Induktionsregler: ”Måste vara lika enkla som ett säkerhetsbälte”

När beräkning av induktionsrisk enligt ESA testades i praktiken framkom stora brister. ”Modellerna stämde inte med verkligheten”.

Flera allvarliga olyckor har inträffat under senare år vid arbete med kraftledningar. I mitten av mars avled en man i Örebro län när han jobbade med en ledning för 130 000 volt. I skrivande stund är inte olycksorsaken fastställd.

I flera av fallen misstänks orsaken ha varit induktion. En avstängd kraftledning börjar då leda ström som orsakas av magnetfältet i en intilliggande spänningssatt ledning, något Elinstallatören skrivit om i flera reportage.

”Vi försökte mäta och beräkna enligt ESA-instruktionerna (ESA 14 och 19). Men det var alldeles för omständligt, och osäkerheten i beräkningen blev stor …”

Reijo Eriksson, elsäkerhetsspecialist Ellevio

Läs också:
4 råd för att undvika induktionsolyckor

Ny olycka:
Linjemontör död i elolycka med skylift

För tre år sedan:
”Efter händelsen som nu skett behöver ESA-utbildningen om induktion eventuellt ses över”

Olyckorna har drivit på översynen av regelverket för hur induktion och influens kan undvikas. I december publicerade Elnätsbranschens riktlinjer (EBR) en ny handbok som ska förbättra säkerheten: EBR Induktion och influens – säkerhetsåtgärder för luftledningar, framtagen av en grupp av större nätägare, Vattenfall Services och Elsäkerhetsverket.

Under arbetet med handboken gjorde elsäkerhetsspecialisterna några avgörande upptäckter. De testade den rekommenderade metoden för beräkning av induktionsrisk vid en kraftledning i en skog utanför Umeå.

– Vi försökte mäta och beräkna enligt ESA-instruktionerna (ESA 14 och 19). Men det var alldeles för omständligt, och osäkerheten i beräkningen blev stor. Modellerna för beräkning av induktionsrisk stämde inte med verkligheten, berättar Reijo Eriksson, elsäkerhetsspecialist hos Ellevio som lett arbetet med handboken.

Förutom att det var krångligt visade det sig vid närmare granskning att de gamla instruktionerna byggde på fel antaganden. Det var en pappersprodukt från 2007, som inte fungerade i praktiken. Krångligheten i sig innebar också risker, eftersom personal i många fall valt att hoppa över mätningarna och beräkningarna. 

– Instruktionerna för det här arbetet måste vara lika enkla som att sätta på sig säkerhetsbältet i en bil. Det har varit vårt mål för handboken, säger Reijo Eriksson.

Han har redan märkt ett stort intresse för de utbildningar han håller i. Det tycker han är positivt, inte minst för att ökad säkerhet ofta handlar om beteende. 

Har pågått ett tag:
Dödsolyckan i Örnsköldsvik: ”Det finns ingenting att skylla på”

Läs också:
Efter dödsolyckan – linjemontörer vittnar om tystnadskultur

– Vi har pratat för länge om elolyckor. Nu hoppas jag att vi snart kan börja prata om ellycka i stället, säger han.

Arbetet med handboken har lett till att ett avsnitt i ESA19 kommer att upphävas. Och en ny EBR-arbetsgrupp tittar nu på hur hanteringen av induktion vid markförlagda kablar kan bli säkrare.