Gnesta bäst i Sverige på att söka stöd till solceller

Det nya gröna skatteavdraget för solceller, batterier och laddstolpar har lett till en rejäl ökning av antalet installationer, visar statistik. I sörmländska Gnesta har gjorts nästan dubbelt så stort avdrag per invånare som i den kommun som tog ut näst mest. Vi åkte till solcellstäta Gnesta för att ta reda på varför.

Idylliskt vid en liten sjö ligger ett av Gnestas alla småhus som nyligen fått en ny solcellsinstallation. Sörmlandskommunen toppar listan över beviljat grönt skatteavdrag till och med juli i år, med 164 kronor per invånare.

“Det bara small till efter årsskiftet. Alla kan ta del av det nya rotavdraget. Dessutom har priserna på många komponenter minskat – det blir mer effekt för pengarna”

William Sundin, områdeschef Svea Solar

Gnesta ligger också i topp när det gäller antal användare av grönt avdrag per 10 000 invånare, enligt statistik från branschorganisationen Svensk Solenergi och Skatteverket. På andra plats kommer Kungsbacka i Halland.

– Det är verkligen jätteroligt och beror bland annat på att vi har en mycket engagerad installatör här i Gnesta, Klövsta Energi, som även inspirerat sina grannar i bostadsområdet. Det blir mun mot mun-metoden, säger Bertil Karlsson, miljöstrateg hos Gnesta kommun.

I övrigt tror han att energi- och klimatrådgivarna i Sörmland har haft betydelse i besluten att installera solceller, laddboxar och batterier. Rådgivarna har fått många frågor om framför allt solceller på senare tid.

Ekonomin också viktig:
Lönar sig verkligen solceller?

Även för Brf:er:
Så fungerar momsavdrag på solceller med IMD

Läs också:
Med ny mätteknik får ALLA i brf:en glädje av solcellerna

Familjen Lindbom i den gula villan har velat ha solceller i flera år, eftersom huset har stort tak och soligt läge. Men det var först när sonen Johan såg ett erbjudande från Ikea och Svea Solar i början av året som de slog till.

– Med tanke på det tidigare krånglet med solcellsbidrag som tog slut var det ju bra att vi väntade, säger Johan Lindbom.

Han och hans föräldrar har huset som sommarbostad, men föräldrarna som är pensionärer tillbringar mycket tid här. På det svarta plåttaket sitter numera 29 solceller om 360 watt vardera och sammanlagt 10,4 kilowatt.

– Installationen blev klar i våras. Företaget ville göra montaget redan i februari, men då var det en massa snö på taket och vi var oroliga att det skulle ta skada. Därför fick vi skjuta fram installationen, men när den väl blev av gick det fort som ögat – på cirka tre dagar, berättar Els-Marie Lindbom som tycker det känns rätt att satsa på egen el.

Huset är uppvärmt via elradiatorer, luftvärmepumpar och kaminer med en elanvändning runt 10 000 kWh per år. Enligt installatörens kalkyl ska solelanläggningen ge 8 600 kilowattimmar per år. Fram till mitten av september hade solcellerna gett 6 700 kWh. Av det har över 4 000 kWh sålts till elbolaget under sommaren.

– Vi skulle vilja använda alltihop men det går ju inte, utan vi måste sälja när anläggningen producerar som mest. Enligt beräkningen ska installationen ändå återbetala sig på 11 år. Vi får se om det stämmer. Det beror ju också på antal soltimmar, säger pappa Bo Lindbom som tidigare arbetat hos Bravida.

Svea Solar som gjort installationen är en av Sveriges största solcellsinstallatörer. För två år sedan vann företaget DI-gasellen som snabbast växande startup-företag i Sverige. Under 2020 har installatören expanderat till Belgien, Tyskland, Nederländerna och Spanien. Sedan dess har omsättningen fördubblats. Statens omställning från solcellsbidrag till sol-rot har också hjälp till.

– Det bara small till efter årsskiftet. Alla kan ta del av det nya rotavdraget. Dessutom har priserna på många komponenter minskat – det blir mer effekt för pengarna, säger William Sundin, områdeschef Stockholm Syd hos Svea Solar.

Blev som förväntat:
”Rätt utveckling av regelverken” kan ge svensk solcellsrevolution

Hans kollega, elektrikern Fred Gyllensvärd, visar installationerna i huset vid sjön utanför Gnesta. Växelriktaren sitter högt upp på fasaden, bredvid entrédörren. Hit går kablarna från solcellerna på taket. På växelriktaren finns en brytare kallad elomkopplare för produktionsanläggning. Den krävs av brandförsvaret som vill kunna bryta strömmen utifrån, medan elcentralen sitter innanför dörren.

– Inkopplingen i elcentralen är också utan jordfelsbrytare, eftersom solelsinstallationen har inbyggd jordfelsövervakning, säger Fred Gyllensvärd.

Optimerarna sitter på taket, under varje solpanel, och kopplas via ett slingsystem. Fred Gyllensvärd och hans kollegor följer diskussionen om eventuella störningar från solcellsoptimerare, men känner ingen större oro över det. Svea Solar har sedan länge en metod för att lägga slingorna som minskar risken för störningar. Det handlar i stora drag om att lägga lika långa plus- och minusslingor, för att undvika en lång minusloop.

– När minus ligger med i hela slingan får man inte störningen. Vi har ändrat beteendet för att slippa störning. Det handlar om att göra på rätt sätt, säger Fred Gyllensvärd.

Forskning pågår:
Hon jagar störningar från solceller

Han menar också att tekniken för solcellsinstallationer i småhus har nått en standardnivå som troligen inte kommer att ändras så mycket framöver. Utvecklingen handlar mer om smarta hem, där intelligensen till exempel håller reda på hur mycket laddning elbilen behöver för att ta dig till jobbet. Kombinationen med batterier håller också på att bli mer lönsam.

Familjen Lindbom kan följa sin elproduktion i realtid i en app. Informationen från växelriktaren skickas till läsplattan via wifi. Installatören önskade egentligen en fast uppkoppling av säkerhetsskäl, men familjen har ett välutvecklat trådlöst nätverk och ville helst använda det.

– Jag kan se att vi har fått in 3,5 kWh i dag, trots att det är disigt väder, säger Bo Lindbom.