Här finns massor av tillgänglig effekt

Effektbrist orsakad av lasttoppar, som kan leda till strömavbrott, har diskuterats livligt under senare år. Men de flexresurser som finns tillgängliga utnyttjas inte. Här finns mycket kvar att göra, skriver Elinstallatörens reporter Marie Granmar i sin krönika. 

Om det varit kallare i Stockholm under vintern 2019 hade det blivit svart i staden, varnade Ngenics vd Björn Berg i Elinstallatörens artikel.

En åtgärd som lyfts fram är effektbalansering, som smetar ut effektbehovet över tid så att inte allt tas ut på en gång. Flera sådana initiativ har dragit i gång. Till exempel deltar numera tusentals så kallade flexresurser i de svenska flexibilitetsmarknaderna – Sthlmflex, Switch och Coordinet.

”…Tyvärr fanns det tydligen inget behov av effekt. Vi blev inte avropade en enda gång under förra vintern, vilket vi tycker är tråkigt.”

Ulf Näslund, chef teknikutveckling hos Vasakronan

Mer om flexibilitetsmarknader:
”Trängselskatt” i näten ska frigöra effekt

Läs också:
Stort intresse när Sthlmflex öppnade igen – men är det lönt att delta?

Antalet deltagare har mer än fördubblats i Sthlmflex denna vinter. Positivt förstås, eftersom tryggheten för elanvändarna ökar. Men kommer flexresurserna att stanna kvar på sikt? Tja, det beror på de ekonomiska incitamenten. Ulf Näslund, chef teknikutveckling hos Vasakronan som varit med i Sthlmflex i två år, är kritisk.

”…Tyvärr fanns det tydligen inget behov av effekt. Vi blev inte avropade en enda gång under förra vintern, vilket vi tycker är tråkigt” säger han. Caroline Ödin, energistrateg hos Fabege, håller med.

Båda menar att flexibilitetsmarknaderna behöver ge ekonomisk nytta för deltagarna. Annars blir det svårt att motivera fastighetsägare att vara med. Deltagandet innebär kostnader, exempelvis för arbetstid och investeringar i teknik och styrsystem.

Inför den nya säsongen, som öppnade 1 december, har Sthlmflex infört en ny affärsmodell. Vi får se när säsongen är över 31 mars om det räcker som incitament.  

Även andra initiativ för laststyrning har stött på patrull. För Ngenic, Årets framtidsföretag 2019, handlar det om administration. Laststyrningen för villor med värmepumpar har varit uppskattad, eftersom den kan spara pengar åt villaägarna.

Mer om Ngenics lösning:
”Om det varit kallare i Stockholm förra vintern hade det blivit svart i staden”

Energimarknadsinspektionen kräver dock undermätning på varje resurs som levererar flexibilitet. Dessutom måste de samordnande aggregatorerna gå genom balansansvariga, privata elhandelsbolag för att få tillgång till Svenska kraftnäts flexibilitetsmarknader. Det utesluter i praktiken mindre, styrbara laster hos privatkonsumenter, enligt Ngenic.

”I Danmark kan enskilda hushåll få betalt för den anpassade förbrukningen, utan krånglig administration. Byråkratin här i Sverige gynnar varken tillgången på el eller priserna”, säger Björn Berg och ber att regeringen ska agera.

Jag kan inte annat än heja på de driftiga entreprenörerna som vill stötta elnätet, och hoppas att regelverk och ekonomiska incitament snart blir bättre. För här finns massor av tillgänglig effekt.