8 tips till dig som vill installera laddboxar

Med 65 procent tillväxt av laddbara fordon i Sverige de ­senaste 12 månaderna är laddboxinstallation en bra ­marknad för dig som elinstallatör. Men det finns en del att tänka på. Vi reder ut begreppen och ger lite tips och råd.

1 ”Jag kan ju ladda i vägguttaget?”

Din kund kanske säger: ”Varför en dyr laddbox, jag kan ju ladda i vägguttaget”. Varför är det ingen bra idé? Jo det handlar om elsäkerhet och om kundens eget bästa. Ett vägguttag är inte konstruerat för höga effekter under lång tid och att ansluta en laddbar bil kan leda till brand. Det hände en familj i Sunne förrförra året, som Elinstallatören har skrivit om tidigare,
där hela huset totalförstördes. ­Elsäkerhetsverket rekommenderar laddning i laddbox och vissa försäkringsbolag kommer att tolka detta som att man ska ladda i en box.

Mer om bränder i elbilar: ”Allmänbruksuttag av schuko-typ är för nödfallsladdning”

Mer om laddboxar: Lastbalansering snackis på Elbilsmässan

2 Snackar alla ­boxar & bilar?

Laddboxen kan prata (men inte alla). När man ansluter en bil i en laddbox börjar bilen och laddboxen prata med varandra: ”Tjena hur är läget?” Nejdå, inte riktigt så, mera tekniskt. Boxen och bilen håller koll på varandra, att allt fungerar som det ska, att batteriet inte blir överhettat eller om något annat fel inträffar säger bilen till och boxen stänger av. Men se upp, installera bara laddboxar från etablerade företag, se till att den följer gällande standarder och kolla att boxen klarar vårt nordiska klimat.

3 Hur väljer jag jordfelsbrytare?

Det flesta laddboxar har inbyggd jordfelsbrytare vilket är att föredra, vanligaste är typ A dvs de är för personskydd (30mA) samt DC felövervakning som är en säkerhetsfunktion som krävs vid laddning av elbilar och laddhybrider. På publika laddare är automatiskt återställbara jordfelsbrytare att föredra, det ger en mycket billigare driftsekonomi för kunden, med betydligt färre utryckningar vid fel. När man installerar en laddbox hemma hos en kund kan en box med fast kabel (typ 2) vara att föredra. Då slipper kunden att alltid ta fram laddkabeln ur bilen när han eller hon ska ladda. Men i garage, parkeringar och på arbetsplatser så är det bättre att ta en box med ett typ 2 uttag, det är lätt att en fast kabel ”misshandlas” och går sönder i ”offentlig” miljö.

Förbered laddarna med ett datanätverk eller se till att boxen är förberedd för 3/4G så att kunden kan välja en operatör.

4 Räcker ­strömmen?

Enligt en prognos från Power Circle kommer det finnas cirka 2,5 miljoner elbilar 2030, det motsvarar hälften av alla personbilar i Sverige. Vi kommer aldrig kunna ladda 2,5 miljoner bilar. Eller kan vi? Vi har ju effektbrist på vissa ställen i Sverige och kommer vi då att klara elbilsladdning i framtiden? Om Power Circles prognos stämmer innebär det att vi behöver 6TWh för att klara det, en ökning av Sveriges elanvändning med cirka 5 procent. Sveriges elförbrukning är ungefär 140 TWh på ett år. De senaste åren har vi exporterat mellan 10–22 TWh till våra grannländer, så det finns energi men kanske inte alltid på ”rätt” ställe. Brist i södra Sverige och överskott i norra, men strömmen kommer att räcka.

(Läs mer i ämnet om kapacitetsbristen: ”Elnätet är föråldrat och lider av kapacitetsbrist”)

5 Hur och var laddar vi? 

Laddning av elbilar kommer att vara som med mobiltele­foner, finns ett uttag så ­fyller man på. Finns en laddbox så ansluter man och fyller på lite ”bränsle”. Man tror att så mycket som 95 procent av all laddning kommer att ske i hemmet, på arbetsplatsen och i garaget eller på garageplatsen där man bor, resten kommer vara motorvägsladdning.

Låter det konstigt? Handen på ­hjärtat, hur många gånger per år åker en normalbilist till Helsingborg eller till fjällen? Faktum är att genomsnittlig körsträcka är cirka 3,4 mil per dag och vilken elbil klarar inte det? Om man dess­utom kan ladda hemma med ”egen” ström så har man en ­milkostnad på ungefär
tre kronor.

6 Hur löser vi elbehovet? 

Det är långsamladdningsom gäller om vi ska klara infrastrukturen i fastigheten/villan. Redan vid 10A och en-fas får en bil cirka 24 kWh om bilen laddas under natten (ungefär 10 timmar), det räcker ju för att ta sig till jobbet och tillbaka för de flesta. Elbilar och ladd­hybrider drar i snitt 2 kWh per mil så man kommer ju mer eller mindre 12 mil på 24 kWh. Bättre med fler laddare och låga effekter, och om det finns begränsat med ström så välj en laddbox som klarar lastbalansering mellan fastighetens el och laddboxen.

7 Hur löser man ­betalning för elen? 

På vissa ställen laddar man ju faktiskt gratis, men kommer det vara så? Självklart inte, en massa fossila drivmedel ska växlas över till el och de som investerar i laddinfrastruktur vill tjäna pengar. Det finns många olika företag som har tagit fram olika molntjänster för att kunna hantera användare, förbrukningsdata och debitering. En fastighetsägare eller bostadsrättsförening blir ju framtidens ”bensinstation” och för att hålla reda på debitering och kunder krävs en molnlösning. Så förbered laddarna med ett datanätverk eller se till att boxen är förberedd för 3/4G så att kunden kan välja en operatör. Och glöm inte att erbjuda kunderna ett serviceavtal, där man går igenom laddarna en gång per år och även kan åtgärda fel som uppkommer.

8 Vad kostar det?

I skrivande stund finns det bidrag att söka för den som sätter upp en laddbox. Stödet heter ”ladda bilen” där man kan få upp till 50 procent av investeringen till­baka. Stödet gäller såväl privatpersoner som företag och bostadsrättsföreningar.
Man ansöker hos Naturvårdsverket och de betalar ut bidraget. Men Regeringen har föreslagit ett nytt stöd för privat­personer som vill investera i laddbox. Det innebär att man ska få göra ett avdrag på ­samma sätt som med rot- och rutavdraget. Avdraget är 50 procent av kostnaden för en laddstolpe eller laddbox och till skillnad från vanliga rotavdraget ska både material- och arbetskostnader kunna dras av.