Så går det om man gör sig beroende av inhemska råvaror – och import

Bygg- och installationsbranschen har rullat på under pandemin. Men nu hotar problem av oväntad art.

Efterfrågan finns: räntor är låga, folk har sparat pengar, börsen har gått bra och en stor del av företagen är välmående tack vare kraftiga stimulanser.

Mer om problemen:
Installatör ställde in betalningarna efter materialprishöjningarna

Djupdykning i ämnet:
Skenande materialpriser utmanar installationsbranschen

Problemen är i stället tillgången på material. Råvarupriserna har skenat och därmed även installationsmaterial. Svenskt byggande är beroende av en världsmarknad som långt ifrån fungerat som en perfekt marknad. Plastfabriker i USA har haft stopp i maskineriet, stormakter har velat behålla material, transporter har fastnat på vägen och så vidare.

”Jag frestades att skriva något om hur det blir när man gjort sig beroende av import men så kom jag att tänka på Cementa.”

Detta har lett till att priserna på material stigit kraftigt, till långa leveranstider eller ännu värre brist. Det är långt ifrån något problem isolerat till installationsbranschen. Volvo har till exempel haft helt stopp i produktionen vissa tider på grund av brist på så kallade halvledare.

Jag frestades att skriva något om hur det blir när man gjort sig beroende av import men så kom jag att tänka på Cementa. Exemplet visar hur det går om man gör sig beroende av inhemska råvaror, som kalk från Gotland. Min intervju med Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård kan du läsa här.

Kanske är det just beroendet och ägg i för få korgar som är länken mellan plaströr, elkablar, radiatorer och cement.

Nu krävs att bygg- och installationsföretagen hittar goda strategier, som bättre framförhållning och beredskap att kunna ompröva gamla inköpsbeslut, kanske välja andra produkter.

Det kommer också att krävas täta kontakter med beställarna om hur den osäkra prisbilden ska hanteras. Här framstår de företag som är vana att jobba i partneringupplägg som vinnare. De som kört med öppna böcker och samverkat och inte velat göra storkovan på material gör heller inga storförluster på material nu.

Fredrik Karlsson, chefredaktör