Fem tester som ger rätt diagnos efter elolyckan

Skador på tunna nervtrådar efter strömgenomgång är förrädiska. Symtomen kan visa sig långt efter elolyckan, vara svåra för den drabbade att beskriva och ännu svårare att diagnosticera. Ett forskningsprojekt visar nu vilka verktyg vården kan använda.

En strömgenomgång slog Stefan Toftedahl medvetslös. Olyckan inträffade då han råkade backa emot en trasig glödlampa under en trappa i en privatbostad. Han är rörläggare och höll samtidigt i två kranar.

– Jag vaknade upp senare ute i hallen. Hur jag kommit dit minns jag inte. Men jag hade mobilens hörlurar i och hade lyckats ringa till en kollega som är insatsledare på deltid i brandkåren. Så han kom dit med ambulans, berättar Stefan Toftedahl.

Fortfarande fyra år senare är han påverkad av skadan. Huvudvärken gör sig ständigt påmind och han äter värktabletter för att kunna arbeta och leva ett vanligt liv. Trots åtskilliga vårdbesök under årens lopp har han ingen diagnos på den bestående skadan. Än mindre någon behandling, utöver Alvedon.

“Vi har tagit fram ett testbatteri för utredning av personer som drabbats av kvarstående symptom från det perifera nervsystemet efter en elolycka. Standardiserade undersökningar för långtidsuppföljning fanns inte tidigare, men nu kan den här gruppen i högre grad få rätt diagnoser.”

Lisa Rådman, doktorand på Örebro universitet

Elektriker får upprättelse:
”Att få rätt diagnos blir en sorts upprättelse”

Läs också:
Både elolyckor och tillbud ökade 2021

– Min upplevelse av sjukvården är att den är väldigt nonchalant, och människor i situationer som min tas inte på allvar, säger Stefan Toftedahl som bor i Strömstad.

För att försöka hjälpa utvecklingen på traven anmälde han sig till ett forskningsprojekt vid universitetssjukhusen i Linköping och Örebro. Våren 2020 deltog Stefan Toftedahl i några olika tester. Bland annat mätningar där han fick ha en mössa med elektroder på huvudet. Samtidigt stimulerades huden i händer och fötter med korta pulser av laserljus. I testet undersöktes smärtsignaleringen från händer och fötter till hjärnan.

Målet för forskningsprojektet, drivet av forskaren Lisa Rådman, har varit att visa vilka undersökningsmetoder som kan användas av vården. Redan 2017 blev hon först i världen med resultat som visade att människor kan ha mätbara skador på de tunna nervfibrerna i det perifera nervsystemet efter en elolycka. Nu är den uppföljande forskningsstudien klar och artiklar på väg in i vetenskapliga tidskrifter.

– Vi har tagit fram ett testbatteri för utredning av personer som drabbats av kvarstående symptom från det perifera nervsystemet efter en elolycka. Standardiserade undersökningar för långtidsuppföljning fanns inte tidigare, men nu kan den här gruppen i högre grad få rätt diagnoser, säger Lisa Rådman som är doktorand på Örebro universitet. 

Det förrädiska med skador på tunna nervtrådar efter strömgenomgång är att symtomen kan visa sig långt efter elolyckan. Symptomen kan också variera och vara svåra för den drabbade att beskriva och ännu svårare att diagnosticera.

Nu har hon alltså visat hur sjukvården kan undersöka och få hjälp att ställa diagnoser för den här sortens skador. Undersökningarna bör utföras när personer söker vård för kvarstående symtom efter elolyckor. Exempelvis nedsatt känsel, pirrningar, domningar och smärtor. Några olika tester rekommenderas av Lisa Rådman:

1. STI-test (Shape Texture Identification) undersöker förmågan att med enbart känseln, utan synens hjälp, identifiera objekt med fingertopparna. Vid testet täcks händerna med en skärm och personen får känna på olika föremål med varierande former och ytor. Testet är enkelt att använda och kräver ingen dyr utrustning.

2. Purdue Pegboard. Test av finmotoriken som går ut på att stoppa pinnar i en låda med små hål i mönster.

3. Termorullar. Test av förmågan att känna värme/kyla. Två små rollers, en varmare och en kallare, rullas över patientens hud på olika ställen. Patientens upplevelse visar var känsligheten är normal eller inte.

4. Kvantitativ sensorisk testning (även kallad termotest) som undersöker förmågan att känna förändringar i temperatur, alltså värme/kyla. Testpersonen trycker på en knapp vid upplevelse av stimulering.

5. Neurografi. Här stimuleras hud- eller muskelnerver med svaga elektriska stötar från elektroder som fästs på huden. Signaler från nerverna registreras. Den här undersökningen värderar funktionen i grövre nervfibrer.

De neurofysiologiska testerna (4 och 5) kräver vanligtvis specialistvård, medan enklare undersökningar kan göras inom allmänvården. Alla tester behövs inte alltid, utan anpassas till patienten.

– Test av finmotorik i fingrarna, att känna igen föremål utan att se, och självskattningar av den egna handfunktionen i ett frågeformulär (kallat Disability of the Arm, Shoulder and Hand questionnaire) kräver ingen dyr utrustning. Dessa kan göras på en vårdcentral eller inom företagshälsovården, säger Lisa Rådman.

Flerårig studie:
Sökes: 40 personer med symtom efter elolycka

Elsäkerhetsverket får årligen in cirka 450 anmälningar om elolycksfall och 97 procent av dem är arbetsrelaterade. Elolyckor ska även anmälas till Arbetsmiljöverket, men myndigheten får endast in runt 100 anmälningar per år. Det verkar alltså finnas ett stort mörkertal som inte anmäls till Arbetsmiljöverket och olycksdrabbade som inte kontaktar sjukvården.

– Vi har också sett det i en tidigare studie där 523 manliga, svenska elektriker besvarade en enkät. Det visade sig att endast 25 procent av de som rapporterat elolyckor uppsökte sjukvård, främst akutvård, säger Lisa Rådman.