Logga in

”Det finns bevisligen en problematik med likström och jordfelsbrytare typ A”

Publicerad
30 maj 2022, 05:30

För tre år sedan lanserade Fredrik Byström Sjödin teorin att grannens laddbox eller växelriktare kan slå ut din jordfelsbrytare. En stor forskningsstudie har avfärdat teorin. Men vad drog igång debatten, vad har hänt sedan dess? Och hur ställer sig huvudpersonen i frågan i dag?

En forskningsrapport har avfärdat hans teori om att läckande likström kan blockera jordfelsbrytare i en grannanläggning. Vad säger Fredrik Byström Sjödin i dag, tre år efter att han publicerade videon som drog igång debatten? 

– Det är inte så enkelt som att det inte finns någon risk alls, säger Fredrik Byström Sjödin, elsäkerhetsexpert på Installatörsföretagen.

Låt oss börja från början. Debatten anno 2019 uppstod inte i ett vakuum. Fredrik Byström Sjödin hade stött på frågan om likströmskomponent och jordfelsbrytare typ A i arbetet med en handbok om elsäkerhet och brandskydd i lantbruk. Han skapade en video som han lade upp på Installatörsföretagens Youtube-kanal. Publiceringen med rubriken ”Jordfelsbrytare Typ A – ett växande problem” har sedan dess startats 20 000 gånger. För en föreläsning om elteknik är det nog att betrakta som succé. Men den stora spridningen fick budskapet först i mars 2021 när Installatörsföretagen släppte en rapport om samma ämne. Nyheten plockades upp av flera stora medier.

”Säg att ett fel i mitt badrum gör att en handdukstork blir strömförande. Om jag tar i handdukstorken så ska jordfelsbrytaren lösa ut ögonblickligen så att jag skyddas. Om den inte löser ut får jag ström genom kroppen som går ner till jord och då finns det risk att jag inte överlever.”

Fredrik Byström Sjödin i Aftonbladet 4 mars 2021

Det hade kunnat vara en neutral om än drastisk beskrivning av konsekvenserna av en trasig jordfelsbrytare, om inte artikeln fortsatt så här:

”Solcellsanläggningar skickar ändå ut en viss mängd likström i elnätet och när likströmmen går in i den egna eller grannens jordfelsbrytare kan den sluta att fungera.”

Artikeln i Aftonbladet.

Varken i artikeln, eller i det pressmeddelande från Installatörsföretagen som artikeln är skriven utifrån, står det att hotet mot jordfelsbrytare är något som eventuellt kan komma i framtiden. I stället slår man i ingressen till pressmeddelandet fast:

“Det låter smått otroligt men problemet har diskuterats i branschen länge. En ny rapport från Installatörsföretagen bekräftar nu att en solcellsanläggning kan slå ut jordfelsbrytare hos grannar utan att de märker det. Det ökar risken för personskador.”

Mikael Carlson.

Det oroväckande budskapet i samband med rapporten fick alltså stor spridning i media och saken gick inte obemärkt förbi på Elsäkerhetsverket. 

– Det orsakade en hel del oro. Och vi fick väldigt mycket mejl och även telefonfrågor. Faktum är att vi fortfarande får frågor om det här trots att saken nu är utredd. 

Det säger Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket. 

En sifoundersökning som Elsäkerhetsverket lät göra visade att 85 procent av villa- och radhusägare hade någon form av jordfelsbrytare. Bara två procentenheter svarade att de hade en jordfelsbrytare typ B. Och den låga andelen är inget mysterium. En B-brytare kostar mellan tre och tio gånger så mycket som en A-brytare.

– Om likström kunde slå ut grannens jordfelsbrytare typ A då skulle i stort sett varenda elanläggning med jordfelsbrytare typ A behöva byta till en typ B. Bara för villa- och radhusägarna skulle det innebära en kostnad på uppskattningsvis 10 miljarder kronor. Det är  en väldigt hög summa speciellt om det är i onödan, säger Mikael Carlson.

Andra delen av reportaget:
”Det var som att någon sagt att jorden är platt”

Fem fakta du bör ha koll på:
Sant och falskt om jordfelsbrytare och likström

Ingen i debatten har påstått något annat än att likström påverkar jordfelsbrytare negativt. Magnetkärnan i en jordfelsbrytare finns där för att upptäcka felströmmar. Och alla jordfelsbrytare tål en specificerad mängd likström. Utsätts de för mer än så kan kärnan mättas och blockeras. När det händer flyttas driftpunkten från sin normala position och det kan göra att jordfelsbrytaren blir okänslig och därmed inte löser ut när den borde av växelström. Den ser ut att vara i läge ”till” men i själva verket fungerar den inte – alltså exakt det som beskrivs i videon – den ”somnar in” utan att någon märker det. 

