Friheten – och tabbarna – när Emil startade elfirma

Publicerad

20 jun 2022, 08:01

| Uppdaterad

22 jun 2022

Emil Kilhstrand är glad att han sa upp sig och startade egen elfirma. Men i början gjorde han några mindre lyckade val som kostade både tid och pengar. Här delar han med sig av sina erfarenheter till andra elektriker som funderar på att kasta loss.

Solig fredagseftermiddag mellan hägg och syren. Men för Emil Kihlstrand vankas inget fredagsmys de närmaste timmarna. Han greppar verktygsväskan, redo för ett arbetspass i ett nybygge utanför Västerås.

– Att få vara med och bygga någons hem tillhör mina favorituppdrag, säger han.

Kommentar:
Tre skäl att INTE starta egen elfirma

Läs också:
Ida Norström startade elfirma – direkt efter plugget

Fem år har gått sedan han startade Kihlstrands elektriska AB, efter närmare tio år som anställd elektriker.

– Det var frihetskänslan som lockade, jag ville få bestämma över mig själv, säger han.

Den här veckan har Emil Kihlstrand bestämt att han ska arbeta inte bara fredagskväll, utan även lördag och söndag.

– Så gick det med den friheten, säger han lite skämtsamt och tillägger:

–  Jag har svårt säga nej, särskilt till återkommande kunder, och har massor att göra.

Han är glad att han tog steget, även om han jobbar mycket som egenföretagare. Och firman går bra. Men i början gjorde han några mindre lyckade val som kostade både tid och pengar. De erfarenheterna delar han gärna med sig av till elektriker som är sugna på att starta eget.

– Först och främst ångrar jag att jag inte la mer tid på att plugga in auktorisationen redan vid uppstarten, säger han.

Han var ivrig att komma i gång och jobbade 7 till 16 i sin nya firma. Pluggandet tänkte han sköta på kvällar och helger. Fem år senare har han tagit sig igenom merparten av utbildningen, men en hel del återstår fortfarande.

I väntan på egen auktorisation anlitar han en elinstallatör i bekantskapskretsen för att fylla rollen som elinstallatör för regelefterlevnad. Den tjänsten kostar 2 800 kronor varje månad. Det blir en nätt summa på fem år, 168 000 kronor närmare bestämt. Dessutom har Emil Kihlstrand flera gånger fått betala en extraavgift på några tusenlappar för att förlänga utbildningen.

Arbetsbilen kan bli en stor kostnad för nystartade hantverksföretag. Första tiden valde Emil en snållösning. Han körde runt i sin dåvarande privatbil, en KIA Ceed från 2010, med fällda baksäten för att få plats med verktyg och materiel.  Att komma till byggarbetsplatser med en fullproppad familjekombi kunde emellanåt kännas lite genant. Men han sparade pengar. Han tog inte ut någon lön heller de första månaderna, och efter något halvår märkte han hur slantarna började rulla in i firman.

– Då drabbades jag plötsligt av ekonomisk hybris och plockade ut en sprillans ny bil. Jag hade väl lite 20–årstestosteron kvar i kroppen också, för jag valde en pick–up, berättar han.

Visst var pick–upen tuff. Men som arbetsbil var den helt kass, trots att Emil gjorde tappra försök att bygga hyllor, mellanplan och fullutdragslådor på flaket.

Det slutade med att han lämnade tillbaka bilen, en affär som han gick 80 000 kronor back på. Sedan dess leasar han en riktig arbetsbuss, som han är mycket nöjd med.

– Självklart är det en bra idé att ha en billig bil i början, men låt det inte ta för lång tid i en äldre bil. En arbetsbil slits väldigt hårt, både invändigt och i maskineriet, och det är en väldig trygghet i att ha en ny eller nästan ny prisvärd bil, säger han.

Vis av erfarenhet avråder han även från att försöka spara pengar genom att bygga egen inredning i fordonet med exempelvis plyfaskivor.

– Tänk på vad den arbetstiden kostar i utebliven inkomst jämfört med att köpa färdigmonterad inredning med kullagrade lådor, rymliga hyllor, perforerade plåtar med flyttbara krokar och annat, säger han.4

Att sköta redovisningen på egen hand ser han inte heller som något framgångskoncept. Själv ägnade han många, långa kvällstimmar åt att få bokföringen rätt i början. Det blev mycket googlande på allt från kostnadskonton och fakturor till moms och avdragsregler. Numera anlitar han en duktig redovisningsbyrå.

– Det sparar mycket tid, sammanfattar han.

När det gäller verktyg fick han ett schysst erbjudande av sin tidigare chef.

– Han föreslog att jag skulle kvitta min innestående övertid mot de verktyg jag ville plocka med mig ur bilen. Den dealen sparade jag säkert 10 000 kronor på.

Förutom verktyg följde även några kunder med honom till den nya firman.

– Det var inte så att jag försökte sno med mig kunder. Men några fortsatte att höra av sig även efter att jag hade startat eget, berättar hann

Fråga juristen:
Får jag sno kunder från min tidigare arbetsgivare?

Mats Fredriksson är företagsrådgivare på Installatörsföretagens kontor i Örebro. Han tror att många elektriker som startar eget lockas av frihetskänslan: att få jobba med vad man vill, när man vill och hur man vill.

– Många drömmer så klart om att tjäna en slant också, men friheten tror jag ofta är den största drivkraften.

