Sydvästlänkens fulla kapacitet kan inte utnyttjas

Den omtalade länken för högspänd likström mellan Närke och Skåne, Sydvästlänken, överför bara 800 megawatt. Det är 400 MW lägre än planerat.

I somras togs den omtalade länken för högspänd likström, Sydvästlänken, äntligen i kommersiell drift. Efter nära sju års försening hoppades många elkonsumenter i södra Sverige att den nya länken även skulle innebära lägre elpriser. Men så har det inte blivit hittills.

“Anläggningen har ökat överföringskapaciteten mellan elområde tre och fyra med 800 megawatt, vilket är 400 MW lägre än den planerade kapaciteten.”

Emeli Mårtensson, utredare hos Statskontoret

– Överföringskapaciteten räcker ändå inte. Mycket mer behövs för att utjämna elpriset mellan olika prisområden. Det finns fler flaskhalsar i överföringen mellan norr och söder, säger Staffan Norrga, docent i elektroteknik på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm.

Han har analyserat för- och nackdelar med den teknik som Svenska kraftnät valt för Sydvästlänken. Analysen har varit ett av underlagen till Statskontorets utvärdering av hela projektet, vilken presenterades 30 november.

Bakgrunden:
Hela historien om Sydvästlänken

Utreds fortfarande:
Sydvästlänkens ljudstörningar: ”Det är ett sorts elektriskt brummande”

Av Statskontorets rapport framgår att effektmålen som sattes upp från början för Sydvästlänken inte kommer att nås. Delvis beror det på att den västra förgreningen av länken (till Norge) och ihopkopplingen med det nordiska systemet inte blev av. Anläggningen har inte heller all den funktionalitet som ursprungligen kontrakterades. Full kapacitet kan bara utnyttjas tidvis.

– Anläggningen har ökat överföringskapaciteten mellan elområde tre och fyra med 800 megawatt, vilket är 400 MW lägre än den planerade kapaciteten. Att det inte går att överföra 1 200 MW konstant beror bland annat på att en befintlig transmissionsledning tillfälligt är tagen ur drift på grund av reinvesteringsarbeten, berättar Emeli Mårtensson, utredare hos Statskontoret som arbetat på uppdrag av Infrastrukturdepartementet.

Hur tillfällig begränsningen blir finns ingen uppgift om i dagsläget. Statskontoret konstaterar dock i sin rapport att ”Skillnaderna i elpris mellan olika elprisområden i Sverige finns kvar. Därmed har Svenska kraftnät ännu inte uppnått hela den planerade samhällsnyttan med Sydvästlänken.”

– Skillnader i elpris beror också på flera faktorer, till exempel tillgång på vatten i magasinen och kärnkraftens tillgänglighet, säger Emeli Mårtensson.

De tre funktionaliteter som togs bort under Sydvästlänk-projektets gång var ödriftsförmåga, dödnätsstart och multiterminalfunktion. De två första kan behövas när elnätet är utsatt för svåra påfrestningar. Multiterminalfunktionen, som ger möjlighet att styra effektflödet i tvärgående riktning, blev överflödig då planen på en länk till Norge skrotades (2013). 

– Möjlighet till dödnätsstart av anläggningen kan vara bra, när anslutande elnät inte är tillgängligt. Men ingen av de tre funktionerna har någon avgörande betydelse, säger Staffan Norrga.

I sin rapport konstaterar han även att valet av högspänd likström, HVDC, med VSC (Voltage Source Converters) var motiverat. Erfarenheter av tekniken fanns både i Sverige och i andra länder. Traditionell växelspänningsteknik med luftledningar hade blivit billigare och enklare att använda. Men motståndet mot luftledningar var stort från markägare vid tiden då besluten fattades.

– Det som sticker ut i det här projektet är förseningen av driftstarten. Andra HVDC-länkar som byggdes ungefär samtidigt har inte blivit lika försenade, säger Staffan Norrga.

Hans förklaring till det är bristande kompetens hos den valda leverantören (Alstom), som saknade tidigare erfarenhet av VSC HVDC. Till att börja med försenades leveransen av komponenter till omriktarstationerna. Därefter tillstötte en rad tekniska problem. Exempelvis blev det systematiska fel i submodulerna som bygger upp omvandlaren. Mot slutet av projektet uppstod problem med styrsystemet, och det tog lång tid att få önskad funktion och tillförlitlighet.

Flera olika fel:
Sydvästlänken försenad för 19:e gången – uppskjuten till 2020

Statskontoret menar att det inte går att lyfta fram en enskild anledning till att Sydvästlänken försenades så kraftigt. Men några råd ges till Svenska kraftnät för framtiden: Ett är att tydligare värdera nyttan av ny teknik mot de risker som kan finnas. Ett annat råd är att inte använda tid som kritisk parameter i komplexa projekt med mycket ny teknik. Arbetet med att utveckla och förbättra upphandlingsprocessen, särskilt när det gäller kravställning, behöver också fortsätta.

Positivt i utvärderingen är att kostnaderna för projektet Sydvästlänken landat under budget. Främst tack vare nedskalningen av funktioner i omriktarstationerna samt viten för förseningarna som betalats av leverantören Alstom/GE Grid. Ökade kostnader uppstod mest inom kabel och schakt.