7 råd för att klara kontroll före idrifttagning

Måste man kolla kontinuitet på skyddsjord eller göra jordfelsbrytartest? Och hur? Kraven på kontroll före idrifttagning ger huvudbry. Lyckligtvis finns hjälp att få. Följ de här sju punkterna, råder experten.

”Använder Eurotester MI 3101 och har alltid stått och kliat mig i huvet över alla mätningar, vilka och hur de ska göras… Jag verkar inte vara ensam då kollegor ofta ringer mig och själva står och kliar sig i huvet…” Så lyder ett rop på hjälp i webbforumet Fluxio.se.

Kontroll före idrifttagning är viktig, och behovet har ökat sedan Elsäkerhetsverket införde krav på egenkontrollprogram 2017. Standarder ska följas (till exempel EN 610 08, 09 för jordfelsbrytare och EN 61 557) – om det råder enighet. Men hur kontrollen går till i detalj kan variera från fall till fall, vilket förvirrar.

”Det är viktigt att börja med kontinuitetstest och isolationstest. Sedan finns några ytterligare rekommendationer som går att utföra i den ordning man tycker passar.”

anders eriksson, Elma instruments

Fler tips:
Kontroll före idrifttagning: ”Folk glömmer utlösningsvillkor för jordfelsbrytare”

Läs också:
Har du också missförstått vad som ingår i kontroll före idrifttagning?

– Tanken med egenkontrollprogram är att alla får säkerställa anläggningen på sitt sätt. Det är på gott och ont. En bra idé kan vara att skapa en lathund som alla på företaget följer, säger Anders Eriksson, elektriker som jobbar med teknisk support hos Elma Instruments i Farsta söder om Stockholm.

Han öppnar locket på en svart, hård väska och plockar upp installationstestaren Metrel Eurotester XC. I väskan finns också en förlängningskabel (kontinuitetsrulle), den så kallade bläckfisken med fyra kabelarmar och en tvåsidig snabbmanual.

Anders Eriksson får många frågor om kontroll före idrifttagning, och delar gärna med sig av sin checklista för en väl genomförd kontroll.

– Det är viktigt att börja med kontinuitetstest och isolationstest. Sedan finns några ytterligare rekommendationer som går att utföra i den ordning man tycker passar, säger han.

Så här brukar Anders Eriksson gå till väga:

1 Testa kontinuitet på skyddsjord

– När en ny anläggning är klar (till exempel i en lägenhet eller villa) – kontrollera okulärt att allt är rätt kopplat, exempelvis att jordledare sitter som de ska. Sedan börjar testet.

Det viktigaste är att kolla kontinuitet på skyddsjord, för att se att den har kontakt från vägguttaget till centralens jordskena. Om centralen sitter långt bort kan man behöva lägga till en kontinuitetskabel, och kalibrera bort motståndet/resistansen i kabeln.

Välj sedan R-låg och R200 (200 mA) i instrumentet. Se till att anläggningen är spänningslös och mät från jord till plinten. Tryck därefter på testknappen för att få fram ett värde.

Gränsvärdet är en ohm. Grön bock visar okej, och rött kryss betyder ej godkänt. Vid rött kryss måste man kolla igen hela vägen till kopplingsdosan, om något till exempel ligger löst.

2 Gör isolationstest

– Detta test görs endast i spänningslösa installationer. Bra att dubbelkolla, annars blir det kortslutning och i värsta fall kan man få en stöt. Man vill inte ha övergång av spänning till jord. Det är praktiskt att använda bläckfisken. 

Välj ISO, R-ISO, i instrumentets inställningar. Vanligast är att köra 500 volt och ställa in gränsvärdet på en megaohm. Sedan mäter man successivt ut i anläggningen, allt efter jordfelsbrytaren.

Här visar instrumentet ett högt värde, 999 megaohm, som är godkänt. Det kan visa godkänt även om det står två megaohm. Därför behöver man förstå värdet, som beror på anläggningen. Värdet ska vara så högt som möjligt. En bra idé är att spara värden för dokumentation, i instrumentets struktur.

Isolationstestet kan behöva göras flera gånger, till exempel om det handlar om en lägenhet som trådats om med nytt kablage. Då kanske man även vill megga innan detta görs. 