Det är heller inte omtvistat att växelriktare läcker likström. Asymmetri i kraftelektroniken gör att det är svårt att undvika. Svensk standard har inget gränsvärde för hur mycket likström en växelriktare får läcka. I stället anges att generatoranläggningar inte ska injicera likström på elnätet och det hänvisas till internationell standard. Flera länder har gränsvärden angivna för växelriktare, antingen som en procentsats av märkströmmen, till exempel 0,25 eller 0,5 procent, eller som i Tyskland som accepterar 1 A likström oavsett storlek på produktionsanläggning.

Lars-Göran Hedin. Foto: Henrik Sannesson

En som upplevt problem med sin jordfelsbrytare typ A i samband med inkoppling av solceller är Elinstallatörens reporter Lars-Göran Hedin. Han och hans fru Inger Hedin hade låtit installera solceller under vintern på villan utanför Askersund. När vårljuset kom i mars och anläggningen började producera ström märktes det direkt.

– Jag upptäckte det när jag skulle ladda elbilen och satte i laddkabeln. Då rök strömmen. Jag trodde först att det berodde på att det var fel på kabeln eller laddaren. Men det var inte det. Jag försökte flera gånger och det gick en stund och sedan försvann strömmen igen. Då gick jag till elcentralen och kontrollerade jordfelsbrytaren och det var den som hade löst ut, säger Lars-Göran Hedin.

Det här skedde när han precis läst i Elinstallatörens nyhetsbrev om att Fredrik Byström Sjödin rekommenderade byte till en jordfelsbrytare typ B. När Lars-Göran Hedin ringde sin elektriker hade denne läst samma artikel och redan beställt en ny jordfelsbrytare. 

– Elektrikern fick den nya brytaren nästa dag och kom ut och installerade den. Sedan dess har vi inte haft några problem. 

Om teorin i videon stämmer borde väl dessa A-brytare somna in?  Nja. I samband med Installatörsföretagens rapport som kom förra året kom också något man kan tolka som en förflyttning från teorin i videon.

Fallet illustrerar en av de invändningar som finns mot situationen i videon. I videon visas tre hus, ett med solceller, ett med laddbox och ett utan. Alla tre har en jordfelsbrytare typ A. Men enligt elinstallationsreglerna ska både solcellsanläggningar och laddboxar – om de har en jordfelsbrytare och inte kan blockera likström – skyddas av en typ B. Laddboxar kan också skyddas av ett inbyggt DC-skydd. 

Efter att familjen Hedin fick en jordfelsbrytare typ B installerad i den grupp som har växelriktaren har han inte upplevt några problem.

– Kraven finns i elinstallationsreglerna just för att det kan förekomma likström, säger Mikael Carlson på Elsäkerhetsverket.

Knäckfrågan i den här historien handlar inte om att jordfelsbrytare typ A kan blockeras av likström utan om den här sägningen i Fredrik Byström Sjödins video:

”Värst av allt är att den tredje fastighetsägaren som inte har en aning om att grannarna har installerat solceller eller elbilsladdare. Han kan vara många hus bort. Och det kan vara flera hus till i samma situation. Deras jordfelsbrytare kommer också att sluta fungera om den här strömmen går över 6 mA.”

I familjen Hedins villa på landet utanför Askersund finns fyra jordfelsbrytare. Dels B-brytaren som redan nämnts, men också tre grupper som skyddas av jordfelsbrytare typ A. Om teorin i videon stämmer borde väl dessa A-brytare somna in? 

Nja. I samband med Installatörsföretagens rapport som kom förra året kom också något man kan tolka som en förflyttning från teorin i videon. I rapporten finns bland annat ett räkneexempel på ett bostadsområde med 50 villor som delar på en nätstation. Fyra scenarion beskrivs med vardera en, 25, 49 eller 50 villor som skaffar solceller. Problemen uppstår inte i scenariot då bara en villa har solceller – men däremot när hälften av dem har det. 

