Smart ny teknik i villor byggda i växthus

Energisnåla hus inuti växthus började byggas av entusiaster på 70-talet. Mitt i dagens el- och klimatkris ökar intresset för en ny generation av konceptet. Nu kommer naturhusen med solceller, batterier och smart styrning. Och möjligheten att gå off grid.

På ett berg i Lerum, öster om Göteborg, ligger ett av Sveriges nyaste naturhus. Här har Johan Lidström och Sylvia Ågren byggt sin drömvilla, som ska uppfylla många krav på hållbarhet.

– Jag nördade in på det här med miljö redan 2017, när jag väntade mitt andra barn. Kollade vad diskmedel och andra hushållsprodukter innehöll, och vad man kan göra för att minska sitt individuella klimatavtryck. Då sa Johan att ”visst är allt det bra, men vi kan även göra något större”, säger Sylvia Ågren.

“All el måste dras från utsidan och in. I vanliga fall är det tvärtom. Att arbeta från utsidan gör det lite svårare att få överblick. Vi har fått springa in och ut i rummen en hel del för att få koll.”

Mathias Göransson, elektriker hos Stig Olofssons El

Mer om energibesparing:
Energiguruns udda lösningar för att spara el

Läs också:
Inga månadskostnader för el och VA i naturhuset

Under sina efterforskningar snubblade paret över naturhusidén, som de tyckte smälte samman med de egna idéerna. De ville ha kretslopp för avloppet, behålla näringen till egna odlingar och spara energi. Allt det ingår i konceptet naturhus som myntades på 1970-talet av arkitekten Bengt Warne. Han skapade det första naturhuset i Saltsjöbaden utanför Stockholm.

Sedan dess har ett tiotal naturhusvillor uppförts i Norden, och ungefär lika många utomlands. På senare år har intresset ökat och flera nya naturhus har byggts.

Den 210 kvadratmeter stora, välisolerade trävillan i Torpadal, Lerum, stod klar för cirka ett år sedan. Huset omges av ett växthus med terrasser om ytterligare 150 kvadratmeter. Helheten blir ett hus i hus med mycket passiv soluppvärmning.

– På övervåningen i växthuset blir det varmt så fort solen kommer fram. Även en dag i mitten av november kan det bli 17–18 grader, säger Johan Lidström.

Växthusvärmen har gjort det möjligt för familjen att redan första året odla vindruvor, tomater, fikon, avokado, paprika, citron, kakifrukt (sharon), persika, fjärilsranka, guava och jordmandel.

Utöver alla delar i konceptet naturhus har paret Lidström/Ågren ambitionen att komplettera med ytterligare modern teknik. Till exempel görs all styrning av belysning (Dali-armaturer), vattenpumpar och temperaturreglerande takluckor i växthuset med ett KNX-system.

Johan Lidström arbetar som ljusdesigner, så belysningsplaneringen har varit en viktig del i projektet. Belysningen består av väl avbländade downlights och dolda linjära armaturer längs väggar och i socklar. Utöver Dali används Eelectron-prylar från Styrgrossisten. Installationen följer principen ”less is more” – det behövs inte belysning överallt och ljus behöver mörker. 

– En fördel med KNX är att man slipper fastna i en lösning. Möjligheterna hålls öppna så att vi enkelt kan bygga ut och komplettera med ny teknik framöver, säger han.

Enligt elektrikern Mathias Göransson från Stig Olofssons El, som gjort alla elinstallationer, har KNX förenklat elarbetet i naturhuset.

– Man blir av med onödiga saker som kopplingsdosor, och kan dra alla busskablar i en slinga på ovansidan av innertaken. Arbetet har också förenklats av att Johan försett oss med färdiga ritningar, säger han.

Belysningsstyrningen är uppdelad i tre centraler, och det finns tre sektioner för Dali-slingor. I centralerna är alla drivdon för mindre downlights och linjära armaturer samlade. Det minskar antalet drivdon.

– Ur servicesynpunkt blir det också bra – man når allting lätt, säger Mathias Göransson som även tycker det har varit spännande att arbeta med den speciella designen där styrningen hänger ihop för hus, växthus och reningsverk.

Annat som underlättat är att alla hål i väggar och tak gjorts i förväg, i fabriken. Trävillan är byggd av korslimmat trä, KL-trä, med tjocka väggar. Det har samtidigt lett till nya utmaningar för elektrikerna, som behövt arbeta åt ”fel håll” med alla dragningar.

– All el måste dras från utsidan och in. I vanliga fall är det tvärtom. Att arbeta från utsidan gör det lite svårare att få överblick. Vi har fått springa in och ut i rummen en hel del för att få koll, säger Mathias Göransson.

Familjen i Lerum hade från början även planer på att lagra egenproducerad solel i ett vätgaslager. Johan Lidström visar husgrunden från den gamla villan som står kvar bredvid det nya naturhuset. Här i källaren hade han tänkt placera vätgassystemet som skulle göra villan självförsörjande av el och värme året runt.

Men planerna har inte realiserats än. Den ursprungliga tanken var att två naturhus på granntomterna skulle vara med och dela på investeringen i vätgasanläggningen. Men när tomterna lades ut till försäljning var ingen köpare intresserad av vare sig naturhus eller vätgaslager. Tomterna såldes därför utan hus.

– Enbart vätgaslagret skulle kostat cirka 700 000 kronor. Det blev för dyrt för en enda familj, och vi behövde pengarna till annat, säger Johan Lidström.

Dyrt med vätgaslager:
Inga vätgashus i Jönköping: ”En stor besvikelse”

Solcellerna, som ska stå på marken lutade mot två sidor av den gamla grunden, är dock beställda. Om allt går som tänkt installeras de 30 panelerna, med sammanlagda effekten cirka 12 kilowatt, i vår.

För Johan Lidström och Sylvia Ågren har det varit viktigt att bygga ett hus som både klarar höga miljökrav och är arkitektoniskt tilltalande. Att leva miljösmart behöver inte innebära att man måste flytta till en koja i skogen.

– Vi hade lika gärna kunnat bo på en vanlig bondgård, men en viktig del av projektet är att vi vill påverka människor som inte redan har ett miljötänk. Vi är en hyfsat normal barnfamilj och visar att detta kan vara ett trevligt alternativ till en vanlig villa, säger Sylvia Ågren.