Solcellstak: ”Överväger man plåttak är detta givet”

Det ser ut som vilket vanligt plåttak som helst, men är i själva verket ett tåligt solcellstak som ger 150 watt per kvadratmeter.

På långt håll ser villataket i Sättuna utanför Linköping ut som vilket svart plåttak som helst. Men när man närmar sig huset vid sjön Roxen framträder detaljer som avslöjar att detta är något utöver det vanliga.

 ”Till skillnad från andra integrerade solceller är det här ett kiselpressat tak, testat hos forskningsinstitutet Rise. Det är tåligt, så man kan gå på det. Inte som tunnfilm som är känslig för kontakt, exempelvis vid snöskottning.”

Robert Lantz, vd PLW

Mer om integrerade solceller:
Sju solcellstak för den som vill slippa paneler

Läs också:
Så kan solceller som ser ut som vanliga tak löna sig

Villan som är byggd 1998 hade tidigare ett vanligt tak med betongpannor. Det behövde rivas och bytas ut, och familjen ville ha solceller.

– Efter att ha kollat runt på olika varianter insåg vi att vi ville undvika utanpåliggande solpaneler. Det här nya plåttaket med integrerade solceller är mycket snyggare, säger husägaren Hans Bäckström medan vi går ett varv runt huset.

Det så kallade energitaket på hans villa är ett av de första i Sverige. Hittills har liknande tak installerats på 11 villor i Linköping, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Östersund.

– Vi gör i dagsläget en sådan här installation i månaden. Målet är att nästa år trappa upp och göra två energitak i månaden. Intresset är stort. Vi får in 5-6 förfrågningar i veckan, säger Linus Rosén, serviceledare hos PLW Energihus.

Energitaket var från början en innovation i företaget Energihus som senare köptes upp av PLW. Numera är det Linus Rosén som projektleder installationerna. Även han och hans brors bolag Teknik och Energi, inriktat på solcellsmontering, blev för tre år sedan en del av PLW.

– Till skillnad från andra integrerade solceller är det här ett kiselpressat tak, testat hos forskningsinstitutet Rise. Det är tåligt, så man kan gå på det. Inte som tunnfilm som är känslig för kontakt, exempelvis vid snöskottning, berättar Robert Lantz, vd för PLW.

Under promenaden runt huset i Sättuna syns på nära håll att delar av taket är vanlig, svart plåt och andra delar är solceller. Solpanelerna är riktade mot sydväst och öst.

– Plåten är formad så att skarvarna ser likadana ut. Därför måste man nästan veta om att här finns solceller för att se det, säger Linus Rosén.

Utöver estetik och robusthet fanns flera fördelar som övertygade villaägaren Hans Bäckström att välja energitaket. Eftersom han ändå skulle byta sitt tak var det praktiskt att investera i något som var både tak och solceller samtidigt. Dessutom blev utbytet av solel avsevärt högre jämfört med alternativet tunnfilmsolceller.

– Med sådana hade vi bara fått ut en femtedel av effektiviteten som vi har här. Vårt energitak som blev klart förra året ger 16 000 kilowattimmar per år, säger Hans Bäckström.

Familjen har två elbilar och en husbil som laddas regelbundet samt ett separat garage med en liten lägenhet i. Därför drar huset 25 000 kilowattimmar (kWh) per år. Tack vare energitaket har mängden köpt el minskat till 10 000 kWh per år. I somras fick de till och med en kreditfaktura från Vattenfall.

Investeringskostnaden för energitaket blir dock högre än för ett nytt tak med betongpannor och vanliga solceller. Men jämfört med ett bandat plåttak med solceller ovanpå blir det cirka 100 000 kronor billigare.

– Skillnaden i pris handlar ofta om snickeribiten, med ställningar och allt runtomkring. Vid nyproduktion försvinner många av kostnaderna för förarbetet, så det varierar från fall till fall, säger Linus Rosén som alltid gör nyckelfärdiga offerter åt kunderna för att undvika överraskningar.

Jämfört med standardsolceller är verkningsgraden för energitaket något lägre. En traditionell solcell ger cirka 200 watt per kvadratmeter, medan det här blir 150 watt per kvm.

– Det kompenseras av att vi kan lägga solceller över en större yta, gå tajtare runt nock och skorsten, och på så sätt få ut mer effekt, säger Linus Rosén.

Anledningen till den lägre verkningsgraden är solpanelens konstruktion. Plåten bakom solcellerna gör att de blir varmare, vilket ger sämre verkningsgrad. Här finns utvecklingspotential, menar Linus Rosén. 

Inte lätt att träffa rätt:
Fem skäl till att solceller som ser ut som vanliga tak floppade

Läs också:
7 tak med solceller – som ser ut som vanliga tak

I dagsläget regleras temperaturen runt solcellerna med en uttänkt naturlig ventilation. Linus Rosén visar en perforering, som ser ut som en tunn skåra, tvärs över solpanelerna. Luften sugs in i kanten av solpanelen och blåser ut genom skåran.

– Det blir som en storm förbi panelen, säger han och ler.

Kabeldragningen är också genomtänkt. Det är viktigt att placera kablarna så att plus och minus ligger ihop. Om kablarna går kors och tvärs kan det bli stora magnetfält. Därför är kablarna i energitaket förlagda som en gaffel.

Översta slingan löper längs nocken, och i ena änden av taket går slingan ner till nästa rad. Linus Rosén visar med handen upp mot taket.

– Vi jordar också energitaket, för att säkra mot åska och magnetfält. Om det blir kortslutning i en slinga syns det i appen, säger han.

Hans Bäckström är nöjd med installationen. I början fanns en oro att plåttaket, som ligger över en kallvind med isolering i bjälklaget, skulle innebära mer ljud i huset när det regnar. Men så har det inte blivit.

– Tvärtom är det numera helt tyst. Vi tror det beror på att taket förut var uppbyggt av tunn plyfa. Nu är det rejäl råspont och papp, så det är bättre isolerat både ljud- och värmemässigt, säger Hans Bäckström och tillägger:

– Överväger man att skaffa plåttak är detta ett givet alternativ. Jag tycker det är jättebra.