Han gick off grid – för 3,8 miljoner

Jan Hevsund byggde sin lyxiga off grid-villa utan att ruinera sig. Men paniken var nära första hösten när stirlingmotorn inte fixade el och värme som utlovat.

Jan Hevsund valde att gå off grid när han byggde ett egendesignat passivhus utanför Västerås för några år sedan.

–  Jag vill ombesörja min egen el och värme så billigt och effektivt som möjligt. Höga fasta grundavgifter stör mig något fruktansvärt, men solen är gratis, säger han.

Off grid-Andreas:
Hjälper fler att bli oberoende

Läs också:
Mr. Vätgas lagrar solenergin till vintern

En del off-griddare vill vara helt självförsörjande på vatten och avlopp såväl som el och värme. Ofta med förnybara energikällor. I Jan Hevsunds fall handlar det om att skippa anslutningarna till el- och fjärrvärmenäten. All el och värme produceras i stället med ett intrikat energisystem där solen är den största energikällan. Gasol och bensin ger backup. 

–  Jag har klurat mycket för att utnyttja all energi maximalt och bygga huset så välisolerat som möjligt, säger Jan Hevsund.

Solenergin tas tillvara dels via direkt värmeinstrålning genom generösa fönster, dels via tolv solcellspaneler som står uppställda i en rad på gräsmattan. Så här funkar energisystemet:

Soliga dagar ger solcellerna ett elöverskott, som lagras i en batteribank i teknikrummet innanför köket.

Om batterierna är fulla går överskottselen till två elpatroner som värmer upp vatten i en 500 liters ackumulatortank. Den ger varmvatten till både tappvattnet och golvvärmeslingan.

När solen lyser med sin frånvaro får varmvattenberedaren stöttning av en gasolanläggning på husets baksida. En kondenserande gasolvärmepanna gör av med 4 flaskor gasol á 45 kg per säsong.

Ytterligare en gasolflaska går åt till gasolspisen. Spisvärmen tas till vara med hjälp av en kolfilterfläkt.

Vid dåligt väder och solfattiga vintermånader behöver elproduktionen kompletteras. Jan Hevsund valde först en ovanlig lösning: en stirlingmotor för hemmabruk från Gävleföretaget Inresol^*. Det lät perfekt. Tanken var att det gasoldrivna aggregatet skulle producera el till batteribanken medan spillvärmen gav tillskott till varmvattenberedaren.

Men stirlingmotorn gjorde praktfiasko när den togs i drift hösten 2018. Motorns egen elektronik förbrukade i princip all el som producerades, och det var inte mycket. Jan Hevsund hävde köpet och fick pengarna tillbaka. Men paniken var ändå nära.

– Katastrof. Vi stod där i september utan vare sig elproduktion eller nätanslutning, minns Jan.

Nödlösningen blev ett elverk på gasol som snabbt köptes in. Visst gav det el, men Jan var långt ifrån nöjd. Gasolförbrukningen var hög, ljudnivån likaså.  Han övervägde ett antal alternativ. Däribland en vindsnurra, men han hittade ingen som höll måttet.

Till sist föll valet på ett bensindrivet elverk. En röd Hondamotor installerades förra hösten och drog 120 liter bensin per månad i snitt under vintern. Den går tyst, har katalytisk avgasrening och är luftkyld. Ingen spillvärme slösas bort. Den uppvärmda kylluften leds in i bostaden via en kanal som avslutas med ett kolfilter.

Jan fortsätter att vässa sitt energisystem. Efter Elinstallatörens besök i somras har han installerat en avgasvärmeväxlare till motorn. Solcellernas stativ ska byggas om så att panelerna kan resas på vinterhalvåret för att fånga de låga solstrålarna och lutas på sommaren när solen står högt. Han ska även fintrimma styrningen av energisystemets olika beståndsdelar. Allt för att utnyttja de olika energikällorna till max.

Att all el och värme i kåken kan fixas med 12 solpaneler plus 5 gasolflaskor och 500 – 600 liter bensin per år låter kanske förvånande. Särskilt med tanke på att den lyxiga 178-kvadratsvillan har 24 stora fönster, upp till 4,5 meter i tak och alla moderna bekvämligheter.

 – Huset är extremt välisolerat, det är som en termos med mössa, förklarar Jan Hevsund.

Värmen magasineras av 57 centimeter tjocka lecablocksväggar med pirisolering. Fönstrens treglaskasetter är karmlösa och limmade med överlapp mot väggarna. Planlösningen har ritats för att minimera genomföringarna för el, vatten och luft.

Ett tätt hus kräver riktigt bra ventilation. Jan övervägde både självdrag och central FTX-ventilation innan han hittade en ovanlig och lite kontroversiell lösning på nätet: ett decentraliserat system. 16 små 12 voltsfläktar med keramiska värmeväxlare har installerats i rör på olika höjd i de tjocka ytterväggarna. Fläktarna jobbar parvis och turas om att blåsa in och suga ut luft var 70:e sekund.

För att slippa irriterande fläktljud har Jan isolerat de genomgående rören och byggt skyddskåpor på både in- och utsidan av ytterväggen. Ventilationen kan rattas från sex styrenheter, och efter lite finlir är Jan Hevsund nöjd.

–  Ventilationen är väldigt tyst, drar extremt lite energi och jag kan byta filter själv, sammanfattar han.

En nackdel med decentraliserad ventilation som växlar luftriktning är att luften riskerar att gå åt fel håll ibland. Badrumsluft kan exempelvis strömma till sovrummet om en fläkt i badrumsväggen trycker in luft samtidigt som sovrumsfläkten suger ut. Och det strider mot byggreglerna.

Men Jan har andra typer av fläktar i våtrummen. På toaletten sitter en vanlig frånluftsfläkt. I badrummet finns en fuktstyrd hybridenhet som normalt ventilerar med värmeåtervinning men arbetar som en vanlig badrumsfläkt vid fukt.

–  Jag kan utan problem duscha med öppen badrumsdörr om jag skulle vilja, säger Jan Hevsund.

Vad har huset kostat?

– 3,8 miljoner kronor. Målet var att bygget inte skulle bli dyrare än ett vanligt hus från en husleverantör, och jag har gjort mycket av arbetet själv förutom el- och vvs-jobben förstås. Jag tog även hjälp med att gjuta grunden, resa stomme och takstolar och lite murning.

Läs också:
Göte maxar elproduktionen med roterande solceller – byggda av skrot

Hur hög är driftskostnaden?

–  Nu ligger den på ungefär 1000 kronor i månaden för el, värme och varmvatten. Men jag räknar med att komma ner till 5-600 kronor när jag är färdig med energisystemet, säger Jan Hevsund.

^* Gävleföretaget Inresol, som utvecklade och tillverkade stirlingmotorn, gick i konkurs våren 2019.