Energiguruns udda lösningar för att spara el

Här körde frugan tvättmaskinen, säger han och pekar på skärmen. Energiexperten Roland Jonsson passar på att kolla prognosen för morgondagen och konstaterar att elen kommer att bli ”jävligt dyr.” På reportage i konsultens villa märktes den bästa lösningen direkt. 

Septembervinden är kompromisslös den här dagen och biter sig envist fast i huden. Men den som längtat efter stugvärme hemma hos familjen Jonsson blir kanske, liksom jag, lite snopen. Radiatorerna är avstängda och termometern visar på 17,9 grader i det gamla trähuset i Örby i södra Stockholm.

För det är framför allt vattenuppvärmning som får energianvändningen att rusa. Därför laddas varmvattenberedaren bara på natten.

– Det är snålare och bättre än ett batteri och funkar miljontals gånger utan att tappa prestanda. Nattvärme är den bästa lösningen vi har, säger Roland Jonsson, energikonsult och en av Sveriges främsta experter på energieffektivisering.

Effektvakter och darrålar:
22 smarta hustips från elektriker för att spara el (och 9 lite mindre seriösa råd)

Krönika
Så mycket har vi sparat på våra solceller

Hans hus, byggt 1906, har en yta på 350 kvadratmeter plus vind och består av tre lägenheter varav Roland Jonsson och frun Susanne huserar i den största på bottenplanet. En trappa upp finns två mindre lägenheter, i den ena bor sonen och den andra har Roland Jonsson som kontor.

– Vår elanvändning i lägenheten på sex rum och 150 kvadratmeter ligger på cirka 2 000 kilowattimmar per år, säger Roland Jonsson medan han visar oss runt.

Att de är vana att ha det svalt inne brukar bli uppenbart när de åker till köpcentrumet i närheten. Då blossar kinderna upp direkt.

– Jag tycker att vi generellt har lite höga temperaturer inomhus. Med lägre temperatur blir den relativa luftfuktigheten högre vilket gör att vi mår bättre. Låg fukthalt inne gynnar virus och bakterietillväxt.

Känslan i villan är varm, trots temperaturen, med färgglada väggar och golv, stoppade möbler, gardiner, prydnadsföremål, växter och retroprylar. Mellan väggarnas många fotografier och affischer sitter gamla och moderna mätare och dosor lite här och där: termometrar, en hydrometer och dosor för styrning och reglering. Roland Jonsson gillar att ha järnkoll. ”Mäta är att veta, eller man slipper i alla fall spekulera”.

”Jag hade faktiskt en timer på belysningen tills jag upptäckte att den drog mer än lamporna.”

Läs också:
Sex spartips från energigurun – så kapas elnotan

All belysning i huset är led, även i kristallkronan, som styrs med rörelsedetektorer. Han öppnar en garderobsdörr och visar stolt upp sin Columbus på väggen.

– Alla gamla elektriker känner igen den här, säger han och trycker in knappen på den svarta dosan.
Det är en luftstyrd brytare som gör att lampan bara lyser till dess att luften pressat knappen tillbaka till utgångsläget.

Men att släcka lampor har egentligen marginell betydelse för att spara el om man har led, förklarar han.

– Jag hade faktiskt en timer på belysningen tills jag upptäckte att den drog mer än lamporna.

Vi passerar gästtoaletten där vattenlåset ersatts med en mjuk plastslang för att slippa skruva upp låset när det ska rensas. Nu skakas ett eventuellt stopp enkelt bort.

När det var dags att byta ut de gamla avloppsrören testade han en egen relininglösning för att slippa gräva upp tomten och ”bråka med eken”.

– Vi satte i ett nytt markavloppsrör i de gamla betongrören och drog ett nytt rör i den gamla kallvattenledningen. Det har fungerat riktigt bra. Allt jag gör är inte enligt manualerna, som du förstår. När andra säger ”det går inte” tänker jag att de inte vill. Ett nej är alltid en utmaning, säger han.

Några gånger har experimenterandet i jakten på optimering gått snett. Som när han labbade för hårt med trycket till vedpannan vilket ledde till en rejäl smäll med en svedd arm och tillfällig lomhördhet som följd. Och när svärmodern ringde brandkåren för att det kom rök mellan golvplankorna från källaren. Även då var trycket i vedpannan förklaringen.

I det gamla köket, som snart ska byggas om, finns en stor kyl och en stor frys, som är kopplade till energimätare på väggen intill. Skåpen ska bytas ut mot mindre modeller och spisen med gjutjärnsplattor ska ersättas med en med häll.

Roland Jonsson öppnar kylskåpsdörren och visar hans och hustruns lösning för att undvika att det läcker ut kyla medan de letar efter smör och pålägg på hyllorna: en frukostbricka med alla tillbehör, redo att snabbt lyftas ut.

Vi går ut till baksidan av huset där Roland Jonsson visar upp luft/vattenvärmepumpen av märket CTC. Det bästa alternativet här, tycker han. Bland annat eftersom det hade blivit dyrt att borra för bergvärme. Det är den tredje vattenvärmepumpen han har. Den första fungerade i 25 år, den andra i åtta år och den nuvarande är inne på sin femte säsong.

Han skulle helst vilja ha FTX-ventilation men nu är det F, ”tyvärr”.

Inne i garaget finns en nyinförskaffad pelletspanna med inbyggd brännare och en stor, något rostangripen varmvattenberedare tillverkad i Kalix som han fick med på köpet. Vi passerar den lilla tvättstugan med värmepumptorktumlare, en lösning som är standard numera på nya maskiner.

Tvättmaskinen är bara kallvattenkopplad men vid byte ska det bli en kall- och varmvatten ansluten maskin, förklarar han. I nästa källarutrymme står den dagslumrande varmvattenberedaren, en extra värmepump som är tänkt att kopplas till en avloppsvärmeväxlare, för en sådan vill han ha när han har klurat ut vilken lösning som blir bäst. Där finns också två stora varmvattenberedare som han fyndat på Blocket för framtida behov.

– Jag har hittat många riktigt bra grejor på Blocket, som en varmvattenberedare med 500 liters volym, som klarar en större elpatron. Många byter ut helt felfria beredare samtidigt som de installerar ny värmepump helt i onödan. säger han.
Här står också, förvånande nog, en oljepanna tillverkad 1994.

– Jo den är i gång fortfarande, men bara som spets. Vi använde kanske 100 liter olja förra året som klimatkompenserades med kommunala resor.

”Jag ser det här med spotpriset mest som en sport men det är klart att det är bra att kunna spara pengar och kan den delen jag sparar exporteras och ersätta en del av den smutsiga energin i något annat land så är ju det bra. ”

Roland Jonsson stannar till vid elcentralen på väggen. Han plockar upp mobilen och loggar in i appen Nord Pool Spot.

– Här körde frugan tvättmaskinen, säger han och pekar på staplarna på skärmen. Han passar på att kolla prognosen för morgondagen och konstaterar att elen kommer att bli ”jävligt dyr” då.

Själv har han större delen på rörligt avtal och resterande på spotavtal med timpris.

– Jag ser det här med spotpriset mest som en sport men det är klart att det är bra att kunna spara pengar och kan den delen jag sparar exporteras och ersätta en del av den smutsiga energin i något annat land så är ju det bra.

Normalt brukar årskostnaden för husets el ligga på 25 000 kronor men i år räknar han med det dubbla, trots energibesparingarna.

Sonen kommer in genom ytterdörren med hunden Bella. Han river åt sig en fleeceskjorta från hallkroken innan han går upp till sig.

Överraskande effekt
Bytte ut belysningen — så mycket sparade de

Är era barn också energimedvetna?

– Jo, de är ju uppvuxna med det. Jag har exempelvis föreslagit att dottern skulle få duschpoletter i stället för veckopeng. Och när äldsta sonen och dottern hade flyttat härifrån till varsin lägenhet riggade vi en tävling om vem som bodde energisnålast under en period.

Vinnaren skulle bjuda den andra på en trerätters middag. Sonen vann och den enkla förklaringen visade sig vara att han inte lagat någon mat hemma alls.

– Som det ser ut nu är det faktiskt bättre att gå till pizzerian än att laga mat hemma under de timmarna när elen är som dyrast.