Det kan vara en bidragande orsak till att elektriker ibland säger upp sig när ett mindre företag blir uppköpt av ett stort koncernbolag.

– Då tänker en del att ”näe, jag vill inte jobba i en stor koncern”. I det mindre företaget har de kanske fått vara med och påverka arbetet och bestämma lite, även om de inte är chefer. Det oberoendet försvinner i ett storföretag – tror de i alla fall – och så väljer de att starta eget i stället, säger Mats Fredriksson.

Han råder nyblivna egenföretagare att fundera över hur många debiterbara timmar de har per vecka, och sedan debitera tillräckligt mycket per timme.

– Man måste inse att alla ens timmar inte är debiterbara, och du måste dra in mer per timme för att ha råd att sitta och fakturera också. Annars får du sköta sånt på obetalda kvällar och helger, säger han.

Ett annat tips är att försöka ta egna uppdrag direkt mot slutkund. Den strategin är mer lönsam än att arbeta för en byggare.

– Som underleverantör kommer du inte åt affären, men när du jobbar mot slutkunden kan du kanske föreslå energieffektiviseringslösningar och få olika typer av merförsäljning, tipsar Mats Fredriksson.

Många elektriker är nöjda med att driva ett en- eller fåmansbolag utan större ambitioner att växa. Även där kan drömmen om frihet spela in.
– Många drar sig för att behöva ha ansvar för någon annan än sig själv. Med anställda måste du se till att det finns jobb för alla och kanske hantera käbbel om semestrar och annat. Som ensam är frihetskänslan större. Däremot väljer många att samarbeta med kompisar som också har startat eget.

Läs också:
Starta eget – och behåll anställningen

Man måste inte säga upp sig för att starta egen elfirma. Johanna Jalkstam i Värnamo har lyckats förena det bästa av två världar. Vardagar mellan 7 och 16 jobbar hon heltid på ett solcellsföretag. Kvällar och varannan helg erbjuder hon eltjänster i sin enmanskonsultfirma Beaver Consulting*, där hon bland annat även kör lastbil.

  – Jag älskar mitt jobb på solcellsföretaget, men jag vill även motionera mina elektrikerkunskaper inom belysning och annat som inte rör solceller. Därför gör jag mindre eljobb vid sidan av, säger Johanna som skolade om sig till elektriker för några år sedan.

När jag träffar henne en solig lördag i Värnamo är hon i full gång med sitt största uppdrag hittills: Att dra all el i ett nybyggt Attefallshus.

Ibland händer det att kunder vill anlita Beaver Consulting för att installera solceller. Då tackar Johanna Jalkstam alltid nej.

– Jag vill absolut inte konkurrera utan hänvisar till min arbetsgivare. Det har faktiskt inneburit att jag sålt in två solcellsanläggningar till dem, säger hon.

Hon är noggrann med gränsdragningen till sin arbetsgivare även när det gäller verktyg och har skaffat en egen uppsättning. För att hålla nere kostnaderna har hon fyndat begagnade skruvdragare, spänningsprovare och annat på auktioner och Blocket.

Hittills har hon inte tagit någon lön ur sin egen firma. Intäkterna ska gå till att läsa in egen auktorisation i framtiden. Tills dess ställer hennes kusin upp som elinstallatör för regelefterlevnad.

Ekonomin sköter hon med hjälp av en ekonomikonsult. Allt för att slippa sitta på kvällarna och sköta momsregistreringar, fakturor, rot–avdrag och bokslut.

– Det är värt pengarna även om det kan kännas dyrt, tipsar hon.

Ronnie höjde timpriset:
”Behöver inte förlita oss på materialvinster för att gå runt”

Tillbaka till Emil Kihlstrand i Västerås. Efter fyra år som egenföretagare anställde han förra våren sin första medarbetare, en kompis till en kompis som omskolat sig från kock till elektriker.

– Jag känner honom sedan tidigare och vet att det är en bra person med arbetslivserfarenhet. Jag är väldigt petig med vem jag anställer, med den nya elsäkerhetslagen är det ju företaget som är ansvarigt för att reglerna följs.

Han berättar att Kihlstrand elektriska numera har tillräckligt att göra för att kunna sysselsätta ytterligare en elektriker på heltid. Samtidigt finns en gnagande farhåga att jobben ska tryta.

– Det har varit mitt stora orosmoment ända sedan starten, och den oron släpper nog aldrig helt. Det har jag hört andra säga också.

Men hittills har verksamheten rullat på bra utan några större bakslag, förutom att han förlorade dryga 50 000 kronor när en kund gick i konkurs för några år sedan.

– Man får se till att jobba för folk som man litar på, det minskar i alla fall riskerna, säger han.

Har du några råd till anställda elektriker som är sugna på att starta eget?

– Försök att säkra kunder i uppstarten. Själv började jag med att göra all el hos min brorsa som byggde hus, säger han

Har du någon framtidsdröm?

– Att slippa ha hemmakontoret i vardagsrummet. Om en fem–tio år kanske jag har en inkomstnivå som klarar ett riktigt kontor, säger Emil Kihlstrand.

* Johanna Jalkstam har tidigare varit i showbiz och byggt scener, satt upp ljud och ljus inför konserter och kört lastbil. Hon fick då artistnamnet Little Beaver efter tjejen som kör lastbil i kultfilmen Sista natten med gänget.