Logga in

Så gick det för stämda elfirman

Publicerad
29 nov 2021, 07:00
| Uppdaterad
14 feb 2022

En elfirma i Uppsala spänningssatte befintlig fulel – och stämdes när villan fattade eld. Fallet rörde upp starka känslor i branschen. Här är hela historien.

Många läsare satte kaffet i halsen när Elinstallatören publicerade den första artikeln om den stämda elfirman i februari 2019. En elektriker hade fixat elfel på bottenvåningen och spänningssatte sedan hela villan. Två dygn senare började det brinna i den befintliga fulelen på övervåningen.

Läs första artikeln:
Elfirma spänningssatte annans fulel – stäms efter villabranden

Vd:n på stämda elfirman:
”Olyckligt om det leder till att branschen inte vill åta sig liknande uppdrag”

Om elinstallationsföretaget fälldes skulle det få stora konsekvenser för branschen. Här är några urklipp från läsarmejl och Facebook-kommentarer:

– Blir det fällande dom kan ingen byta central utan full besiktning innan.

– Det blir jäkligt jobbigt att gå in och jobba i en befintlig anläggning om hela anläggningen blir ditt ansvar när du är klar.

– Good luck att hitta en installatör till privatbostaden efter det.

”En trogen läsare” mejlade:

– Har ni någon uppföljning om vad som hände? Vi är många som önskar läsa hur det går.

Vi tar det från början. 

Hösten 2015 köpte ett ungt par en röd villa med vita knutar i utkanten av Uppsala. Kåken var ”nyrenoverad”, men snart stod det klart att den tidigare ägaren hade gjort ett fuskjobb. Köket lutade, härvor av elkablar dolde sig bakom köksväggarna. 

Paret kontaktade en lokal elfirma, som bekräftade farhågorna. Här fanns elinstallationer som inte var fackmässigt utförda. Företaget åtog sig att åtgärda brister. 

Torsdagen den 11 februari 2016 påbörjade en 25-årig elektriker arbetet. Han kopplade ur hela elanläggningen, drog nya elledningar i köket på bottenvåningen och bytte elcentral, även dent på bottenvåningen. Nästa dag drog han fram en ny ledning från den nya elcentralen till en ny kopplingsdosa som han installerade på övervåningen. 

Innan han gick hem på fredagseftermiddagen kopplade han in hela anläggningen igen. Båda våningsplanen. Detta för att villaägarna skulle få el i hela huset över helgen.

På söndagskvällen när paret satt på en pizzarestaurang och åt middag nåddes de av ett chockartat besked – deras hem stod i ljusan låga. Elden hade startat på övervåningen. Räddningstjänsten lyckades släcka branden, men villan fick brand-, rök- och vattenskador.

Länsförsäkringar, som var parets försäkringsbolag, anlitade en brandtekniker och en el- och brandexpert. De kom fram till att brandorsaken var att en kopplingsdosa hade ett glapp, som ledde till varmgång och antändning. 

Glappet fanns inte i den nyinstallerade dosan. Det var en dosa i den befintliga anläggningen på övervåningen som pekades ut. Den hade elektrikern inte rört, men kopplat in.

Hösten 2018 stämdes elfirman i Uppsala Tingsrätt av Länsförsäkringar, som begärde ersättning för skadorna. 

Sedan följde en tvist som varade i närmare 30 månader.

Lyssna på Elinstallapodden där reporter Charlotta von Schultz berättar historien om fallet.
Fredrik Byström Sjödin

Fredrik Byström Sjödin, elsäkerhetsexpert på Installatörsföretagen, var sakkunnig för elfirmans räkning och såg rättsfallet som mycket viktigt principiellt sett. Han ansåg att stämningen grundade sig i ett missförstånd om vad som ingår i ellagens starkströmsförordning respektive elinstallatörsförordning. 

– Elinstallatören har endast ansvar för de delar av elanläggningen som elfirman har installerat, ingenting annat. Det är innehavaren som har ansvaret för den befintliga anläggningen, sade han när rättsprocessen drog i gång.

Brandutredaren Michael Steen, var sakkunnigt vittne för Länsförsäkringar. I sin undersökning av brandplatsen upptäckte han bland annat en apparatdosa i form av ett decilitermått och löst hängande vägguttag med lampsladd som ledning.

