”Termografi är enda sättet att mäta elanläggningen i full last”

Värmekameran avslöjar problemen – innan de orsakar bränder. Vi hängde med Fredrik Norell, en av Sveriges 22 certifierade eltermograförer, på jobb.

Alla kablar lyser gult på kameraskärmen. Eller vänta, strålar inte den högra kabelanslutningen lite extra på en av kontaktorerna där inne i elskåpet?

–  Jag letar efter avvikelser från det normala, och det har vi här, säger Fredrik Norell, som är en av landets få certifierade eltermograförer.

Läs också:
Veteran jagar elfel i hemmen

Skaderegleraren inspekterar:
Hur många elfel kan man göra när solceller installeras?

Värmekameran visar att den misstänkta kabelanslutningen är flera grader varmare än kontaktorns två andra anslutningar. Fredrik Norell plockar fram en strömtång och konstaterar att strömmarna är lika stora i alla anslutningar. Skumt.  När han kikar närmare ser han felet med blotta ögat. Kabelns plastisolering sitter i kläm i anslutningen. Det blir en 2:a i protokollet , en allvarlig avvikelse som behöver åtgärdas så snart som möjligt.

Vi befinner oss i Habia Teknofluors fabrik utanför Knivsta i Uppland. Här tillverkas slangar som används i kemi-, gas-, livsmedels- och läkemedelsindustrin. Fabriken har cirka 75 anställda och fler än 100 elskåp –  ställverk, apparatskåp och centraler.  Fredrik Norell kontrollerar samtliga en gång om året. Allt för att upptäckta avvikelser som kan leda till bränder, ljusbågar och dyra driftstopp om de inte åtgärdas.

–  Termografi är enda sättet att mäta elanläggningen i full last utan att störa produktionen, och vårt försäkringsbolag kräver att vi termograferar varje år, säger Peter Wahlund, som är fastighetsansvarig på fabriken.

Vid varje besök brukar Fredrik Norell upptäcka ett 10-tal mer eller mindre allvarliga anmärkningar med hjälp av värmekameran.  Hans avvikelserapport lämnas vidare till en elinstallatör i trakten som åtgärdar felen, ibland redan samma dag.

Glappande kabelanslutningar är det i särklass vanligaste problemet. Fabrikens ugnar och annan utrustning matas med strömmar på 100-tals ampere. Det får kablarnas metall att värmas upp och expandera en aning. Sedan svalnar metallen och drar ihop sig när spänningen stängs av. Efter många sådana vändor finns risken att anslutningar börjar att lossna.

Förutom glapp kan värmekameran avslöja onormal varmgång av andra orsaker, som är mindre vanliga. Det kan vara mekaniskt slitage, vibrationer, smuts, korrosion, fukt, snedbelastning eller att komponenten helt enkelt börjar nå sin tekniska livslängd.

Varje avvikelse graderas på en fyrgradig skala.

1.      Mycket allvarlig avvikelse med överhängande risk för brand. Bör åtgärdas omgående.

2.      Allvarlig avvikelse med risk för brand. Bör åtgärdas så snart som möjligt.

3.      Mindre avvikelse. Kom överens om ny kontroll eller åtgärda felet som förebyggande underhåll.

4.      Ingen åtgärd behövs.

Fredrik certifierades som eltermograför runt millennieskiftet och startade egen termografifirma i samma veva. Nu driver han Termografikompetens AB, som sysselsätter ytterligare två certifierade termograförer. Bland kunderna finns förutom flera industrier bland annat Viking Line, Stena recycling och FMV.

–  Att åka med militärfartygen på skarpa övningar och mäta är roligast. Båtarna går fort, och det är underbart att se vilket väloljat maskineri besättningen är, kommenterar Fredrik Norell.

Under hans drygt 20 år i branschen har kameratekniken tagit stora utvecklingskliv samtidigt som priserna har sjunkit. Värmekamerorna har blivit är lättare och kompaktare, fått allt högre upplösning, större skärmar och vridbara objektiv så att man lättare kommer åt att mäta i skrymslen och vrår.  Och de kan förutom värmebilder ta vanliga digitalbilder, något som behövs för att dokumentera de avvikelser som upptäckts.

Termografikompetens håller även utbildningar inom termografi, och Fredrik Norell berättar att intresset har ökat på senare år. Deltagarna är ofta elektriker som har köpt vad han kallar ”en ganska bra kamera”, som de vill lära sig att använda.

–  Alla komponenter har sin egen drifttemperatur. Det krävs kunskap och erfarenhet för att hitta de relevanta felen utan att döma ut komponenter som inte orsakar problem. Det är en balansgång, säger Fredrik Norell.

Brandskyddsföreningen lanserade den första normen för eltermograförer 1999, och Fredrik var en av de första som certifierade sig. Han tillhör därmed en exklusiv skara; endast 22 personer i Sverige är certifierade.

Men Brandskyddsföreningen hoppas att antalet ska öka efter att normen reviderades den 1 juni.

– Vissa krav har varit för högt ställda. Nu sänker vi dem utan att tulla på säkerheten och kvalitén så att fler får möjlighet att certifiera sig, säger Joakim Jonsson som är elexpert på Brandskyddsföreningen.

Tidigare behövde man ha minst AL-auktorisation och 50 timmars erfarenhet av termografi. De kraven har strukits i den nya normen. Nu ska man bland annat ha teoretisk och praktisk erfarenhet av arbete i elanläggningar och gå en termografiutbildning på minst två dagar. Kameran måste ha en viss prestanda och ska kalibreras med jämna mellanrum.

ARN-fall:
Bilade av okänd elkabel – och kunden krävde ersättning

Elektriker är den stora målgruppen, men även exempelvis fastighetsskötare och drifttekniken kan certifiera sig om de har rätt kompetens.

–  Vi hoppas verkligen att fler kommer att utbilda sig och certifiera sig. Kunderna, försäkringsbolagen och samhället vinner på att driftstopp och elbränder förhindras, och för elfirmorna innebär det även nya affärsmöjligheter, säger Joakim Jonsson.