Så spar familjen 30 000 kronor per år med batterier

Med solceller och tre hembatterier lyckades den här familjen tjäna in en rejäl slant på elräkningen under 2022. Här berättar de i detalj hur deras smarta styrning fungerar.

Diskussionen om det lönar sig att installera hembatterier har blivit allt hetare, i och med de skenande elpriserna. Frågan är hur det ser ut i dag? 

“Utan solceller och batterier hade vi fått en mycket högre elkostnad. Investeringen efter grönt avdrag var 250 000 kronor, så om elpriserna fortsätter att vara höga har den betalat av sig på cirka åtta år…”

Oscar Kööhler, villaägare i gnesta

Mer om batterier:
Fem tips för dig som vill satsa på batterilager

Läs också:
Då ska fastighetsbatteriet sänka effektuttaget

Elinstallatören hälsade på hos en familj i Gnesta som räknat på det. I familjen Kööhler-Tidblads vita villa, med solceller på taket, sitter numera även tre batterier om sammanlagt 30 kilowattimmar (kWh).

– Vi började med ett mindre batteri på 10 kWh, men ville öka vår självförsörjning av solel och har därför installerat ytterligare två batterier, säger husägaren Oscar Kööhler som till yrket är energiingenjör och projektledare hos Scania.

Familjen var nyfiken på om det också kunde bli lönsamt att producera, lagra och sälja el. När Oscar Kööhler fördjupade sig i möjligheterna insåg han att det behövdes bättre styrning av anläggningen.

Han sökte efter en programvara för att styra ett av batterierna utifrån spotpriserna på el. På så sätt skulle familjen även kunna dra nytta av så kallat energiarbitrage. Då laddas batteriet när elpriset är lågt och elen används eller säljs när priset är högt.

– Men jag hittade ingen färdig programvara för detta när jag började leta 2021. Därför har jag utvecklat en egen app, säger Oscar Kööhler.

Styrningen sker bland annat från en minidator av märket Raspberry Pi. På den finns appen som utvecklats med hjälp av gratisprogramvaran Home Assistant, som har öppen källkod för hemautomation.

Oscar Kööhler visar en sida i sitt gränssnitt där det syns varifrån elen kommer för tillfället, var den används och batteriernas laddningsnivå. Här finns också en grön kurva över elprisets variation (Nordpools priser) ett dygn framåt i tiden.

– Varje dag vid 16-tiden räknar appen ut vilka de billigaste timmarna blir – när vi kan köpa el från nätet – och vilka timmar som blir dyrast, då vi kan sälja. Ofta är det billigast efter klockan 22 och framåt småtimmarna. Jag har bara varit med om en enda gång att det varit billigast på dagtid, säger han. 

I appen samlas data in från hybridväxelriktaren (som hanterar både solcellerna och batterierna), elbilsladdboxen och husets värmepanna. Allt måste synkas på ett smart sätt. Egen solel ska användas i första hand, och all laddning kan inte ske samtidigt när elen är billig.

Sommartid köper familjen Kööhler-Tidblad ingen el. Då kommer all el från de 40 solpanelerna (installerad effekt 12 kilowatt) varav hälften är riktade mot norr. Köp av el från nätet sker vintertid och vanligtvis laddar de då upp och ur batterierna en gång per dygn.

– Det går även att ha två laddcykler – då laddas batterierna upp på natten, laddas ur på morgonen när elpriset är högt och så kan de laddas upp igen på förmiddagen när priset sjunkit. Men vi tycker oftast att det räcker med en cykel. Fler cykler sliter mer på batteriet, och vi vill gärna att det ska hålla i 20 år, säger Oscar Kööhler.

Han har sammanställt sina kostnader och intäkter i ett Excel-ark, och med hjälp av det räknat ut förtjänsten som systemet ger. Kalkylen visar att familjen under 2022 sparade 29 909 kronor, jämfört med om de enbart köpt el från nätet (via samma elbolag, Tibber). Fasta kostnader och skatteavdrag är medräknade.

– Utan solceller och batterier hade vi fått en mycket högre elkostnad. Investeringen efter grönt avdrag var 250 000 kronor, så om elpriserna fortsätter att vara höga har den betalat av sig på cirka åtta år. Dessutom höjer vi värdet på huset, säger Oscar Kööhler.

Ett annat sätt att få intäkter från hembatterier är att via en aggregator erbjuda stödtjänster till Svenska kraftnät, se artikel intill. Aggregatorföretaget samlar batteriägare och använder alla deras batterier för att sälja stödtjänsterna via balansansvariga elhandelsbolag. Sedan slutet av 2022 finns den här möjligheten även för privatpersoner, genom företaget Checkwatt.

Oscar Kööhler går in på företagets hemsida och fyller i kalkylen för möjliga intäkter. Det visar sig kunna bli så mycket som 59 000 kronor per år för huset i Gnesta.

– Men innan jag väljer att hoppa på det måste jag kolla villkoren noga, säger han.

Exempelvis går det inte att använda samma batteri för stödtjänster och energiarbitrage. Det blir till att välja det ena eller det andra. Alternativt avsätta två batterier till stödtjänster och ett till arbitrage.

Olika hinder:
Eon sätter käppar i hjulen för framtidens bostadsområde

Just nu är ersättningen från stödtjänster, för frekvensreglering i elnätet, hög. Men det kan ändras, kanske redan om ett år.

Dan-Eric Archer, vd för Checkwatt, tror ändå att behovet kommer att hålla i sig även på längre sikt. Så länge det finns variabel elproduktion, från sol och vind, i elnätet. Och ersättningen blir högre än från privat energiarbitrage.

Hans kalkyl visar att genomsnittliga intäkten från arbitrage i elområde3 under 2022 var 5 402 kronor för ett 10 kWh-batteri med 390 laddcykler. Då ingår bara batterier med växelriktare och spotpriser från Nordpool. För huset i Gnesta, med 30 kWh batterilager, skulle det innebära en intäkt om 16 200 kronor per år.

Varför Oscar Kööhlers kalkyl visar nästa dubbelt så mycket tror han beror på styrningen och att familjen säljer en hel del solel.

– Men vi har inte skaffat vårt system i första hand för att tjäna så mycket pengar som möjligt, utan för att bli självförsörjande på solenergi, säger han.