– Man tar på sig ett stort ansvar genom att dra en ny matning och koppla in en uppenbarligen felaktig del av en gammal installation, löd hans ståndpunkt i början av rättsprocessen.

Den stämda elfirman tillbakavisade alla anklagelser. Vd:n vill vara anonym, men så här kommenterade han stämningen i ett skriftlig uttalande till Elinstallatören.

– Vi tycker naturligtvis att det är tråkigt att vi har blivit stämda, men vi anser att stämningen är felaktig och därför bestrider vi den.

Hans advokater förklarade i sitt bestridande till tingsrätten att det inte fanns något samband mellan branden och företagets elinstallation. Elfirman hade inte utfört något arbete på den befintliga kopplingsdosan som började brinna. Spänningen ökade inte på den nya elledning som elektrikern kopplade ihop med den befintliga anläggningen. Det var samma 230 volt som tidigare. Återanslutningen ökade därför inte risken för brand.

Advokaterna lyfte även fram att elfirmans elinstallationsarbete var fackmässigt utfört utan några felaktigheter. Elektrikern såg inga tecken på fara under elarbetet, och han gjorde egenkontroll av de delar av anläggningen som han hade installerat. 

Visst hade elfirman slagit fast att det fanns brister i villans elinstallationer innan arbetet påbörjades. Den bedömningen gjordes vid en konsultation på runt 40 minuter i villan. En okulär undersökning med fokus på köket visade att den befintliga elen inte var fackmässigt utförd – vad gäller det estetiska och det funktionella. Men vad gäller säkerhetsaspekten upptäckte elfirman ingen direkt elfara i de synliga delarna. 

Hur det såg ut bakom väggarna undersöktes aldrig. Elfirman hade inte kommit överens med kunden om att göra en fullständig besiktning av villans elanläggning, och elfirman hade heller ingen skyldighet att göra någon sådan. 

Det är innehavaren som bär ansvaret för den befintliga elanläggningen. Paret hade skyldigheten att kontrollera att anläggningen är elsäker. Så argumenterade elfirmans advokater. 

Länsförsäkringar ansåg å sin sida att elektrikern hade försummat att följa ELSÄK-FS 2008:1, som gällde när anläggningen togs i bruk. Han hade tagit den ändrade elanläggningen i bruk utan att kontrollera att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis.

Paret hade uppfyllt sina skyldigheter som innehavare genom att anlita elfirman när de upptäckte brister i sin elanläggning. Och eftersom de synliga delarna hade stora brister borde elfirman ha rekommenderat paret att låta undersöka hela anläggningen. Även det som dolde sig bakom väggarna. 

Branden hade orsakats av att elfirman utförde en felaktig tjänst och var försumlig. Hade elektrikern agerat aktsamt hade han inte spänningssatt övervåningen, och då hade branden inte inträffat, resonerade försäkringsbolaget vidare. Bristerna i den befintliga anläggningen på övervåningen var ju både synliga och allvarliga. 

Allt enligt försäkringsbolaget.

Länsförsäkringar och elfirman skickade in det ena yttrandet efter det andra till domstolen. Ärendet hann få fler än 100 aktbilagor innan tingsrätten den 11 mars i år fattade ett slutgiltigt beslut. 

Målet avskrevs.

Orsak: Länsförsäkringar drog tillbaka sin anmälan och yrkade på att de båda parterna skulle stå för sina egna rättegångskostnader. Elfirman accepterade förslaget. 

Vad var det som hände? Gav försäkringsbolaget upp? Nådde parterna en förlikning? 

– Jag får inte yttra mig i detta ärende! sms:ar elfirmans vd, som fortfarande vill vara anonym.

– Jag kan tyvärr inte kommentera detta ytterligare, mejlar försäkringsbolagets jurist.

– Vi får hänvisa till det beslut och skäl däri som lämnats av tingsrätten, skriver elfirmans advokatbyrå. 

I tingsrätten beslut finns inga skäl angivna, och ingen förlikning har stadfästs. 

Jahopp, locket på. Kanske kom parterna överens utan domstolsförhandling för att hålla överenskommelsen hemlig. Kanske ville de minska de juridiska kostnaderna. Kanske finns det andra förklaringar. Men kontentan är att vi inte vet vem som bedömdes som vållande. Det var ju lite snopet för alla som väntade på klara besked i det principiellt viktiga rättsfallet. 

