Det blir allt sämre att ha elbil när fler skaffar en

Antal publika laddare per elfordon har halverats sedan 2017. Det krävs nu allt fler laddare, men för varje elbil sjunker värdet av de som redan har installerats. Med vätgasbilen är det precis tvärtom. För varje nytt fordon ökar värdet av varje tankstation.

Perspektiv

Henrik Sannesson

I sommar är det många nyblivna elbilsägare som kommer att svära över sitt inköp. När laddningen på landet inte räcker till hemvägen. När det står bensinbilar parkerade på laddplatser. När alla operatörer ska ha sin egen app för betalning. Och när de stora vita fläckarna på kartan över snabbladdare gör långfärden kallsvettig av laddköångest.

Med allt fler laddbilar i Sverige – över 400 000 stycken – har antalet laddare per elfordon nästintill halverats på sex år. Från 0,1 publika laddare per laddbart fordon 2017 till 0,06 i år. 

Elbil är ett lätt val – både för den enskilde och för samhället. En laddare på villaväggen kostar nästan ingenting. Publik laddning har också varit billigt när det var få som körde elbil. Men ju fler elbilar som rullar desto mer pengar behöver samhället spendera på laddning. Det kan helt enkelt inte bli nog många laddstationer. Eller så här. En rapport från 2022 visade att de 60 som byggdes i veckan behövde öka till 600 i veckan. 

För vätgasbilen är samhällsekonomin omvänd. Det skrev vi om i Vätgaskoden, ett reportage jag gjorde från Kalifornien för fyra år sedan. Tankstationerna är dyra att bygga och det behövs ett helt nät av dem innan konsumenterna vågar köpa en enda bil. Investeringskostnaden är med andra ord hög för samhället samtidigt som efterfrågan på bilarna är noll. Men för varje ny vätgasbil som tas i bruk är det ytterligare en som är med och delar på investeringen. Investeringskostnaden kan slås ut över alla som tankar under lång tid framöver.

Läs reportaget från 2019:
Vätgaskoden visar varför Kalifornien satsar på bränslecellsbilar

Vätgaskoden del 3:
Därför används inte överproduktionen av solel till att tillverka vätgas

Vi använde en enkel graf för att visa hur batterier och vätgas påverkar ekonomin i samhället på motsatt sätt. Grafen kom från en statstjänsteman i delstaten Kalifornien (se honom förklara den här). Liksom många av vätgasens förespråkare sa han att båda teknikerna kommer att behövas för klimatets skull. Vätgasen kompletterar batterier genom att vara bra på det som batterierna är dåliga på. 

Likt en bensinbil tar det bara fem minuter att fylla vätgasbilens tank och det ger en räckvidd på 50–60 mil. Vätgasen är klimatneutral om den tillverkas med elektrolys av vatten och miljövänlig el. Dessutom är vattenånga enda utsläppet. 

Mitt reportage hånades i sociala medier. Bara batteribilar var okej i åsiktskorridoren.

Vätgasen kan också transporteras med tankbil i stället för att skickas i elledningar. När vi har flaskhalsar i elnätet är det en fördel som kan vara avgörande. I vintras satte några aktörer upp en snabbladdare i Sveg. Åtta CCS-uttag med 75–150 kW laddeffekt. Toppen för stockholmare på väg till Åre. Men så fort den sista takboxen lämnat Härjedalen togs laddaren bort. Den var aldrig avsedd för människorna som bor i Härjedalen. Beror det på att elnätet där är för svagt? Eller för att efterfrågan är låg utom vecka 9? Jag vet inte. Men jag vet att det saknas både snabbladdare och elnät för att mata dem på många platser i Sverige. 

Mitt reportage hånades i sociala medier. Bara batteribilar var okej i åsiktskorridoren. Vätgasbilen ligger åtminstone tio år efter den sorts elbil som Tesla populariserat. Men i år och nästa kommer nya vätgasmodeller från bland andra BMW, Honda, Hyundai och Kia. Pionjären Toyota har utöver sin bränslecellsbil Mirai också lanserat en förbränningsmotor för vätgas. Den senare kan komma att bli ett genombrott eftersom förbränning ökar verkningsgraden. Den stora fördelen är kvar, bilen släpper bara ut vattenånga.

Läs också:
Vätgas och solceller – går ekonomin ihop?

Förespråkarna av batteribilen har en poäng i att bränslecellsbilen lider av låg verkningsgrad. Mycket energi går till spillo för varje kilometer körd på el som kommer från en bränslecell driven av vätgas. Men verkningsgrad är inte allt. Vår tids stora utmaning är inte brist på energi utan brist på effekt. Den uppstår av flaskhalsar i elnätet. Elnätet kommer att byggas ut under decennier till enorma kostnader. På många platser kommer dessutom ny elkraftproduktion att behövas. Varför inte komplettera med vätgas för att kunna flytta energi oberoende av elnätet?

Den laddbara elbilen är ingen silverkula som ensam kommer rädda klimat och transporter. Och laddköångest är inte för alla.