22 smarta hustips från elektriker för att spara el (och 9 lite mindre seriösa råd)

Hur ska det kontrolleras att rot-pengarna då går till rätt åtgärder. Är det inte svårkontrollerat?

– Se till att flytta incitamentet mot energieffektiva åtgärder. Kosmetiska renoveringar i alla ära, men det är inte det vi behöver. Här ska man styra hushållens prioriteringar och det finns många sätt att göra det. Ta Frankrike som exempel, där är det förbjudet att hyra ut ett hus om det ligger i de sämre energiklasserna.