Efter branden:
”Laddar aldrig med timer”

Kan Elsäkerhetsverket reda ut vad som gäller?

Håll i hatten för nu blir det lite juridiskt finlir. Karin Sjöberg, som är verksjurist på myndigheten, förklarar att företag omfattas av olika typer av ansvar och ansvarsutkrävande:

  • Civilrättsligt ansvar, exempelvis skadeståndsanspråk för avtalsbrott eller ersättning till försäkringsbolag, vilket den här tvisten handlade om.
  • Straffrättsligt ansvar, exempelvis för uppkommen skada.
  • Offentligrättsligt ansvar, exempelvis de krav som Elsäkerhetsverket kan ställa på ett företag. 
Karin Sjöberg.

Karin Sjöberg kommenterar inte det aktuella fallet men svarar på tre principfrågor. Ur ett offentligrättsligt perspektiv. 

Vilket ansvar har en elfirma att kontrollera en befintlig anläggning innan den återinkopplas?

– Enligt elsäkerhetslagen är det alltid innehavaren eller den som råder över en befintlig elektrisk starkströmsanläggning som har ansvaret för att säkerställa att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada.

– Elinstallationsföretaget har dock ett ansvar för att den del av starkströmsanläggningen som omfattas av arbetet uppfyller kraven i relevant utförandeföreskrift. Företaget har också ett ansvar för att kontrollera om det arbete man utfört uppfyller utförandekraven.

Får en elfirma koppla in en befintlig anläggning som kan ha allvarliga brister?

– I elinstallationsföretagets uppdrag ingår att klargöra vilka förutsättningar som gäller för elinstallationsarbetet med avseende på anläggningen och uppdraget. Upptäcks brister i den befintliga anläggningen behöver företaget informera beställaren om detta och föra en dialog med beställaren om hur bristerna bör åtgärdas.

– I slutändan måste företaget själva ta ställning till om de kan åta sig uppdraget och genomföra arbetet så att utfört arbete uppfyller utförandekraven eller om man tackar nej till uppdraget.

Hur ska en elfirma agera om en kund vill ha en ny elcentral inkopplad? Har elfirman bara ansvar för centralen eller för anläggningen som de ansluter till centralen?

– Svaret är i stort sett detsamma som på förra frågan: Elinstallationsföretaget måste ha anläggningskännedom och klargöra vilka krav som gäller för utförandet av den del som arbetet omfattar, svarar Karin Sjöberg.

Fredrik Mejhert.

Fredrik Mejhert är entreprenadjurist på Installatörsföretagen. Han tycker att det är bra att parterna till slut kom överens. Men det hade även varit intressant att få fallet prövat i domstol eftersom det var principiellt viktigt.

Varför var ärendet viktigt?

– Det handlar om ansvaret för befintlig elanläggning. Vi på Installatörsföretagen anser att det är självklart att ett elinstallationsföretag endast har ansvar för de arbeten som det utför, vilket också tydligt framgår av elsäkerhetslagen. Men om en domstol i stället hade kommit fram till att elinstallationsföretag även har ett ansvar för befintliga brister i hela konsumentens anläggning hade det fått långtgående och orimliga konsekvenser, säger Fredrik Mejhert och fortsätter:

– I så fall hade alla elinstallationsföretag blivit tvungna att genomföra en besiktning av hela den befintliga anläggningen varje gång som de ska utföra minsta arbete hemma hos en privatperson. Det är inte sannolikt att kunderna vill betala för en sådan genomgång, såvida det inte är fråga väldigt omfattande elarbeten. 

Den aktuella installationen gjordes innan den nya elsäkerhetslagen trädde i kraft 1 juli 2017 – är det någon skillnad med dagens lagstiftning?

– Nej, det spelar ingen roll. Ansvaret för säkerheten i befintlig anläggning har alltid legat hos anläggningens innehavare, det vill säga kunden i det här fallet. Så är det även med nuvarande elsäkerhetslagstiftning.

Läs också:
Tre hemmapulare talar ut

Vilket råd ger du till elfirmor som kommer hem till en privatperson för att åtgärda brister i en del av en befintlig anläggning?

– Det är alltid bra att skriva tydliga avtal där man noga beskriver vilka arbeten som kommer att ingå i uppdraget, säger Fredrik Mejhert.