Stora förändringar i kulisserna

Några av Stockholms mest centrala kulturbyggnader – Kulturhuset och Stadsteatern – har fått en rejäl upprustning. Den nya styrningen av belysning, ventilation och andra installationer gör husen mer energisnåla och bättre rustade för framtida krav.

Mitt under corona-pandemin, i september 2020, öppnade Kulturhuset i Stockholm igen efter 1,5 års renovering. Ännu så länge ordnas inga folksamlande utställningar och Stadsteaterns verksamhet är på stand-by. Men en och annan besökare till biblioteket och kaféerna skymtar förbi.

– Den största förändringen för oss som jobbar här är pandemin, men renoveringen har förstås också inneburit en del nyheter. Till exempel kan vi numera se effekt och energianvändning separat för de två byggnaderna – Kulturhuset och Teaterhuset. Det kunde vi inte innan, säger Bo Norstedt, driftansvarig hos Fastighetskontoret, Stockholms stad.

Han visar runt i källarens undercentral, där fjärrvärmen kommer in. Numera vet Bo Norstedt exakt vilka installationer som hör till vilket hus. Det underlättar vid alla åtgärder och gör det möjligt att optimera driften bättre.

”Det finns många möjligheter, i kulisserna, för det vi gör ska fungera bra men inte synas.”

Filip Steijner, teknikansvarig Schneider Electric

Mer om energieffektivisering:
”Om det varit kallare i Stockholm förra vintern hade det blivit svart i staden”

Smart styrning av hus:
Jonas Tannerstad slapp äta upp sin hatt – minskade energianvändningen drastiskt

Förutom att driftsäkerheten ökar blir byggnaderna mer energieffektiva. Målet är miljöcertifiering enligt Breeam Good. Ännu så länge kan dock ingen säga exakt hur stor energiminskningen blir. Det vet man först efter att verksamheten kommit igång på allvar igen.

Uppskattningarna från Stockholms stad är att energianvändningen tack vare renoveringen kommer att gå ner ungefär 38 procent i Kulturhuset och 23 procent i Teaterhuset. I genomsnitt 30 procent för hela den 72 000 kvadratmeter stora fastigheten.

Flera saker bidrar till det. Bland annat har nästan all belysning bytts ut. Gamla lysrör, halogenlampor och glödlampor har ersatts av LED. Vid rulltrapporna sitter numera fullfärgslysdioder (RGB).

All el och VVS, installationer och mätare, är kopplade till det nya styrsystemet Ecostruxture Building Operation. Det har en plattform som ger överblick över hela fastighetssystemet. Kommunikationen sker via KNX, som har uppdaterats till versionen ETS5.

– Till exempel har alla lampor en egen adress numera, berättar Bo Norstedt.

I en av de nya elcentralerna, bredvid hissarna, finns skåp med dimmerpack, brytaktorer, säkringar och jordfelsbrytare. Om någon trycker på en knapp ute i huset syns det i styrsystemet. Det går också att aktivera eller avaktivera knappen, eller ändra dess funktion.

I restaurang Teaterbaren hänger rader av runda, tefatsliknande lampor i taket. Förut hade de glödlampor, men nu är det dimringsbar LED.

– Det var inte helt enkelt att få till. Man måste nämligen dimensionera för en ganska hög startström för lamporna. När de väl är tända drar de nästan ingenting, säger Bo Norstedt.

Renoveringen har också inneburit en uppgradering av inomhusklimatet. Innetemperaturen ska hållas runt 21 grader Celsius. Men den kan variera litet mellan bottenplanet och högre upp, eftersom det är öppet mellan planen.

Ventilationssystemet har byggts om och fått flera nya FTX-aggregat med plattvärmeväxlare. Nio av dem är platsbyggda, för att passa i husen som uppfördes mellan 1968 och 1974. Även värme från restaurangköken tas tillvara, vilket blir möjligt tack vare luftrening med ozon och UV.

En ny pump, liten men smart, förser Teaterhuset med varmvatten – bara när det behövs. Pumpen drar endast några tiotal Watt och håller reda på flöden och tryck. Om ingen tappar varmvatten går pumpens varvtal ner, vilket spar energi.

– Kulturhuset har sitt vatten och Teaterhuset sitt. Om det skulle bli en läcka påverkar det bara ena huset, säger Bo Norstedt.

Så kallad evaporativ kyla, där luften som går in i aggregaten kan kylas med fukt från kondensation, ger också en rejäl energibesparing. Utöver det finns frikyla som tas in från Stadsteaterns tak. Resultatet blir att mindre fjärrkyla behöver köpas in.

Billigare drift:
Robert kör ödrift med Ferroamp: ”Min elräkning är på minus 6 500 kronor”

Några trappor upp i Kulturhuset ligger ett fläktrum med sprillans ny teknik. Bo Norstedt stänger tillfälligt av luftflödet, så att vi kan gå in i jätteaggregatet. Alla nya aggregat innehåller varvtalsstyrda fläktar som samarbetar i flock. Om ett aggregat stannar går de andra in i stället.

– Det ger även bättre redundans än om man har en enda jättemotor, säger Filip Steijner, teknikansvarig från Schneider Electric som installerat styrning och övervakning.

Den nya styrningen innebär mer mätning av olika parametrar, vilket gör att fel upptäcks snabbare än tidigare. Övervakningen sker via datorer och läsplattor.

– För tio år sedan fanns massor av olika knappar att hålla reda på. Nu ser vi systemen, planritningar och husens olika styrzoner på en pekskärm, säger Bo Norstedt.

En viktig del av styrningen är att hålla koll på fastighetens 270 VAV-spjäll. Alla är numera uppkopplade och kan justeras i systemet. Temperaturmätare på väggarna och koldioxidmätare i frånluftkanalerna ser till att spjällen öppnar och stänger som de ska.

– I det stora teaterrummet behövs det väldigt mycket luft när det är fullsatt. Om en föreställning vill köra en rökmaskin går det att stänga alla spjäll så att inte röken försvinner, säger Filip Steijner.

Teaterföreställningarna är för närvarande pausade på grund av pandemin, men repetitioner sker då och då i den stora salongen med plats för cirka 530 åskådare. Under stängningen byts all teaterbelysning ut till mer modern och energieffektiv sådan. Regleringen av ventilationen får också ett lyft.

Bo Norstedt visar en rad med tryckknappar på väggen inne i ett litet bås bredvid scenen. Därifrån kan teaterteknikerna bland annat forcera ventilationen. Det nya styrsystemet är också förberett för utveckling av sakernas internet (IoT) och artificiell intelligens.

– Det ska vi jobba vidare med. Exempelvis finns förslag om att köra luftflödet utifrån hur många biljetter som sålts. En annan idé är att skapa driftbilder inför kommande föreställningar. Ju bättre förberedelser desto mer energi och pengar går att spara, säger Bo Norstedt.

En plan är även att installera värmekameror som gör det möjligt att räkna antal personer inne i teatern. Då kan värmetillförseln justeras på ett tidigt stadium, innan det blivit för varmt.

– Det finns många möjligheter, i kulisserna, för det vi gör ska fungera bra men inte synas, säger Filip Steijner.