Luncherna behöver inte dra en halv kärnkraftsreaktor

Effektslöseriet i landets storkök är lika sanslöst som det är utbrett. Man kommer in på morgonen och slår på alla maskiner samtidigt. Nyligen besökte jag Tiundaskolan i Uppsala som ganska enkelt nästan halverat effekten. Utan att tumma på matkvaliteten. 

Lars-Göran Hedin:
Fyra faror i jakten på batteriguld

Läs också:
Energiguruns udda lösningar för att spara el

Elpriserna rusar och folket rasar och fasar. Kapaciteten måste bli bättre. Vi, gemene man, skär ner efter bästa förmåga: sänker temperaturer, skippar varannan dusch och långkok. Vissa företag har dukat under av de övermäktiga elräkningarna.
Det var den mörka bilden. Nu kommer den ljusa …

Nyligen besökte jag Tiundaskolan i Uppsala som ganska enkelt nästan halverat effekten i skolköket utan att tumma på matkvaliteten. Det har de lyckats med genom att få lära sig att tänka om i hur de jobbar och planerar. Ibland så enkelt som att välja en annan knapp på ugnen. Tidigare gjorde de som de alltid gjort – och som är gängse. Slog på all utrustning direkt på morgonen på högsta effekt.
Men framför allt har de fått tillgång till smart teknik som finns för att inte slösa med effekt i onödan. Installerad av elektriker, såklart.

”Konsulterna hade gjort som man brukar och räknat med vad som är gängse.”

Om alla landets storkök gjorde detsamma skulle man kunna “spara in” upp till ett halvt kärnkraftsverk på två-tre år som skulle kunna användas till annat, berättade projektledaren som jobbat intensivt med datainsamling av offentlig effekt-och energianvändning i Uppsala tillsammans med kollegorna på Stuns Energi . Nu har han startat bolag för att sprida kunskaperna och tekniken över landet. 

I samma skola konstaterades direkt när skolan var nybyggd för fyra år sedan att den framdragna elservisen skulle ha kunnat minskas med ungefär hälften. Konsulterna hade gjort som man brukar och räknat med vad som är gängse.  Den tekniska förvaltaren lyckades bromsa framdragningen i ett annat skolbygge i Uppsala till häften och på det sättet sparades runt en halv miljon kronor – varav merparten på avtalet med Vattenfall– samtidigt som effekten kan utnyttjas av andra. Ett extra plus är att det blev färre tunga 240-kablar för elektrikerna att släpa på och böja. 

En del av lösningen för att klara av den nödvändiga, ofrånkomliga elektrifieringen av samhället är så enkel som att börja mäta i rätt ände och tänka lite nytt. Att, istället för att börja bygga ut mer när effekttåget skenat, kolla läget innan det lämnar stationen.

Behöver det nybyggda köpcentrumet, flerbostadshuset, företaget eller sjukhuset den elservis som konsulterna föreslår – av gammal vana. Eller räcker hälften? Finns det andra arbetssätt eller smart teknik som kan begränsa effekten på ett enkelt sätt när verksamheten redan är igång?

Lars-Göran Hedin:
Elbolag stoppar mikronät mellan fastigheter

Att se slöseri är trist, men jag lämnade skolan i Uppsala vid gott mod. Och såg samtidigt ett nytt spår växa fram – för elföretag som vill lära sig hantera och installera effekthanteringsteknik. Och kanske rädda en restaurang, ett bageri eller tvätteri från att duka under av elkostnaderna samtidigt som affärerna rullar på.