Ingen ny lag när Elsäk-FS 2006:1 avskaffas
Bara den som INTE arbetar efter Svensk standard behöver göra dokumenterad riskbedömning. Så står det i Elsäkerhetsverkets föreskrift för elsäkert arbete som avskaffas 1 november. Vad betyder förändringen för arbete vid risk för elektrisk fara?
Den 1 november upphör föreskriften ELSÄK-FS 2006:1 att gälla. Skälet är att det funnits en otydlighet om det är Elsäkerhetsverket eller Arbetsmiljöverket som ska utöva tillsyn. Det har rått ett felaktigt dubbelkommando inom arbete med risk för elfara. Elsäkerhetsverket saknar mandat att ge ut regler för arbetsgivare.
– Vi har ingen rätt att utöva tillsyn på företag i deras roll som arbetsgivare och påpeka hur de ska ändra sina rutiner, det säger Johan Lidbaum, regionchef på Elsäkerhetsverket om varför föreskriften dras tillbaka. Men det är ingen ny lag som ersätter föreskriften. Istället är det bland annat föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 som gäller.
– Där finns redan idag krav på att arbetsgivaren ska dokumentera sin riskbedömning. Men några detaljerade krav på säkerhetsåtgärder vid elektrisk fara finns inte i våra föreskrifter. Där fyller standarder en viktig funktion, det säger Martin Lindgren på Arbetsmiljöverket.
Mothuggen från branschen:
”Egenkontrollprogram är bara tjafs”
Läs också:
Första gången ett egenkontrollprogram prövas i domstol – fälls
Den stora skillnaden är att föreskriften ELSÄK-FS 2006:1 har gett ett förhandsgodkännande åt den som följer det arbetsmetoder och anvisningar som Svensk Standard beskriver. Vad händer när det tas bort?
– Skillnaden är att det har upplevts som enklare för företagen när det funnits ett förhandsgodkännande av arbete enligt Svensk Standard. Remissinstanserna har uttryckt en oro för vad det medför att förhandsgodkännandet upphör. Det har inte samma tyngd att skriva något i en handbok som att det står i en föreskriftstext, säger Johan Lidbaum på Elsäkerhetsverket.
Utdrag ur ELSÄK-FS 2006:1
3 § Den som vid arbete tillämpar säkerhetsåtgärder som följer någon annan standard eller praxis än svensk standard skall dokumentera sin riskbedömning och utfärda anvisningar.
Läser man istället AFS 2001:1 står det att riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. Hur fungerar det i dag i elteknikbranschen. Görs skriftliga riskbedömningar?
– Här kan branschen bli avsevärt mycket bättre, säger Installatörsföretagens elsäkerhetsexpert Cecilia Axelsson och fortsätter.
– Det är ytterst arbetsgivarens ansvar att bedöma riskerna. Elektrikern på fältet är den som gör den slutgiltiga riskhanteringen och om förutsättningarna har ändrats kan det behöva göras en ny planering och riskbedömning. Om det kommer ett jobb direkt till elektrikern på fältet, vilket är vanligt för bland annat serviceelektriker, måste det finnas en rutin för att elektrikern ska kunna planera arbetet och utföra riskbedömning, säger Cecilia Axelsson.
I den handbok som Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket gett ut tillsammans kan man läsa att arbetsgivaren kan uppnå säkert arbete genom att följa fastställd standard och branschpraxis. Vad betyder det för Svensk Standard?
– När föreskriften ELSÄK-FS 2006:1 dras in så har inte standarden samma status som förr eftersom förhandsgodkännandet tas bort. Men att följa Svensk Standard är ett sätt att uppnå de skyldigheter du har som arbetsgivare, säger Cecilia Axelsson på Installatörsföretagen. Bransch- och arbetsgivarorganisationen arbetar nu för att underlätta för arbetsgivare att uppfylla arbetsmiljölagstiftningen med bäring just på elsäkerhet vid arbete.
Läs också:
Missade nollan på serviskabel – Elsäkerhetsverket kritiserar energibolag
En annan del av förändringen kommer märkas i utredningen av elolyckor – framförallt dödliga elolyckor.
– Om det misstänks brott kan det rent ut sagt försämra läget i en polisutredning om flera myndigheter parallellt ställer frågor, säger Johan Lidbaum.
Fram till lagändringen 1 november 2021 har en dödlig elolycka utretts i en förundersökning ledd av en åklagare och där själva utredningsarbetet på fältet görs av polisen. Dessutom har både Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket gjort varsin egen utredning. Men Johan Lidbaum säger att det redan innan den aktuella förändringen skett ett skifte i hanteringen av elolyckor.
– För den som blev tillsynad har det kunnat vara förvirrande med flera olika myndigheter som ställer frågor. Därför har vi på senare år gjort så att vi kontaktat polisen och Arbetsmiljöverket och erbjudit oss att hjälpa till vid behov, säger Johan Lidbaum på Elsäkerhetsverket.
Hela kartan
Så (olika bra) hanterar vården elolyckorna
Varför fanns föreskriften, om det nu är obetydligt att den tas bort? Den historiska förklaringen är att anläggningsägaren – förr – ofta var arbetsgivare åt de som utförde arbetet i anläggningen. I dag gäller nästan alltid det omvända: att anläggningsägaren anlitar ett elinstallationsföretag som har arbetsgivaransvaret för sina elektriker.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen