KNX-gurun: Därför har jag inte KNX i min lägenhet

Visst älskar Hans Walltin KNX. Men han väljer faktiskt andra lösningar i sin egen lägenhet – och i tre andra typer av projekt. 

Få slår Hans Walltin på fingrarna när det gäller KNX. Han har jobbat med hem- och fastighetsautomationssystemet sedan 1995, och han har utbildat och certifierat 1000 elektriker i runda slängar. Att hans hjärta klappar för tekniken står klart när Elinstallatören ringer upp.

– Jo, visst kan man säga att jag älskar KNX, det finns ju så många fördelar, säger han.

Läs också:
10 skäl att välja KNX i villan 2022

Läs också:
6 smarta hem-system du bör ha koll på

Men han skippade faktiskt tekniken i familjens nya övernattningslägenhet i Malmö. Där styrs belysningen istället med hjälp av Bluetoothpuckar med astrour från Theben.

Varför?

– Det finns inget för KNX att bita i. Lägenheten är en etta på 25 kvadrat och vi kan varken styra värme, ventilation eller solavskärmning, säger Hans Walltin.

Han ger tre andra exempel på projekt där KNX knappast är det självklara valet:

1. När en kund endast vill styra en enstaka belysning i en villa med traditionell elinstallation, kanske för att kunna dimra köksön.

–    Att dra in KNX där skulle vara tokerier, om man inte planerar några framtida utökningar eller förändringar i huset.  Systemet har ju en viss grundkostnad, som inte är motiverad för en så begränsad funktion, säger Hans Walltin.

2. I äldre hus där det kan vara en svår uppgift att förlägga ny KNX-busskabel.

–        Ibland går det helt enkelt inte att dra fram kablage där man önskar. Men jag tror att alla elektriker vet att kabelbunden kommunikation är det allra säkraste, och man ska inte glömma att KNX även finns i RF-utförande, för professionellt användande.

3. I processindustrier och liknande miljöer där man normalt använder specialanpassade styrsystem med exempelvis PLC:er.

Vid nybyggen och rejäla renoveringar ser han däremot KNX som ett självklart val. Därför retar han sig på att den nybyggda villan han själv flyttade in i förra våren saknar tekniken.

– Flera villor byggdes samtidigt, allt är toppmodernt men elkonsulten hade inte planerat in KNX. Väldigt irriterande, säger han.

Både han och hustrun saknar finesserna som fanns i deras förra villa. Allt från ”släck allt-knappen” till den smarta styrningen av belysning och tv som gjorde att huset verkade vara bebott även när ingen var hemma. Nu planerar Hans Walltin att konvertera den nya villan till KNX. Han räknar med att jobbet ska bli ganska lätt, detta eftersom det har dragits kabel till varje termostat.

När jag frågar om KNX tre största fördelar väljer han snabbt fyra:

1. Enkelheten. Du kan smidigt sy ihop en rad olika funktioner i ett och samma system.
   
2. Kostnadseffektiviteten. Installationen går snabbt och kräver mindre kablage – om du kan dina saker.  Visst går det att göra dyra och krångliga installationer. Men då har man förmodligen inte kommit över ”kunskapspuckeln” ännu, väljer fel prylar och jobbar ineffektivt.
   
3. Användarvänligheten. Slutanvändaren kan exempelvis enkelt styra klimat och belysning med olika ljusscener.
   
4. Standardiseringen. Du kan välja produkter från fler än 500 olika tillverkare. Faller en leverantör bort är det bara att välja ett annat fabrikat.

Trots fördelarna har tekniken inte fått så stor spridning i Sverige som Hans Walltin skulle ha önskat. Han jämför med andra länder där KNX är vanligare. Norge till exempel. Ett hinder kan vara att många fortfarande tänker ”dyrt och krångligt” om KNX. Sådana synpunkter får Hans Walltin höra ibland.

–  Då brukar jag ställa några följdfrågor, och det visar sig alltid att personen inte har koll på tekniken. Men nu tror jag att de höga energipriserna kan öka intresset. Vi har varit vana vid billig el, men i framtiden behövs smart styrning för att använda energin mer effektivt, säger han.

Läs också:
Fem problem KNX behöver lösa för att få nya fans