Brandkåren förbjöd solceller direkt på vägg
När Brf Vågmästaren i Ängelholm skulle montera solceller påpekade brandkåren att fasadisoleringen, 200 milimeter cellplast under ett tunt lager puts var en direkt brandfara.
När stormen Gudrun slog till mot sydvästra Sverige för några år sedan var brf Vågmästarens båda hus bland dem som blev illa åtgångna. Delar av taken skadades och behövde repareras. Det var så föreningen kom i kontakt med Täta Tak i Helsingborg.
Andra luriga saker med solceller:
Solceller med schukokontakt – är det ok?
– Vi fick rycka in och reparera skador och identifiera vad som behövde förstärkas innan nästa storm slog till, berättar Tobias Radomski, vd på Täta Tak.
Så när föreningen började fundera på solceller för några år sedan hade den redan en etablerad kontakt för att få hjälp med det.
– Men först ville vi se till att vi fick upp nya ventilationsaggregat på taken. Vi ville ta vara på överskottsvärmen i ventilationsluften med hjälp av luft-vatten-värmepumpar. Sedan skulle solpaneler bli nästa steg, på de takytor som blev över, säger Robert Greve, ventilationsansvarig på Bravida i Ängelholm och ordförande i bostadsrättsföreningen.
Eftersom ventilationstekniken tagit så stor del av taken i anspråk så nappade föreningen på Täta Taks förslag att sätta solpaneler också på de två södervända gavlarna på husen. Där fanns så mycket ledig yta att det var plats för 120 paneler på vart och ett av husen, fördelade på båda sidor om de gavelfönster som finns i fasaden.
– På taken läggs två rader med 44 solpaneler på varje hus, så totalt blir det 416 paneler med en sammanlagd effekt på 135 MW, förklarar Tobias Radomski.
”Det var brandkåren som ville ha det så, de godkände inte montage direkt mot väggen, med tanke på det 200 millimeter tjocka cellplastskiktet bakom putsen där.”
Robert Greve, ventilationsansvarig Bravida Ängelholm samt ordförande i brf Vågmästaren.
Han berättar att panelerna på gavlarna ska monteras en bit utanför den vitputsade väggen. Det blir 320 W glas-glas paneler av bi-facial typ, alltså med solceller på både fram- och baksida.
– Det var brandkåren som ville ha det så, de godkände inte montage direkt mot väggen, med tanke på det 200 millimeter tjocka cellplastskiktet bakom putsen där, berättar Robert Greve.
Brandmyndigheterna ställde långtgående krav på åtgärder för att minska risken för brand i de tjocka cellplastskikten på gavlarna. Förutom att de krävde solpaneler med glas på båda sidor så ställdes också krav på att dela upp cellplastytorna bakom panelerna i flera zoner med brandisolering mellan. Likaså krävdes brandisolering kring de gängstavar som panelerna är förankrade med.
– Vi borrade upp närmare 1 400 hål för gängskruvar i cellplasten och fyllde igen dem med stenullsisolering när skenorna som panelerna är skruvade i hade förankrats. Gängstavarna fixerades i den underliggande betongen med hjälp av ankarmassa, förklarar Tobias Radomski.
Han berättar att cellplasten bakom panelerna sektionerades genom att fräsa ur horisontella ”diken” med ett par decimeters bredd och fylla igen med stenull i stället. Det gjordes med ungefär 2,5 meters mellanrum hela vägen upp till ovankant av solpanelsmontaget. I de här ”dikena” monterades också T-balkar som bidrar till att hålla hela konstruktionen på plats.
”Det blir spännande, vi räknar med att kunna täcka 20–25 procent av vårt elbehov med solenergi – och då talar vi inte bara om fastighetsel och el för att driva våra värmepumpar utan också om hushållselen till alla våra 144 medlemmar.”
Robert Greve
– Ovanpå det ville brandkåren också att vi satte plåt från panelernas utsida in till putsväggen längs ena sidan av varje panelyta – den som vetter inåt mot gavelfönstren, tillägger Robert Greve.
Det blev mycket jobb med montaget på det här viset. Tobias Radomski beräknar att närmare 80 procent av arbetstiden i det här projektet ägnades åt alla förarbeten innan panelerna kunde börja monteras. Men sedan gick det undan – med hjälp av en rejäl skylift kom panelerna upp väldigt snabbt.
– Med facit i hand kan vi bara konstatera att det här projektet gett våra hus ett rejält estetiskt lyft, säger Robert Greve.
Vid högt tryck på solceller behövs elektriker
Sol-vd:n som jagar elbolag
När Elinstallatören är på besök väntar föreningen fortfarande på att Öresundskraft ska byta elmätarna så att anläggningen kan dras i gång.
– Det blir spännande, vi räknar med att kunna täcka 20–25 procent av vårt elbehov med solenergi – och då talar vi inte bara om fastighetsel och el för att driva våra värmepumpar utan också om hushållselen till alla våra 144 medlemmar, säger Robert Greve.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen