Elmaterial på second hand? Jajamän

Om hållbarhetsmålen ska nås behöver mer byggmaterial återbrukas – även elinstallationer. Förskolan Hoppet i Göteborg testar gränserna.

Än så länge liknar det mest en gigantisk bastu. Massiva väggar i limträ på en grund av återvunnet glas.  Här byggs förskolan Hoppet, Sveriges första fossilfria byggprojekt.

Eller ja, helt fossilfritt blir det inte. Men bygget på Hisingen i Göteborg ska koldioxidbanta så långt det bara går, och mycket av byggmaterialet återbrukas. Även el- och VVS-installationer.

Hela listan:
Så bra är olika elmaterial på second hand

Svårt hitta begagnade elprylar:
Ska vi byta, ska vi byta elgrejer…

– Det finns ingen anledning att slänga grejer som är i bra skick om elsäkerheten kan garanteras, säger Thore Ågren, arbetsledare på El-Otto i Kungälv som gör elinstallationerna på Hoppet.

Kabelstegar, kanalisation och markslang har han inget emot att återanvända. Men begagnade kablar, strömbrytare och säkringar vågar han inte befatta sig med. Elsäkerheten och brandrisken får inte tummas på.

– Jag kan inte stå för anläggningen om jag inte vet vad den typen av säkerhetsprodukter har varit med om tidigare. Kabeln kan ju exempelvis ha utsatts för överströmmar, säger Thore Ågren.

Bygget är ett innovationsprojekt med flera samarbetspartner. Syftet är att utveckla fossilfria metoder för material och byggarbetsplatser såväl som för driften.  Allt för att bidra till byggbranschens omställning till en fossilfri framtid. Mycket av det begagnade byggmaterialet kommer från NCC:s kontor som rivs i centrala Göteborg. Däribland kabelstegarna. Elprojekteringen har gjorts av teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren i Göteborg. 

– Ju mer råvaruutvinning och produktion man får bort genom att återbruka, desto bättre, säger elkonsulten Martin Ekelund, som ansvarar för uppdraget.

Bengt Dahlgren har rankat olika elinstallationsprodukter utifrån hur enkla de är att återanvända och hur stor klimatvinsten blir. Kabelstegar får högsta betyg. De har lång livslängd, är lätta att demontera och tillverkas i stål, ett material som är mycket energikrävande. 

Kablar hamnar längre ner på listan. De innehåller visserligen både metall och fossilplast, material som har stor klimatpåverkan. Men att återanvända gamla kablar är inte det enklaste, eftersom man först måste säkerställa att de inte är nötta, klämda eller skadade på annat sätt. Dessutom kanske de inte uppfyller dagens CPR-klassning för brandkrav.  

– Målet att återbruka så mycket som möjligt, men säkerheten måste alltid gå först. Det blir ingen miljönytta om byggnaden brinner ner för att man återanvänt en gammal kabel eller tryckknapp. För att inte tala om faran för människoliv, säger Martin Ekelund.

Garantier är en annan utmaning. I det här projektet är det byggherren, Göteborg stad, som tar garantiansvaret för produkterna.

Markrör har högt betyg på Bengt Dahlgrens återbrukslista, men har inte gått att hitta second hand. De har i stället tillverkats av återvunnet spill, som har samlats in från andra byggen i projektet Repipe.

Men den största klimatvinsten har Martin Ekelund uppnått genom att helt sonika minska antalet elinstallationer på förskolan.

– Uttag sätts ofta lite varstans. Visst, det är gott att ha. Men kommer de verkligen att användas? Här har vi ifrågasatt alla behov, säger Martin Ekelund.

Även brandlarm och belysningsarmaturer har rensats bort från platser där de inte väntas göra nytta. För att hålla nere antalet matningar har elcentralernas grupper utökats. I något fall går man upp i kabelarean för att samma grupp ska kunna täcka fler rum.

Martin Ekelund räknar med att de minimerade elinstallationerna ska ge en besparing på runt 30 procent. Därmed sjunker även kostnaden, och för elektrikerna blir det mindre kabeldragning när det är glest mellan vägguttagen.

Installationerna på Hoppet är ovanliga på fler sätt. El-Ottos elektriker måste borra i massivt limträ för att få in dosorna. Inget kan dras i golvet av cellglas. Allt kablage får dras på de återbrukade kabelstegarna i stället.

Även transporterna ska skötas så fossilsnålt som möjligt, något som noggrant dokumenteras.

– Vi är vana vid att få materialleveranser varje dag, men här får vi max två transporter i veckan. Det är som förr, man får planera bättre, och det har fungerat bra. Fast det blir mycket pappersarbete med all dokumentation, säger Thore Ågren.

Läs också:
Rymdobservatoriet bygger nytt – med begagnat elmaterial

Förskolan ska ta emot 144 barn på åtta avdelningar när bygget står klart. Hur pass fossilfritt det blir återstår att se. Men Göteborg stad har redan pratat om Hoppet som Hopp 1, som kan få efterföljaren Hopp 2.

Blir det El-Otto som gör elinstallationerna på Hopp 2 också?

– Ja, det Hopp-as vi, göteborgsvitsar Thore Ågren.