Skolmat dyrare av högt elpris – men inte i Uppsala

Alla ugnar startades när elpriset är som högst. Vanan satt i väggarna köket på Tiundaskolan i Uppsala. Men det var då. Nu har effektuttaget nästan halverats och andra kommuner står i kö för att lära sig om hur det gick till.

Klockan närmar sig 8.30 och i köket i Tiundaskolan är det sedan två timmar tillbaka fullt fokus på dagens meny – citrusfisk med potatis, zucchiniplättar och grönsaksbuffé. 2500 portioner tillreds, varav knappt 1000 serveras här och resten skickas ut till närliggande skolor och förskolor. I en av de sju ugnarna står plåtformar med fisk och puttrar under ett lager av sås och riven ost. Ugnen är inställd på ”halv energi-läget”. 

Tidigare var funktionen på displayen inget som användes utan som något bara fanns där. På väggen i köket sitter en bildskärm som visar hur mycket effekt som används i realtid. Den signalerar i grönt, gult och rött om det är okej att slå på en maskin till eller om effekten riskerar att slå i taket. Numera är den i princip alltid grön.

Men så har det inte alltid varit. Köket, som är skolans mest energikrävande verksamhet brukade börja dagarna med att slå på alla maskiner samtidigt. Matlagningen pågår under den tid då elnätet är som mest belastat, mellan 6.30 och 9.00.

Det här är inget ovanligt just för Uppsala. Offentliga luncher i Sverige formligen slukar effekt. En halv kärnkraftsreaktor om dagen hamnar på tallriken. När Tiundaskolan byggdes för fyra år sedan var elservisen också grovt överdimensionerad.

Lönsam effektjakt i storkök:
”Offentliga luncher slukar ett halvt kärnkraftsblock om dagen”

Tekniske förvaltaren:
”Två 240-kablar skulle kunna skippats”

Kampen mot energianvändningen och effekttopparna har pågått i flera år på bred front i Uppsala genom den offentliga satsningen #Uppsalaeffekten. Uppsala skolfastigheter har med sina 22 solcellsanläggningar på skolorna blivit elleverantör genom ett avtal med Vattenfall.
På Tiundaskolans tak finns 108 kW solceller som producerar ungefär 15 procent av skolans elanvändning och i skolans källare finns Sverige första saltvattenbatterilager.

I köket har personalen fått lära sig att ändra rutinerna med stöd av ny teknik. Det handlar framförallt om att sprida på användningen av maskiner så mycket som möjligt istället för att som tidigare slå på de flesta maskinerna på en gång. Bara några minuters förskjutning kan göra skillnad. De har också testat att göra långkok under natten.

– För oss är det ingen större skillnad att jobba så här när man vant sig vid det. Kan jag bidra till en bättre miljö och underlätta för andra genom att trycka på en annan knapp är det väl bra, säger kocken Lasse Sandbro, som till en början var oroad över att arbetet skulle bli krångligare.

”Årets Nobellunch lagades med halv effekt. Bara en gång har kökspersonalen protesterat över att inställningen var för snål”

Fredrik Björklund, projektledare

Sedan 2021 ingår skolan i projektet Flex-o Mat med målet att jämna ut effektanvändningen i skolkök.  När skärmen installerades på väggen i köket hösten 2022 blev det tydligt för personalen vad deras nya arbetssätt ger för resultat i klara siffror. 

– Man kan jämföra det med att de tidigare har kört på en motorväg utan hastighetsmätare, säger Fredrik Björklund, projektledare på Stuns Energi, som lotsat personalen i effektjakten. 

Kapaciteten i köket är 600 kW men kommer sällan upp över 200 numera. På skärmen kan de också se stapeldiagram över effekttoppar och dalar.

– Årets Nobellunch lagades med halv effekt. Bara en gång har kökspersonalen protesterat över att inställningen var för snål, säger han. 

I elrummet strax intill sitter effekthanteringssystemet – en tysk lösning som heter Sicotronic – som läser av energianvändningen och slår av effekten till termoelementen om effekten går över de inställda gränsvärdena. Det är ett av två exemplar som installerats i Norden – det andra finns i en annan Uppsalaskola. Fredrik Björklund är påtagligt stolt över piloten även om den skulle kunna bli ännu smartare.

I snitt ligger effektreduktionen på  40–50 procent. Och samtidigt som effektbegränsningen frigör utrymme åt andra i elnätet har elräkningarna blivit lägre, berättar Mikael Östlund, teknisk förvaltare på Uppsala Skolfastigheter. Nästa steg är att se över maskinparken som köptes in utan tankar på att granska energianvändningen.

Både han och Fredrik Björklund är övertygade om att effektreducering kommer att påverka elpriserna framöver och att taxan kommer utgå från ett medeleffektuttag i stället för timpriser.

Strax efter nio har larmet och aktiviteten lagt sig i köket. Ugnarna är tömda på fisk och potatis, 240 zucchiniplättar är färdigstekta och 90 liter citronsås har slevats upp ur den gigantiska grytan och lastats på vagnar. Nu är det dags att duka upp i matsalen som öppnar 10.30.

– I dag kommer det att gå mycket grönsaker, för fisk är inte den mest populära maten, säger Therese Söderlund, ekonomibiträde.

Läs också:
Sex spartips från energigurun – så kapas elnotan

Även på Tiundaskolan har man märkt av måndagseffekten – att skoleleverna är extra hungriga och äter mer efter helger och lov, oavsett vad som serveras.
Tiundaskolan kom tvåa i Skolmats-SM 2020 och har som mål att fortsätta laga god och näringsrik mat trots att både el och mat blivit dyrare.
Fredrik Björklund, som ägnat en stor del av sin arbetstid här under projektets gång är nöjd med maten han bjudits på:

– Det är fantastisk att vi har lagstadgad rätt till fri skollunch i Sverige. Nästa steg hoppas jag blir en lagstiftning eller norm om att skolluncherna även ska vara effektsmarta, säger han.