Hur mycket ska Svenska kraftnät dra in på elprischocken?

Flaskhalsar i elöverföringen från norr till söder leder till stora intäkter för Svenska kraftnät. Så varför går inte Sydvästlänken för fullt än? undrar Elinstallatörens reporter Marie Granmar.

En vintersäsong med höga elpriser tornar upp sig framför oss. För många elkonsumenter blir det tufft. Nyligen meddelade Sveriges största tomatodlare i Trelleborg att det inte blir någon odling i vinter.

Samtidigt finns vinnare på elprischocken – bland annat svenska staten. En procentuell andel av elkundernas kostnad per kilowattimme är skatt. Dessutom väntas myndigheten Svenska kraftnät få in mer än fyra gånger så mycket i kapacitetsavgifter som förra året.

”Visserligen ska statens intäkter användas till att stärka elnätet, och på sikt komma elkonsumenterna till godo. Men hur mycket är egentligen rimligt att spara i ladorna?”

Marie Granmar

Tomatodlarens kamp:
”När vi efterfrågade högre effekt för att bygga ut fick vi nej”

Läs också:
Hela historien om Sydvästlänken

Kapacitetsavgifterna uppstår när det är prisskillnader mellan elområden. Avgiften per timme beräknas enligt formeln prisskillnad gånger volymen el. När prisskillnaderna är stora blir förstås kapacitetsavgifterna höga. I år väntas inflödet till Svenska kraftnät bli cirka 90 miljarder kronor. Under 2021 var det 21,5 miljarder.

Irritationen bland elkonsumenter är stor. Många undrar varför full överföringskapacitet fortfarande inte nyttjas i den nybyggda Sydvästlänken mellan Närke och Skåne. En av Elinstallatörens läsare spekulerar kring orsakerna: ”Kan det vara så att Svenska kraftnät skruvat ner överföringskapaciteten, för att tjäna extra på EU:s krav att Sverige ska elexportera till Danmark utan avbrott?”

För att förstå synpunkten behövs lite historisk bakgrund. Sedan 2011 har Sverige fyra elområden som kan få stora prisskillnader. Det bottnar i stängningen av Barsebäck 2005 och att elexporten till Danmark därefter periodvis stoppades. För detta anmäldes Sverige till EU-kommissionen av danskarna, som fick rätt enligt EU:s konkurrensregler. För att undvika skadestånd delades Sverige in i fyra elområden.

Lönsamt med solel:
Så mycket har vi sparat på våra solceller

Så länge prisskillnaden mellan områden inte är dramatisk fungerar det hyfsat. Men i den nuvarande situationen blir det katastrofalt. Visserligen ska statens intäkter användas till att stärka elnätet, och på sikt komma elkonsumenterna till godo. Men hur mycket är egentligen rimligt att spara i ladorna? Inte allt, menar regeringen som föreslagit ett högkostnadsskydd för elpriser. Svenska kraftnät har också sänkt en del av nättarifferna med 30 procent i år.

EU-kommissionen vill dra sitt strå till stacken genom att ändra systemet för prissättning av el. Frågan är bara om åtgärderna räcker och om hjälpen hinner fram i tid?