Expertens hökblick på ständig jakt efter energislöseri

Efter ett långt yrkesliv är en av Sveriges främsta energiexperter fortfarande besatt. Följ med på en tur genom Karlstad, som tar sin lilla tid eftersom Willy Ocianssons hökblick inte kan undgå att slå ned på flagrant slöseri.

– Titta där! Han pekar mot fasaden på en stor fastighet mitt i Karlstad. Det är förmiddag och solen skiner som sig bör i den här stan. Men ändå är utomhusbelysningen i gång. Högst upp på fasaden är sju stora lampor tända.

Läs också:
Energiguruns udda lösningar för att spara el

Läs också:
Sex spartips från energigurun – så kapas elnotan

Det här hatar Willy Ociansson. En av hans käpphästar när det gäller energibesparing är att det är, eller borde, vara enkelt att låta bli att slösa så mycket som vi gör.

– Det är bara så dumt att nu när elpriserna dessutom är jättehöga och folk pratar om hur mycket det kostar att lägga solceller på taket så tänker jag: Hur mycket kostar det att släcka lamporna? Det finns ingen logik alls i detta, säger han.

Några kvarter bort svänger vi in på en gård. Här ska han visa en av sina uppfinningar i en undercentral. Men innan vi går ner dit kisar han mot en annan fasad. Det här är en vana. Det tar en stund för honom att gå ett kvarter i stan eftersom blicken ständigt dras mot byggnaderna och deras belysning, ventilation och tecken på hur isoleringen är gjord.

– När jag kommer till ett hus tittar jag alltid på det, som här: Jag ser att ”jaha, där har de skafferiventiler och där tar de in luften ovanför fönstret”. Det här är säkert byggt på 50-talet. Och där är ytterligare en lampa som lyser! skrattar han och pekar. 

”Finns det inte mer än 20 procent att spara på mina förslag blir jag besviken på mig själv.”

De senaste tolv åren har Willy Ociansson varit egenföretagare. Han driver två bolag och sitter i styrelsen för det kommunala värmebolaget i hemorten Hammarö utanför Karlstad. Det ena företaget utvecklar produkter, som den som står i den här undercentralen. Syftet med den är att sänka kostnaderna för uppvärmningen av cirkulerande varmvatten.

– Manicken här har jag byggt, VVC-booster heter den. Den tar vara på värmen i rummet, tar bort spillvärmen som kommer ur 60-gradigt vatten och återför den in i systemet. Du känner att det är kallt här i rummet va?

Men det var en annan manick som fick honom att en gång i tiden lämna sitt fasta jobb på Karlstads kommunala bostadsbolag. Borrhåls-boostern gav honom en utmärkelse som årets uppfinnare och tekniken finns installerad i hans bostadsrättsförening i ett fem år gammalt flerfamiljshus med fantastisk utsikt över Vänern. 

– Det var en chansning jag gjorde 2008 för att prova vingarna, men det har gått jättebra. Vi fördubblar omsättningen varje år och använder den här tekniken i 200 000 meter borrhål i Skandinavien nu. 

Han förklarar tekniken:

– Bergvärmeanläggningar för stora fastigheter har kanske 10–20 borrhål i marken. För att få ut mer energi släpper jag ut luftbubblor i borrhålen och då blandas grundvattnet om på ett sätt som ger mer effekt.

Willy Ociansson har sin produkt i huset där han bor, men i övrigt ligger han lågt med sin expertis och saker som den nyliga utmärkelsen till landets främste energieffektiviserare. Han har tillräckligt att göra utan att bli husets egna energirådgivare.

Den rollen sysselsätter honom för fullt på andra sätt. Han driver ett eget företag som konsult där han åker runt till fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar och går igenom deras energianvändning. En sorts kriminaltekniker som kommer till ett hus och med granskande öga undersöker hela platsen från källare till vind och sedan föreslår hur de kan spara energi. 

– Jag börjar till exempel på vinden och mäter isoleringen och säger att här har ni 20 där det ska vara 50. Sedan går vi längre och längre ner i huset, jag känner på rör och ser om det lyser i onödan i källarkorridoren, hur installationerna i tvättstugan är gjorda och så vidare, säger han.

Ett sådant uppdrag gjorde han kvällen innan hos en bostadsrättsförening i Hammarbyhöjden i Stockholm. Efter genomgången i huset sätter han sig på hotellrummet och skriver en rapport till kunden. Visar det sig att det inte finns mer än 20 procents förbrukning att spara in på hans förslag blir han besviken på sig själv.

– Då känns det nästan fånigt att fakturera, de har ju redan gjort mycket rätt då. Men det kan också vara 50 procent som går att spara in på mina förslag om vinden är oisolerad till exempel. Det kan finnas något fel i undercentralen, ett läckage jag upptäcker eller en pump som är felinstallerad, en ventil som är stängd. En sådan iakttagelse kan betyda mycket pengar.

Willy Ociansson fyller 65 år i mars. Han har inga planer på att bli pensionär även om han överväger att skära ned tiden han lägger på sina bolag något framöver. Ett sommarhus vid kusten i Bohuslän kallar på honom, där vill han kunna vara mer. Men inte för att han är trött på sitt yrke och byggnadsteknik. Tvärtom. I huset är han mer fri att hålla experimentverkstad än i sin lägenhet.

Läs också:
Jonas Tannerstads 5 steg mot halverad elanvändning

– Där får jag leva ut mina drömmar med mycket manicker. Där finns ett vindkraftverk på altanen, solfångare på taket och annat. Jag älskar att jobba, jag gör det nästan gratis om jag tycker att det är kul och så länge jag känner att jag gör nytta för miljön och för mina kunder så tänker jag fortsätta. Men i år tänker jag göra rent i kalendern så att jag kan åka ned till stugan och uppleva våren där, när flyttfåglarna och blommorna kommer. Ägna mig mer åt att njuta. Jag har upptäckt att jag går på begravning oftare än bio numera. Då får man faktiskt en tankeställare.