Det är bra att skapa en rutin, så att alla på företaget gör likadant.

3 Jordfelsbrytartest

– Nu går det bra att spänningssätta anläggningen. Med hjälp av bläckfisken delar jag upp mätningen i grön(inkommande), blå, grå och svart. I instrumentet väljer jag JFB och auto eller manuellt.

Här gäller det att kolla att inställningarna är rätt. Förra testet med det här instrumentet var för elbilsladdare. Det får vi ändra. Gå in i parametrar och gränser: ställ på fast, selektivitet G, JFB typ A, 30 mA.

Gör autotest av jordfelsbrytaren – en serie av automatiska tester där man får återställa brytaren flera gånger. När jag ställt in för rätt jordfelsbrytare trycker jag på testknappen och instrumentet börjar testa. Det testar både på plus- och minussidan av sinuskurvan.

När värdet är godkänt – tryck på spara!

4 Kolla utlösningsvillkoret, IK1

– Utlösningsvillkoret kollas för det som är längst bort i anläggningen, för att se om säkringen klarar att lösa ut. Nu kopplar jag in en schukokabel i vägguttaget. Gruppen är säkrad med 10 A, dvärgsäkring C. Välj rätt typ i instrumentet och tiden 0,4.

Jag skickar ut spänning. Oj, då en symbol visar att fasen har kommit fel. Då får jag skifta den. Sedan mäter jag igen. Om centralen sitter 100 meter bort kan det hända att det blir icke-godkänt. Då får vi kliva ner i säkring och välja en B-säkring i stället.

5 Mät kortslutningsströmmen, IK3

– Nästa steg är att mäta utlösningsströmmen vid huvudbrytaren. Gå in på Line i instrumentet och välj trefasig kortslutningsström. Spänningen är på.

Kolla inställningarna igen, inget är helautomatiskt. När jag vet vilken säkring som sitter längst bort kan jag ställa in det och får gränsvärdet som instrumentet lagrar. Här är det 16 A och gängsäkring. Då brukar jag använda kortslutningsfaktor ett.

Gör tre mätningar: L1-L2, L1-L3, och L2-L3. När jag ser att fas till fas har 400 volt gör jag mätningen. Likadant på alla tre. Ta ut det högsta värdet på papper och räkna. Värdet gånger 1,15 ger den trefasiga kortslutningsströmmen. Skriv värdet på gruppschemat!

6 Mät förimpedansen, IKJ

– Här mäter vi motståndet från trafo-stationen, också tre mätningar. Gå in i Line igen. Kolla fas mot jord, en i taget: L1, L2, L3 till PE. Skriv ner det högsta värdet på gruppschemat. Det ska gå att få värden från nätägaren också, men det kan vara svårt ibland när de inte vet säkert. Därför är det bra att mäta själv.

7 Kolla fasföljd för maskiner och motorer

– Bra att kolla att maskinerna inte går baklänges. Mät spänningen (U) på inkommande och kolla om de ligger i fasföljd. I instrumentets display står om man ska skifta fasföljd. Även detta värde är bra att spara.

Anders Eriksson tycker det är bra att ha som rutin att göra de här kontrollerna. Då vet man att anläggningen är säker. Samtidigt är det väl känt att alla inte gör allt. Det kan bero på okunskap eller tidsbrist.

Ibland blir han förvånad över att en del inte ens verkar veta att de ska göra tester. ”Jag brukar bara kolla om det finns spänning i uttaget” är en kommentar han hört. Men då blir det ingen dokumentation, påpekar Anders Eriksson, och det går inte att vara säker på att det är sann jord i uttaget.

Mer om tester:
Guide: Så isolationstestar du säkert

Vilken är den vanligaste kontrollen som glöms bort?

– Det är nog testen av skyddsjord. Ibland används bara en vanlig summer (multimeter), men då är det inte alltid sant att det finns kontakt. Strömmen kan ta en annan väg. Om man i stället mäter och får resultatet 200 mA går det att se om det är godkänt eller inte, säger Anders Eriksson som också får en del frågor om jordfelsbrytartestet.