Sju nyttor med batterilager

Använda mer av solelen själv – det är ett vanligt argument för att skaffa hembatteri. Men det finns betydlig mer lönsamma sätt att använda batteriet.

• Stödtjänster

– Lönsammast just nu. Kräver avtal med något av de företag som fungerar som aggregator, det vill säga som knyter till sig lokala batterisystem i tillräcklig mängd för att kunna lämna anbud till Svenska kraftnät eller andra gällande stödtjänster. Just nu är det här en mycket god affär, men efterhand som fler ansluter sig till de aggregatorer som är aktiva på marknaden, kan man förvänta sig att ersättningarna sjunker. Det är också så att den energimängd man erbjuder aggregatorn i princip inte kan nyttjas för annat. Så det är klokt att behålla en del av batteriet för eget bruk.

• Elprisarbitrage, EA

– Kräver elabonnemang med timdebitering. Eftersom det finns information på nätet om hur timdebiteringen ser ut nästkommande dag kan den som tar sig tid att planera sin elkonsumtion över dygnet tjäna pengar på detta genom att köpa el vid lågt timpris för att ladda batteriet och sedan använda det som strömkälla när priset är högt. Bra för den enskilde elabonnenten men också för hela elnätet.

Mycket att tjäna på stödjänster:
Maxad intjäning på batterilagret

– Flera företag arbetar med att ta fram hjälpmedel och tjänster för elarbitrage just nu. Ett som redan erbjuder detta är CheckWatt. Med deras verktyg kan batteriägaren räkna hem några tusental kronor i EA-intäkter. För elområde 1 visar CheckWatts simulering av intäkter med ett 10 kWh batteri en intjäning på 1 485 kronor under förra året, för elområde 2 med 1 572 kr, elområde 3 med 5402 kr och elområde 4 med 6235 kr. 

• Flexmarknader

– Det är inte bara Svenska kraftnät som upphandlar stödtjänster. Det gör också ett antal till lokala elnätsägare som behöver köpa energi för att minska risker med överbelastning i sina nät. De köper energi från lokalt tillgängliga batterier för att slippa investera i nya elledningar.

• Kapa effekttoppar

– Med batterilager kan de högsta effekttopparna som kan uppstå vid tunga laster kapas. Batteriet tar över en del av lasten så att den inte fullt ut påverkar elanslutningens effektvärde. Detta är särskilt lönsamt för det ökande antal elabonnenter som är anslutna till elnätsinnehavare som övergått från säkringsbaserade eltariffer till effekttaxa.

• Ödrift vid strömavbrott

– Gäller att ha batteri och växelriktare som klarar det, långt ifrån alla gör det. Vill man samtidigt tjäna pengar på stödtjänster så gäller det att se till att den aggregator man anlitar ser till att det alltid finns reserv i batteriet för ödriften.

Inte utan problem:
Tänker du på kortslutningsströmmen vid ödrift?

• Ökad egenanvändning av solel

– Den traditionellt vanligaste användningen av batterilager. Problemet med det här upplägget är att det inte är säkert att kostnaden för batteriinvesteringen kan tjänas in enbart på det här viset. Alternativet, att inte ha ett batteri och sälja den solel man producerar för att sedan köpa el när man behöver den, kan vara lönsammare. Skattereduktionen och ersättningen för nätnytta för den sålda elen ger mer än energiskatt och nätavgift för den köpta, så det beror på vilket pris man betalar för el till sin elhandlare om det lönar sig eller ej.  

• Ökad tillgänglig effekt

– Fastighetens huvudsäkring avgör hur stor effekt som kan tas ut i elanläggningen. Vill man ta ut mer effekt utan att byta till en större och dyrare huvudsäkring så kan batteriet se till att tillgänglig effekt räcker vid tillfälligt höga effektuttag, som när exempelvis en elbil ska laddas samtidigt som tvättmaskinen är i gång.