Kort livslängd gör batterier olönsamma

Ett batteri håller bara i 6 000 laddcykler. Ska man ladda det med egen solel och använda den själv? Eller – ska man ladda när elpriset är lågt och sälja när det är högt? Vi har räknat på alla sätt som ett batteri kan få intäkter för att ta reda på om batteriet kan bli lönsamt.

Enligt den analys som CheckWatt låtit göra är det här med elarbitrage överhuvudtaget inte aktuellt för dem som tillhör elområde ett och två, där ligger intäkterna per kWh 94 respektive 90 öre under de vi använt i kalkylen. För elområde fyra ökar intäkten med drygt 10 öre per kWh.

Perspektiv på batterilönsamhet:
Önsketänkande när batterier utmålas som lönsamma

Så här har vi räknat

Elinstallatörens har gjort lönsamhetsberäkningar baserade på 10 års avskrivning. Vi har tittat på hur stora intäkterna blir per kWh om vi räknar på hela batteriets livslängd. Den har vi fastställt till 6 000 laddcykler. 

Många bortser från kostnaden: För att veta hur mycket vi behöver tjäna in för att batteriköpet ska löna sig så behöver vi förstås veta vad ett batteri kostar i inköp. 

Ett batteri på 10 kWh kostar idag ungefär 80 000 kr efter grönt teknikavdrag med 50 000 kr. 

Det behövs också en dubbelriktad växelriktare för att klara batteriladdningen. Räkna med en merkostnad på 10 000 kr, jämfört med en enklare typ. 

Installationen av alltsammans beräknar vi till 20 000 kr.

Total investering: 103 000 kr, sedan vi dragit av 20 procent i grönt teknikavdrag också för växelriktaren och installationsarbetet. Vi räknar livslängden till 10 år, så årskostnaden blir då 10 300 kr. 

Därtill kommer, räknat på 6 procent ränta och 10 års avskrivning, en årlig kapitalkostnad på 3 090 kr.

Årskostnaden för batteri-investeringen blir då: 13 390 kr.

Sex strategier för att tjäna pengar

1. Öka solutbytet Att installera ett batteri till solanläggningen för att själv kunna använda mer av den el som solpanelerna producerar är faktiskt rena rama Ebberöds bank. Den årliga intjäningen på den strategin är mycket låg. 
   Orsaken till det här är att man numera kan få ganska bra betalt för den överskottsel som säljs till elhandelsbolagen och att staten spär på den summan med 60 öre/kWh i skattereduktion och näthandelsbolagen med ytterligare någon tioöring i så kallad nätnytta. Summan av kardemumman blir att med 10 kWp solpaneler på taket och ett 10 kWh stort batterilager så blir det ett par hundralappar extra i plånboken genom att skicka överskott till batteriet och använda den själv senare, i stället för att sälja det till elhandelsbolaget. Räknat på ett helt år.

Resultat: – 13 000 kr

2. Köpa billigt, sälja dyrt. Det är det här som kallas elarbitrage. Det utgår från att man har ett elabonnemang med timpris och tjänar pengar på variationerna i elpris under dygnet.

Här blir det svårare att räkna. Så här gjorde vi när vi räknade på ett 10 kWh batteri:

• Tillgänglig batterikapacitet: 85 procent av 10 kWh = 8,5 kWh.
  (Batterier mår bäst om de inte laddas ur eller fylls på helt.)
• Prisskillnad mellan högsta och lägsta timpris år 2022, i genomsnitt: 142 öre/kWh. (Baserat på timpriset de två efterföljande timmarna med högsta pris då batteriet laddas ur respektive de tre timmarna med lägsta pris, då batteriet laddas igen.)
  I beräkningen av den här genomsnittliga differensen har vi tagit med alla kända kostnader – moms, energiskatt, överföringsavgifter samt räknat med skattereduktion och ersättning för nätnytta för den sålda elen.)

