”Jag är förvånad över hur många moment som fortfarande görs för hand”

Yrkesarbetare som lyfter tungt och gör som man alltid har gjort. Kanske dags för lite ­robotsällskap på bygget? Helena Eriksson från Center för byggrobotik vid Lunds Tekniska ­Högskola vet vad som krävs för att det ska bli verklighet.

Hej, vi diskuterade ju båda byggrobotik i panelen under ett webb-sänt samtal av Nordic ConTech om robotiseringen i byggbranschen. Vad är din bild, hur går det egentligen med robotiseringen i byggbranschen?

 – Det har gjorts försök sedan början av 1900-talet och har visat sig vara svårt. Nu har bland annat sensorteknik och informationsteknik utvecklats ordentligt och detta öppnar möjligheter för roboten inom byggbranschen.

Chefredaktören har också mött Vestum-Conny Ryk:
”Vi är intresserade av specialiserade bolag”

läs vad chefredaktören tycker om sydvästlänkens förseningar:
Jag gissar att folk på ABB ganska många gånger yttrat ”vad var det jag sa?”

Var inom byggbranschen tror du robotar kan göra störst nytta?

– Industriroboten är byggd för att utföra arbetsuppgifter som är farliga, tunga och repetitiva. Robotisering av befintliga maskiner så som lastare och truckar hjälper vid arbeten genom att till exempel undvika att människan närvarar vid farliga moment. Men det som efterfrågas mest är informationsinhämntning och återkoppling. Inom Center för Byggrobotik har vi därför startat ett projekt med SBUF och Peab för detta, med robothunden Spot från företaget Boston Dynamics.

Okej, men informationshantering låter inte så -spännande. Inget annat?

– Det är faktiskt mycket spännande. Fel, brister och skador i svensk byggsektor kostar varje år minst 50 miljarder kronor. Automation för avvikelsehantering kan påverka detta i hög grad. Men visst finns det fler tänkbara moment.

”Najning är ett bra exempel på process där roboten kan vara ett nyttigt redskap.”

Jag tror ju också på att flytta vissa tillverknings-moment från bygget till fabrik. Vad tror du om det?

– Javisst, temporära prefabanläggningar i nära anslutning till en byggarbetsplats är en god idé, nära bygget och med möjlighet till standardiserad robotlösning i prefabmiljö. Det är dock viktigt att identifiera vilka tillverkningsmoment som ger ekonomi i lösningen.

Ulf Håkansson, teknisk chef på Skanska, berättade om deras testanläggning där robotar najar armeringsjärn i förtillverkning av armeringskorgar. Är det ett sådant moment?

– Ja, det tycker jag. Najning är ett bra exempel på process där roboten kan vara ett nyttigt redskap.

Kan man inte flytta arbete till riktiga fabriker i stället där man redan gör prefabricerade delar?

– Definitivt. Jag har rest runt till ganska många prefabanläggningar och är förvånad över hur många moment som fortfarande görs för hand.

Vad finns det för hinder för robotisering av byggbranschen?

– Standardisering och kompetens. I fallet med industrirobotik så regleras den i dag efter direktiv som är anpassade för tillverkningsindustrin. Byggbranschen behöver bygga upp egna direktiv och vana att utnyttja och hantera robotik. Då krävs ökad kommunikation mellan robotmänniskor och byggmänniskor.

Läs också:
”Hävda att bygga med trä i ­stället för att lösa cementkrisen är naivt’’

Slutligen, vem bör göra vad för att öka robotiseringen?

– Det måste till finansiering och jag tror att branschorganisationerna måste engagera sig och lyfta fram vikten av sådan robotik som tillsammans med digitalisering och AI kan utveckla branschen. Frågorna måste upp på agendan.
Då kan vi få bättre arbetsmiljö, bygga hållbart och förbättra produktiviteten.