Knorr eller inte knorr på PEN-ledaren?

Stor kabelarea stoppar inte montörer från att göra en knorr, men en stor tillverkare tycker det är onödigt: När det blir så stort drag att kabeln släpper har resten av skensystemet redan havererat. Men, vad säger egentligen reglerna?

Behövs en knorr i änden på PEN-ledaren? En diskussion med en branschkollega fick Anders Eckerberg, distributionselektriker hos Kinnekulle Energi, att väcka frågan i Facebook-gruppen Elfel Kraft.

– Den jag diskuterade med hävdade att det inte var praxis med knorr på kablar över 95 kvadratmillimeter, men jag kände mig inte så säker, säger han.

”De här frågorna tas inte upp i någon elinstallationsstandard, eftersom det är detaljer som hanteras av produktstandarder eller tillverkarnas anvisningar…”

Joakim Grafström, elsäkerhetsexpert hos SEK Svensk Elstandard

Viktig ledare:
Var det dålig PEN som gav elinstallatören en smäll?

Kan bli dyrt:
Glappet på PEN-ledaren nådde ända till Högsta domstolen

Diskussionen i Facebook-gruppen visar också att det inte finns några entydiga svar på frågan. För vissa är det krav från uppdragsgivare att göra knorr. Andra menar att det inte alltid behövs, och att det kan vara svårt att få plats med tjocka knorrar i vissa kabelskåp.

Syftet med knorr på PEN-ledaren är att den ska dras ut sist om det blir åverkan på kabeln, exempelvis av en grävmaskin. Därför anses det bra om PEN-ledare är längre än fas- och neutralledare.

– Men de här frågorna tas inte upp i någon elinstallationsstandard, eftersom det är detaljer som hanteras av produktstandarder eller tillverkarnas anvisningar. Instruktioner från tillverkare kan variera beroende på utförandet av deras plintning/dragavlastning, säger Joakim Grafström, elsäkerhetsexpert hos SEK Svensk Elstandard.

Exempelvis menar en stor tillverkare att knorr inte behövs i deras utrustning. De har gjort prov och visat att anslutningarna sitter hårt. När det blir så stort drag att kabeln släpper har resten av skensystemet redan havererat och då är nollfel på grund av drag i kabeln inte problemet.

Vilka produktstandarder kan det handla om?

– När det gäller kabelskåp eller kopplingsutrustningar är standarderna i SS-EN 61439-serien relevanta. Men det finns också många standarder för de produkter och komponenter som ingår i kopplingsutrustningen. Därför är det bäst att fråga respektive tillverkare vilka standarder de tillämpar för att verifiera säkerheten. Det bör även framgå av tillverkardeklarationer och teknisk dokumentation, säger Joakim Grafström.

Han tycker ändå det är en bra tumregel att se till att skyddsledaren (till exempel PEN) är något längre än övriga ledare (fas- och neutralledare). Detta sägs också i en kommentar till Elinstallationsreglernas avsnitt 526.4: ”Där det finns risk för att en ansluten kabel utsätts för skadlig dragning i kopplingsrummet ska kabelns skyddsledarpart vara längre än övriga parter, så att det säkerställs att den lossnar efter övriga parter.”

Fler frågor:
Hmm, hur var det nu med PEN-ledaren på N-skenan..?

Reglerna uppger inga begränsningar gällande kabelns dimension. I Facebook-gruppen finns flera kommentatorer som gör knorr på kabel upp till 240 kvadratmillimeter. Om det blir trångt i skåpet ges tipset att skala bort isoleringen och i stället trä på nipolan-slang.

Anders Eckerberg har under sina 20 år i yrket aldrig varit med om att kabeln dragits ur sina anslutningsklämmor vid en grävskada. Han menar att en kabel förlagd direkt i marken hålls fast av gruset runtomkring. Om den dras ut för hårt går den av.

– Men är kabeln förlagd i rör ända fram till anslutningspunkten är det nog bra att göra en loop. Röret låser inte fast kabeln som gruset gör. Praxis verkar också vara, djupt förankrad dessutom, att man gör en knorr, säger han.