Logga in

Batteri i Hammarby Sjöstad ska sänka kostnaden för effekthungrig sopsug

Publicerad
6 okt 2021, 12:24

De tre fläktarna på upp till tre kilopascal fungerar som en gigantisk cyklondammsugare. Sopsugen servar 3 000 hushåll och gör att en stor lastbil ersätter många sopbilar i området. Men toppeffekten på 160 kilowatt syns på elräkningen. Kan solel och ett batteri vara vägen mot lägre elräkning?

En anonym ståldörr, i en vägg prydd med graffitti, utgör ingången till Hammarby Sjöstads största sopsugsanläggning. Här i lokalen nära Fryshuset i södra Stockholm, tas sopor omhand från nästan 3 000 lägenheter och sorteras i tre fraktioner – tidningar, matavfall och restavfall.

”Solelen kommer att användas så mycket som möjligt i anläggningen. Överskottet laddar batteriet eller säljs tillbaka till nätet.”

Andres Rozas, systemingenjör hos Stella Futura

Dyra effekttoppar:
Effektslukande sågverk valde batteri

Läs också:
Då ska fastighetsbatteriet sänka effektuttaget

När sopsugen körs varje morgon blir effektuttaget periodvis högt, och elräkningarna har successivt ökat för bostadsrättsföreningarna som är anslutna till systemet.

– Vi såg att 45 procent av elkostnaden kom från det höga effektuttaget, med korta toppar runt 160 kilowatt, och ville göra något åt det, berättar Rickard Dahlstrand, suppleant i styrelsen för Sjöstadens västra sopsug samfällighetsförening.

Det som kräver den höga effekten i sopsugsanläggningen är tre stora fläktar. De skapar vakuum (upp till tre kilopascal) i sopsugen som fungerar ungefär som en gigantisk cyklondammsugare.

– Fläktarna är frekvensstyrda och ibland behövs bara en fläkt, men om det är tunga sopor körs alla tre fläktarna samtidigt, säger Klas Leksell, produktionschef hos företaget Envac som levererade sopsugen till Hammarby Sjöstad redan 2005.

För att kapa effekttopparna bestämde sig Sjöstadens västra sopsug samfällighetsförening för att installera solceller och ett batteri. Elinstallatören är med dagen då den nya anläggningen besiktigas. Bakom ståldörren finns ett stort rum med tre stora containrar. En lätt soplukt fyller lokalen, men långt ifrån den stank som kan uppstå längs villavägar när soptunnorna är utställda.

Container för matavfall. Foto David Lagerlöf

I ett rum bakom containrarna, som kallas sopsugcentralens hjärta, inryms styrsystemet. Sopsugen styrs helt automatiskt, men om sopsystemet har stoppats för rensning görs omstarten manuellt från styrcentralen.

I rummet finns numera även ett litiumjon-batteri med kapaciteten 76,8 kilowattimmar.

– En säkringsdel har tillkommit i elcentralen, för att säkra upp inkopplingen av el från solceller och batterier, säger Klas Leksell.

Även batteriet styrs automatiskt – från ett eget, nytt skåp på ena väggen. På väggen mittemot sitter en växelriktare som ska omvandla elen från de nya solcellerna på taket.

– Solelen kommer att användas så mycket som möjligt i anläggningen. Överskottet laddar batteriet eller säljs tillbaka till nätet, säger Andres Rozas, systemingenjör hos teknikkonsultföretaget Stella Futura som ansvarar för installationen.

Plötsligt drar sopsugen i gång och det börjar dunsa och rassla i rören ovanför containrarna. På skärmen på en laptop, tillfälligt inkopplad i batteristyrskåpet, syns en tunn kurva med toppar och dalar. Kurvan visar lasten på batteriet. En röd och en gul kurva tydliggör hur mycket effekt som tas från elnätet och hur mycket som kommer från batteriet.

– Vi kan se hur batteriet kompenserar hela tiden när sopsugens fläktar drar i gång. När sopsugen pausar går batteriet i stand-by och laddar. Ofta laddar det fullt på en timme, säger Andres Rozas.

Han och kollegan Zach Knutson, projektledare hos Stella Futura, arbetar för närvarande med att optimera det nya systemet. Målet är att kapa effekttopparna så effektivt som möjligt, för att minska energiåtgången och elkostnaderna.

Andres Rozas och Zach Knutson visar det nya batteriet. Foto David Lagerlöf

Enligt beräkningarna ska solcellernas 27 kWp tillsammans med batteriet ge en besparing på 89 000 kronor per år. Minskningen av effekttoppar står för 65 700 kronor och 23 300 kommer från minskade effekttariffer och försäljning av överskottsel via Sthlmflex. Det blir en total besparing på 31 procent av föreningens nuvarande elkostnad som ligger nära 285 000 kronor per år.

Vi räknar med att få tillbaka hela vår investering på nio år. På sikt hoppas vi eventuellt även kunna minska säkringsstorleken, men vi måste se först hur anläggningen fungerar över längre tid, säger Rickard Dahlstrand.

Klas Leksell vittnar om att sopsugar är populära i områden som vill ha en hög hållbarhetsprofil, eftersom trafiken minskar. I stället för sophämtning vid alla hus hämtas containrarna i sopsugcentralen en gång varannan dag av en stor lastbil.

Installationer av den svenska innovationen har gjorts i exempelvis Norra Djurgårdsstaden, Annedal i Bromma, vid Sollefteå sjukhus och på flera håll utomlands. Många större kunder finns i Spanien och Korea.

Solceller driver på:
Allt billigare solel skapar batteriboom – men inte i hemmen

Sjöstadens västra sopsug samfällighetsförening rapporterar i sin årsredovisning att anläggningens drift fungerat väl under 2020. Nu hoppas de även att driftkostnaderna ska minska. De boende har uttryckt intresse för att installera laddstolpar för elbilar. När effekt frigörs kan det bli möjligt, men troligen behövs även ett större batteri och fler solceller.

– Med större takyta skulle anläggningen kunna gå helt på solel. Nära oss finns stora tak med plats för solceller. Men det är krångligt att få tillgång till el därifrån på grund av regelverken. Det är något vi borde lösa om vi ska klara klimatmålen, säger Rickard Dahlstrand.

Han menar att de stora utmaningarna i dag inte är tekniska, utan mer handlar om regelförändring. Några visioner för stadsdelen är att hitta undantag som möjliggör lokala mikronät för el, eller bygga små vätgasnät för överföring av energi. 

Jonas Jonsson, medgrundare av Stella Futura, ser ändå en utveckling i rätt riktning.

– Det är positivt att det här är en kommersiell installation och inte ytterligare ett testprojekt. Vi har hundratals kontrakt på gång för liknande installationer runtom i landet. I Tyskland finns tekniken redan hos tusentals elabonnenter, bland annat lantbruk och snabbladdstationer för elfordon, säger han.

SOPSUGEN I HAMMARBY SJÖSTAD

Hur fungerar en sopsug?

Utanför husen i bostadsområdet finns sopnedkast med tre fraktioner – tidningar, matavfall och restavfall. Soporna faller ner genom glappventiler och när röret under marken är fullt startar sopsugen automatiskt. Fläktarna skapar vakuum som drar soporna genom rörsystemet under marken i upp till 70 kilometer i timmen. Längsta sträckan i Hammarby Sjöstad är 1,8 kilometer.

En fraktion i taget töms, med några minuters mellanrum. Väl framme i sopsugcentralen separeras soporna från transportluften i två stora cykloner – en för tidningar och en för restavfall. Soporna landar i containern där de trycks ihop av en komprimator, och luften förs ut via fläktarna och luftfilter. Luften i matavfallet avskiljs i containern, utan cyklon.

Varje container rymmer cirka åtta ton sopor. När det är fullt kommer en bil och hämtar containern.

Varför behövs solceller och batteri till sopsugen?

När sopsugen körs varje morgon blir effektuttaget periodvis högt, och elräkningarna har successivt ökat för bostadsrättsföreningarna som är anslutna till systemet. Enligt beräkningarna ska solcellernas 27 kWp tillsammans med batteriet ge en besparing på 89 000 kronor per år.