Installatör döms betala 235 000 kronor till sin bror
(LÅST ARTIKEL | FÖR PRENUMERANTER) Det blev ett dyrt syskonbråk för en företagare som hamnat i luven på sin bror som varit anställd i hans företag en kort tid. Den anställde brodern hade använt företagskortet för bensininköp, men det blev han som gick segrande från rättssalen.
Tvisten uppstod i ett mindre installatörsföretag, som drivs av den äldre brodern och där hans tio år yngre bror var anställd som rörmokare under sju månader 2019.
Misslyckad kvittning
”Tråkigt att han går hem med två värmepumpar gratis”
Anställningen var ett så kallat nystartsjobb via Arbetsförmedlingen med ett varierande antal arbetade timmar per månad. Lönen uppgick till 200 kronor per timme.
Arbetstiden rapporterades in av den anställde själv genom en app.
Under anställningen fick den yngre brodern tillåtelse att använda företagskortet när han tankade sin privata bil, eftersom han ”hade dålig privatekonomi och för att han skulle kunna umgås med sin son som var bosatt på annan ort”. Bröderna ska ha varit överens om att bensinkostnaden skulle dras från lönen. Kortet ska också ha använts till inköp av privat dator.
När anställningen upphörde menade den yngre brodern att han inte fått betalt för all arbetad tid i anställningen och stämde sin bror inför tingsrätten. Han hade också vänt sig till facket, som ordnade med juridisk hjälp.
Han pekade även på att han inte heller fått semesterersättning och att kvittningen mot lönen av hans privata inköp med företagskortet, som inköp av dator och tankning av den egna bilen, var olaglig.
Enligt storebrodern har företaget avstått från att dra av bensin för drygt 6 000 kronor från den yngre broderns lön. Han hävdade också att den yngre brodern redovisat 68 timmar för mycket arbetad tid, motsvarande 13 600 kronor plus arbetsgivaravgift, Tingsrätten menade att ingen av bröderna var mer trovärdig än den andra och konstaterade att ”det råder stark osämja mellan dem”.
Men oklarheter när det gäller lönen faller tillbaka på bolaget, enligt tingsrätten, som konstaterade att lön på 5 905 kronor inte betalats ut till den yngre brodern. Rätten beslutade också att döma ut ett skadestånd på 20 000 kronor eftersom företaget inte betalat ut någon semesterersättning.
Tingsrätten pekade även på att bolaget inte hade någon annan fordran på den yngre brodern än en bensinkostnad på 1 600 kronor, eftersom han inte medgett all kvittning. Vid så kallad tvångsvis kvittning skulle bolaget ha inhämtat ett besked från Kronofogden.
Kvittningen är därför lagstridig och bolaget ska betala allmänt skadestånd på 5 000 kronor, konstaterade tingsrätten. Totalt, inklusive rättegångskostnader, dömdes företaget att betala drygt 235 000 kronor till VVS-montören. Storebror får alltså ersätta lillebror med en rejäl slant.
FAKTA/Det här gäller vid kvittning
- Vid kvittning mot lön gäller särskilda regler.
- Grundförutsättningen är att företaget har arbetstagarens medgivande, så kallad frivillig kvittning.
- Kostnaden som ska kvittas ska ha uppkommit i samband med anställningen och antingen grundas på avtal eller avse ersättning för skada som arbetstagaren vållat uppsåtligen i tjänsten.
- Vid så kallad tvångsvis kvittning krävs besked från Kronofogden om hur mycket av arbetstagarens lön som är skyddad mot kvittning. Det handlar om hur stor del av lönen som arbetsgivaren inte får göra avdrag på för att skydda arbetstagarens försörjning.
- Felaktig kvittning kan, som i det här fallet, medföra skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen
