Pratet om ”polsk standard” handlar om missförstånd

Uttrycken ”polsk standard” och ”polsk elektriker” används ibland som synonymer till sämre kvalitet. Men uttrycken bottnar i missförstånd och är felaktiga, menar Michell Andersson som är specialist på elsäkerhet och sitter med i tre svenska standardiseringskommittéer.

För vissa är uttrycket ”polsk standard” förknippat med installationer av sämre kvalitet. Men det bygger på missförstånd, menar Michell Andersson, specialist elsäkerhet hos Trafikverket. Han ingår också i tre svenska standardiseringskommittéer, TK64, TK78 och TK99.

– Alla standarder inom EU är harmoniserade, det vill säga att medlemsländerna har i stort sett samma krav. Så uppfattningen att standarder skiljer sig åt mycket mellan olika länder stämmer inte, säger Michell Andersson.

”En standard erbjuder ofta en flora av olika lösningar. Det finns alltså inte bara ett sätt att göra rätt.”

Michell Andersson, specialist elsäkerhet hos Trafikverket.

Varje land gör dock en översättning av den internationella eller europeiska standarden till det egna språket. Därför har standarder i Sverige namn som börjar på SS, medan standarder som publiceras i Polen börjar med PN.

Det finns en bakgrund till missförstånden:
Branschen reagerar mot utländska elinstallatörer

Ovanligt, men det händer:
Ansvarige polske elinstallatören fick behörighet indragen

Några få skillnader mellan länderna finns ändå, vilket märks exempelvis vid tillämpning av elinstallationsreglerna för lågspänning. Det polska sättet att mura in kablar i väggen beskrivs i standarderna, men får bara göras med produkter avsedda för det installationssättet. Dessa produkter finns inte på marknaden i Sverige.

– En standard erbjuder ofta en flora av olika lösningar. Det finns alltså inte bara ett sätt att göra rätt, säger Michell Andersson.

Det som varierar mest mellan olika länder är elsystemens uppbyggnad. I Storbritannien sitter till exempel säkringarna för anslutna produkter i stickkontakten, i stället för i elcentralen. Detta på grund av att uttagen matas via så kallade ringledare. I Danmark används en annan sorts vägguttag, som inte får användas i Sverige. I Norge har servisledningar ofta TT-utförande, medan vi i Sverige har TN-S eller TN-C. 

De stora skillnaderna finns ofta i praxis hos yrkeskåren, menar Michell Andersson.

– Men bara för att någon alltid gjort på ett visst sätt behöver det inte vara det enda rätta sättet, säger han.

Michell Andersson tycker att många uttalar sig tvärsäkert, utan att ha läst på. Ett tips är att kolla i de källor som finns, till exempel SEK:s handbok 444 (Elinstallationsreglerna). Det går också bra att höra av sig till standardkommittéerna med frågor.

Ett varningens finger vill han samtidigt höja mot att förlita sig alltför mycket på etablerade lathundar. Exempelvis när det gäller förhållandet mellan säkring och ledardimension.

– En risk kan vara att man väljer för stor säkring, så att den inte frånkopplar i tid och anläggningen tar skada vid en kortslutning.

När det gäller snacket om ”polska elektriker” menar han att det också är ett missförstånd. De arbeten som utpekas som felaktiga är oftast inte utförda av behöriga elektriker.

– De är inte gjorda av elektriker över huvud taget, utan snarare av någon allt-i-allo som fått betalt och som kan komma från vilket land som helst, även Sverige, säger Michell Andersson.

Han menar också att det i dagsläget är ganska få elektriker som kommer från Polen för att arbeta i Sverige. Det finns tillräckligt med jobb på hemmaplan för dem som har en god utbildning.

– Kraven för att få kalla sig elektriker kan också vara högre i Polen än i Sverige, säger Michell Andersson.

Några väljer ändå att flytta:
Pengar och livskvalitet lockar polska elektriker till Sverige

Vanliga fallgropar för alla som arbetar i flera länder är de olika skyddsmetoder som finns. Det gäller att ha koll på hur anläggningen är byggd. Skyddsmetoderna fungerar så länge de används konsekvent.

– Ett exempel på misstag är komplettering med jordade uttag i en ojordad anläggning. Rådet är att alltid läsa och följa Elsäkerhetsverkets föreskrifter 2017:3, om elinstallationsföretagets egenkontrollprogram, som även finns på engelska. De gäller för alla som utför elinstallationsarbete i Sverige, säger Michell Andersson.