Fyra svar om de nya föreskrifterna

Elinstallatörens reporter Charlotta von Schultz om vad du som elinstallatör behöver bry dig om inför att ELSÄK FS 2022 börjar gälla.

Elsäkerhetsverket uppdaterar tre föreskrifter. ELSÄK-FS 2008:1 byts ut mot 2022:1 om utförande av starkströmsanläggning, 2008:2 om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar byter namn och ersätts med 2022:2 om skyltning av starkströmsanläggningar medan 2008:3 ersätts med 2022:3 om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar.

Läs också:
Så blir de nya föreskrifterna

Quiz:
Quiz: Har du koll på de nya kraven?

Hur påverkar det mig som elektriker?

Det är egentligen ingen större dramatik. Men något som väckt viss uppmärksamhet är att kravet på jordfelsbrytare har plockats bort i den nya föreskriften 2022:1 om utförande av starkströmsanläggning. I den gamla 2008:1 fanns ju ett krav på jordfelsbrytare max 30 mA för alla uttag upp till 16 A i bostäder, grundskolor, förskolor, fritids- eller daghem. Den formuleringen har ibland givit upphov till diverse hårklyverier och spetsfundigheter. Gymnasieskolor är exempelvis inte grundskolor, kan man skippa jordfelsbrytare då?

Nu stryks alltså hela paragrafen med jordfelsbrytarkravet. Låter det märkligt? Ingen fara, liksom tidigare uppfylls kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis om man följer svensk standard. Och SS 436 40 00 ställer tuffare krav på jordfelsbrytare än den gamla föreskriften 2008:1. Summan av kardemumman är att jordfelsbrytare givetvis ska installeras i hem och skola även framöver.

Begreppet god elsäkerhetsteknisk praxis förklaras även lite tydligare i den nya föreskriften

Kraven på innehavaren skärps tydligen rejält i nya 2022:3. Behöver elfirmor bry sig?

Ja, i föreskriften 2022:3 om innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar finns en stor nyhet, som kan innebära nya affärsmöjligheter för elinstallationsföretag.  Detta eftersom hundratusentals innehavare får nya krav på sig när det gäller att riskbedöma och kontrollera sin anläggning, något som många säkert kommer att behöva proffshjälp med.

Bakgrunden är att begreppet särskild kontroll, som fanns i gamla 2008:3 försvinner. Sådana särskilda kontroller skulle bland annat utföras i anläggningar i utrymmen där många människor samlas och i anläggningar som representerar stora värden. Hur detta ska tolkas har inte varit helt solklart. Hur många människor klassas som ”många” i en biograf? Räknas tavlor på ett museum som ”stora värden”? Eller barn i en förskola? Nu har hela begreppet särskild kontroll helt sonika strukits.

Men kravet på fortlöpande kontroll finns kvar, och det nya är att innehavare måste ha rutiner för hur deras anläggningar ska kontrolleras utifrån en riskbedömning – och de rutinerna ska dokumenteras. Undantaget är anläggningar för enskilt bruk, som inte omfattas av de nya kraven.

Alla övriga innehavare måste komma fram till hur ofta deras anläggningar ska kontrolleras, hur kontrollerna ska gå till, hur brister som upptäcks ska tas om hand och vilken kompetens som krävs på personerna som utför de olika kontrollerna.

Ett tänkbart upplägg är att städpersonalen ska kolla att alla eluttag ser schyssta ut vid den dagliga städningen, att skyddsronder ska göras varannan vecka och att hela anläggningen ska besiktigas med termografering varje år. Allt beroende på vilka risker man bedömer finns. Och dessa rutiner ska som sagt dokumenteras.

En och annan innehavare kan säkert behöva hjälp av ett elinstallationsföretag för att klara de nya kraven. Många besiktningar blir det, med tanke på att det nya kravet berör allt från sågverk och simhallar till padelbanor och pizzarestauranger.

Slipper vi se fler inlägg om ”pizza-el” på Facebookgruppen Elfel nu när reglerna stramas upp?

Nja, att innehavare ansvarar för sin anläggning är egentligen inget nytt. Men långt ifrån alla känner till sitt ansvar, och nu gäller det att alla innehavare får klart för sig att de inte bara har ansvar för sin anläggning utan även ska ha dokumenterade rutiner för hur den ideligen ska kontrolleras.

Här krävs en bred informationsinsats för att de nya reglerna verkligen ska nå ut. För det är knappast troligt att ägarna till varenda livsmedelsbutik, frisörsalong och pizzarestaurang spontant går in på Elsäkerhetsverkets hemsida för att kolla upp om de har fått något nytt ansvar.

De nya föreskrifterna är redan klubbade men införs inte förrän 1 december. Så innehavarna har några månader på sig för att ta till sig informationen, göra riskbedömningar och ta fram rutiner för sin fortlöpande kontroll.

Sen gäller det för Elsäkerhetsverket att följa upp att kraven verkligen efterlevs också.

Läs också:
Solpanel med stickpropp får nobben – igen

Även privatpersoner har ju ansvar för att elen i deras anläggningen är säker och inte kan orsaka skador på människor och egendom. Måste de också dokumentera sina kontrollrutiner därhemma?

Nej, anläggningar för enskilt bruk omfattas som sagt inte av de nya kraven. Däremot utreder Elsäkerhetsverket på uppdrag av regeringen om det behövs krav på besiktningar av elinstallationer i bostäder.  Syftet är att höja elsäkerheten i hemmen på sikt. Men det har inget med de nya föreskrifterna att göra.