Under ett år kan vi sälja 8,5 kWh per dygn. Räknat på prisskillnaden 142 öre ger det en årlig intäkt på 4 427 kr

Nordpools timpriser avgör:
Stenkoll på timpriserna viktigt för elarbitrage

Resultat per år: – 8 963 kr

Intjäning 6 000 laddcykler: 72 420 kr

3. Delvis egen solel, sälja dyrt. Du kan tjäna mer om du laddar med egen solel när så är möjligt. 

•  Vi räknar med att vi har installerat 10 kWp med solpaneler som producerar ett överskott på totalt 6 000 kWh under året. Det är förmodligen lite generöst räknat, men stämmer ganska väl med de anläggningar i Mellansverige som vi har använt som exempel.
• När så är möjligt använder vi en del av överskottet för att ersätta el som vi annars skulle ha köpt in under lågpristid. Det ökar prisskillnaden mellan såld och inköpt el till 230 öre/kWh. Detta med hänsyn tagen också till de skatter och ersättningar vi sluppit betala för den el vi inte behövt köpa in.
• Vi kan bara göra detta under de dagar då vårt elöverskott överstiger batteriets laddkapacitet. Vi har räknat med att detta varit möjligt 220 dagar under förra året eftersom det var fallet i de mellansvenska anläggningar vi tagit som exempel.  

Tack vare att vi delvis laddar med egen el ökar på det här viset intäkten från batteriet till 7 131 kr.

Resultat per år: – 6 259 kr 

Intjäning 6 000 laddcykler: 117 300 kr

4. Köpa billigt, använda den själv under högpristid. Ännu lite bättre blir dock kalkylen om du väljer strategin att köpa in el under lågpristimmar, ladda den i batteriet och använda den själv när elen är som dyrast. 

• Orsaken är att vi slipper betala moms, energiskatt och kostnad för elöverföring på den el vi tar från batteriet – tillsammans 114 öre. Det är mer än de 71 öre vi skulle ha fått i skattereduktion och ersättning för nätnytta om vi sålt samma elmängd. 
• En förutsättning är förstås att vi har så hög elförbrukning att vi hade använt 8,5 kWh under de två timmar som batteriet laddar ur. 

Med den här strategin blir det genomsnittliga värdet på varje kilowattimme vi lagrar 269 öre, eller totalt 8 772 kr under året.

Resultat per år: – 4 618 kr

Intjäning 6 000 laddcykler: 137 190 kr. 

Här har vi alltså teoretiskt sett tjänat in mer än vad batteriet kostat, tack vare att vi kan använda det längre tid än de tio åren vi fördelat investeringen på. Men då har vi inte tagit hänsyn till hur batteriets laddningsprestanda påverkas över tid.

5. Kapa effekttoppar. Senast den 1 januari 2027 ska effekttariffer vara införda i hela Sverige, har riksdagen beslutat. Kan det vara en anledning till att investera i ett batteri? Jo, säger många, men hur ser ekonomin ut hos de elbolag som redan infört en sådan eltaxa?

• Effekttaxor beräknas på de högsta belastningar som registreras varje månad och är som högst under höglasttid, i regel kl 07-19. Vi har kollat tre elbolag som har sådan här prissättning – Mälarenergi, Kristinehamns Energi och Göteborgs Energi.
• Vi antar att vi med vårt 10 kWh batteri kan styra det till att kapa 5 kW av våra effekttoppar.  

Här kunde vi under ett år spara in mellan 2 175 och 3 300 kr med batteriets hjälp. Så ett par, tre tusenlappar ytterligare kan det bli på intäktssidan. Men det räcker ju inte för att göra batteriet lönsamt…

6. Stödtjänster. Det finns ett sätt att tjäna pengar på batterier. Just nu – och det bör betonas att detta gäller just nu – är det så förmånligt att ansluta sitt batteri till systemet med stödtjänster att det faktiskt gör batteriaffären lönsam. 
   Genom avtal med en ”aggregator” blir då det egna batteriet en del av systemet med stödtjänster till svenska kraftnät. Vi erbjöds 17 340 kr i ersättning för att ansluta vår exempelanläggning med 10 kWh batteri till CheckWatts aggregatortjänst Currently. Det innebar också att de skulle behöva ta kontroll över batterier. 

Resultat: + 3 950 kr

Flera typer av stödtjänster:
Tre tjänster som batteriägaren kan sälja

En brasklapp kring stödtjänster är att ersättningen kommer gå ned i takt med att alltmer batterikapacitet konkurrerar om anbuden till Svenska Kraftnät. Därför är det oklart hur länge den positiva kalkylen för stödtjänster håller.