Hör om jfb A och B i Elinstallapodden.
Fredrik Byström Sjödin, Elsäkerhetsexpert. Foto: Peter Knutson.

– Än så länge kan du sova lugnt om natten eftersom antalet solcellsanläggningar är lågt. Men Sverige planerar för en stor utbyggnad, och det är en djupt oroande tanke att en korrekt installerad anläggning med godkända produkter kan få en vital säkerhetsprodukt att sluta fungera.

Så kommenterade Fredrik Byström Sjödin saken i mars 2021. I dag 2022 säger han så här.

– Med de volymer som är i dag är det inget problem, risken är liten. Men när det bevisligen finns en problematik med likström och jordfelsbrytare typ A tycker jag att vi borde göra ett skifte mot bättre jordfelsbrytare, precis som vi gjorde för 25 år sedan när vi bytte från typ AC till typ A. 

Fredrik Byström Sjödin får visst medhåll för sin frågeställning i videon och IN-rapporten.

Joakim Grafström. Foto: Peter Knutson

– Det olyckliga med videon är att det som tas upp skulle kunna vara möjligt, men det finns inget bevis för att det har hänt. 

Det säger Joakim Grafström, teknisk expert på SEK Svensk Elstandard, alltså den av regeringen utsedda organisation som ansvarar för elektrisk standardisering i Sverige. Han tycker att frågan är relevant att undersöka och att det finns en historisk kontext i form av skiftet från typ AC till typ A. Fram till 1996 användes i huvudsak jordfelsbrytare av typ AC som inte alls reagerar på likström. Även då fanns ett motstånd mot att gå över till typ A som är den typ som dominerar i dag. Skälet till motståndet var precis som i dag: pengar. Typ A var väsentligt dyrare än typ AC. 

– Det tog inte många år innan typ A kostade småpengar. Kanske att man på sikt borde börja fundera på om det är vettigt att alltid använda jordfelsbrytare av typ B ifall det kan bli problem på sikt. Om efterfrågan ökar och tillverkningsserierna blir större kommer troligen priset på B-brytare att sjunka, säger Joakim Grafström.

Donald Andersson, Foto: Charlotta von Schultz.

En som går ännu längre är Donald Andersson, elkvalitetskonsult på Swegy Norden AB i Trollhättan. Han arbetar mot kunder som redan har bevisade problem med elkvalitet, vilket förstås är en liten andel av alla elanläggningar på marknaden. Men i den kontexten anser han att problemen med jordfelsbrytare typ A redan är här. 

– Ett försäkringsbolag som jag har haft kontakt med har gjort ett test med att ansluta elfordon i ett område. Det är ett lekmannatest, inte akademisk forskning. Men de kom fram till att jordfelsbrytare kunde påverkas i nästa lägenhet eller hus i vissa fall,  medan det i andra fall inte märktes något. Det försäkringsbolaget rekommenderar typ B på alla grupper, säger Donald Andersson. 

Han riktar också kritik mot forskningsrapporten från LTU som han anser är baserad på en elmiljö som inte är jämförbar med verkligheten.

– De sitter i ett labb med perfekta förutsättningar. I verkligheten hos en slutkund finns det störningar som påverkar elmiljön. De mätningarna de har gjort kan mycket väl stämma, jag säger ingenting om det. Problemet med forskningsrapporten är att den har fått folk i branschen att avfärda jordfelsbrytare typ B. Och i min erfarenhet i mötet med installatörer och företag finns det problem med typ A.

Mer Donald Andersson:
”De flesta elfordon borde inte få anslutas på nätet”

Donald Andersson är känd i elteknikbranschen för sina ibland vassa uttalanden om elbilar och elkvalitet. I en artikel i Elinstallatören sa han till exempel att de flesta elfordon inte borde få anslutas på nätet. Han är inte rädd för att sticka ut hakan och komma med obekväma åsikter. Och hans kunder hör inte till de som ryggar tillbaka för den extra kostnaden.

– Jordfelsbrytare typ B är ungefär 1 500 kronor dyrare per styck. Häromdagen bytte vi ut fyra typ A-brytare mot typ B hos en kund. Överlag rekommenderar jag det åt alla mina kunder och hittills är det ingen som tackat nej, säger Donald Andersson.

Ángel Espín Delgado kommenterar Donald Anderssons kritik i en skriftlig kommentar att störningar lades på under experimenten som ligger till grund för forskningsstudien och att resultaten är faktabaserade och inte åsikter.